Rörinspektion kan användas under flera skeden av ett avloppsledningsnäts levnadstid. När ledningarna är nybyggda ska de inspekteras inför slutbesiktning för att kontrollera om de är lagda som de ska. När garantitiden är på väg att gå ut är det åter dags at kontrollera att inget hänt med ledningarna. Därefter kan det vara aktuellt med att undersöka till exempel vad ett avloppsstopp beror på (begränsad inspektion) eller för att se vilken status ledningarna har inför underhåll, reinvestering eller projektering (normal inspektion). Inspektion kan även användas för speciella syften som att leta orsaker till tillskottsvatten (annan inspektion).
I denna publikation används generellt begreppen huvudledning, vilket kan vara både huvud- och distributionsledningar. Även inspektion av servisledningar ingår.
2.1 Historik
Invändig inspektion av avloppsledningar har förekommit allt sedan tillkomsten av de kommunala ledningsnäten. Till en början var man begränsad till vad som kunde observeras okulärt från nedstigningsbrunnarna. Sedan 1960-talet har metoder med mobila TV-kameror för invändig inspektion av avloppsledningar etablerats och utvecklats.
Under en tid på 1960 och 70- talet användes en metod med smalfilmskamera (super 8) som
vinschades genom ledningen på en släde. Exponeringen gjordes i korta bildsekvenser, 5 - 6 bilder för varje jämt avståndsintervall om t.ex. 0,25 m. En fördel med sekvensfilmningen mot TV-kameran var att filmen var i färg. Nackdelen var förstås att filmen måste framkallas innan men kunde se resultatet.
Milstolpar
1957 Första ”TV”-kameran som vinschades genom ledningen. Förbindelse mellan brunnar skapades genom att flotta ett snöre genom ledningen med hjälp av en plastpåse. En dragvajer kunde sedan dras igenom med hjälp av snöret.
1962 Första kameran monterad på en motordriven vagn. Tidsåtgången för en inspektion kunde därmed avsevärt förkortas.
1984 CCD-sensorn som är platt gjorde det möjligt att tillverka mindre kameror jämfört med Videconröret, ett runt avlångt glasrör.
1985 Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) ger ut publikationen P60, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Dokumentationshandledning med fotomanual.”.
1986 Svängkamera (pan/tilt) blev möjlig tack vare CCD-sensorn. Den gjorde det möjligt att inspektera en fog och se in i en servis. Första datorprogrammet för rörinspektion visas på mässa.
1989 Introduceras kameravagnar med inbyggd accelerometer som gör det möjligt att mäta
lutningen. Datorprogram utökas med funktion för profilmätning och utskrift av profilkurvor. VAV ger ut publikationen P59, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Handbok och upphandlingsanvisningar”.
1993 ”Satelitkameran” som innebar ett nytt sätt att inspektera serviser, från huvudledningen.
Handboken ”Se rören inifrån! TV-inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.
1994 Publikationen P74 ”TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, en revidering och sammanslagning av P60 och P59, ges ut av VAV.
2002 Första ”Skanningkameran” som skapar en 3-D bild av ledningen.
2004 Deformationsmätning med hjälp av en laserring projicerad i röret börjar användas kommersiellt
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 9 2006 Publikationen P93, TV-inspektion av avloppsledningar, en revidering av P74, ges ut av Svenskt Vatten (tidigare VAV).
2007 Skanningkamera för brunnar introduceras.
2010 Svenskt Vatten ger ut P103, ”Inspektion av avloppsbrunnar”.
2012 Första kameran med full HD och användbar i ledningar från 150 mm. T25, ”Se rören inifrån! TV-inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av STVF, en revidering av versionen från 1993.
2016 Antalet kameror har ökat och storleken minskat. Fokus för utvecklingen ligger nu på HD-kameror och programvaror.
2.2 Välj typ av inspektion efter behovet
Rörinspektion tar tid och kostar pengar. Det är därför viktigt att syftet med inspektionen är klart definierat vid beställning och att kraven på inspektionen sätts så att ändamålet uppfylls. Ibland används inspektionen för att hitta akuta problem och andra gånger som dokumentation och underlag för förnyelseplanering på kort och lång sikt.
För att resultatet ska bli så bra som möjligt behöver allt som är väsentligt för inspektionens genomförande klargöras och förberedas i samband med upphandlingen och i samband med
detaljplaneringen av genomförandet. Vad som ska göras beror på syftet och följande avsnitt ger stöd för att göra en så bra beställning som möjligt – och därmed ge förutsättningar för ett bra resultat av inspektionen.
Oavsett uppdragets omfattning och upphandlingsform ska alltid inspektionens syfte anges.
Nedan beskrivs förutsättningar och beaktanden som bör klargöras vid beställning av inspektionen i förhållande till inspektionens syfte. Vilka krav som bör ställas finns sammanställda i kapitel 3.1.
Samtliga syften är även tillämpliga på servisledningar.
2.2.1 Normal inspektion
Normal inspektion kan användas som underlag för att bedöma ledningars status, som underlag för underhåll och förnyelse, inför projektering, ombyggnad och renovering. Även förebyggande underhåll i form av återkommande tillståndskontroll av ledningar är en form av normal inspektion.
Här är det viktigt att ha ett tydligt underlag och därför ställs det höga krav på detaljrapportering och bildkvalitet. Normal inspektion kan utföras på två sätt – för att se ledningens funktion eller dess kondition. Om möjligt är det önskvärt att först inspektera funktionen, därefter konditionen.
Inspektion av funktion
För att se hur ledningen fungerar i dagsläget tittar man på ledningens funktion, och då utan att först rensa ledningen. Det kan till exempel vara en ledning där kapaciteten inte verkar vara det förväntade. Här är det intressant att se sediment, fett, rötter och annat som påverkar flödet i ledningen. Detta kan medföra att bildkvaliteten blir låg. Är det mycket sediment, rötter eller trasiga rör kan det vara svårt att genomföra inspektionen och rensning kan bli aktuellt. Om det är höga flöden i ledningen som påverkar inspektionen ska en diskussion tas med beställaren om behovet av förbipumpning.
Inspektion av kondition
Om beställaren i huvudsak önskar fokusera mot ledningens kondition ska den vara så ren som möjligt för att kunna se eventuella skador, till exempel sprickor, förskjutningar och ytskador. Det här är aktuellt även som underlag för renovering. Arbetet utförs då efter att brunnar och
ledningar högtrycksspolats. Vattennivån bör inte överstiga 20 % av diametern och behov av
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 10 förbipumpning behöver klargöras. Misstänker man att ledningen är i så dåligt skick att den inte klarar en högtrycksspolning bör man först kontrollera konditionen med kameran. Som
ledningsägare ska man vara medveten om riskerna för att spolslang eller kamera kanske fastnar i en trasig ledning och schakt krävs för att få loss dem. Exempelvis kan en ledning sakna botten, men inspektören ser bara en vattenspegel och fastnar i hålet.
Normal inspektion kan med fördel kombineras med inspektion av serviser med hjälp av satellitkamera, läs mer i kapitel 4.6.5.
Ska inspektionen användas som underlag för val av renoveringsmetod är det viktigt att kontrollera sådant som kan påverka, t.ex. rörets diameter, ändringar i diameter, instickande rör, sprickor, deformationer, fogförskjutningar, böjar och att vara noggrann med avståndsmätning. En grundfaktakontroll, det vill säga en jämförelse mellan det som finns inlagt i databasen avseende material, dimension med mera och verkligheten, rekommenderas.
En inspektion ger även annan information än om ledningens skick. Se till att stämma av kartan efter inspektionen, så att servisers läge är rätt dokumenterade. Om det finns önskemål om att försöka se om servisen är i drift bör det noteras i beställningen, till exempel i beställningsformuläret eller TV4-filen till inspektören.
Det finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara lämpliga att utföra i samband med inspektionen, se kapitel 4.5 och 4.6.
2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning
Innan nya ledningar tas i drift bör de inspekteras för att se att de uppfyller beställarens kravspecifikation. Besiktning bör också göras innan garantitiden går ut. Beställaren måste vid upphandlingen av anläggningsarbetena ha bestämt vilka krav på nyanläggning som gäller och hur eventuella fel ska värderas. Rörinspektören ska göra en objektiv bedömning av eventuella
observationer, tilläggsarbeten (profilmätning, deformationskontroll) ska genomförs enligt fastställda krav. En besiktningsperson gör sedan en bedömning av hur väl resultaten motsvarar beställarens krav på nyanläggning enligt P91 samt eventuella åtgärder. Det är viktigt att notera att toleransklasser enligt P91 är svåra att tillämpa vid väldigt små lutningar, i storleksordningen 5 ‰ och mindre. Läs mer i kapitel 4.6.6.
En byggherre/ledningsägare kan mycket väl själv ansvara för rörinspektionen innan slut- och garantibesiktning, detta garanterar en oberoende kontroll.
För en slutbesiktning är det bäst om ledningsägaren fått ritningsunderlag i god tid så att det har kunnat läggas in i VA-databasen och att brunnarna därmed fått rätt nummer. Vattengångar på ledningar ska vara inmätta i samband med att profilmätning utförs och får vara högst en månad gamla, förutsatt att ingen påverkan från tung trafik, sprängningar etc. har skett efter
ledningsläggning.
Inspektion inför slut- och garantibesiktning ska utföras som en normal besiktning med höga krav på detaljrapportering och bildkvalitet.
Det finns andra varianter av besiktning, till exempel kontroll av ledningarnas kondition inför och efter markarbeten i området, eller förbesiktning av delar av ett område innan det ska tas i drift. Kraven på utförande är desamma.
Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till överbyggnadens underkant. I praktiken kan delar vara tagna i drift och ledningarna ska då spolas
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 11 före inspektionen. Inför deformationskontroll ska inget flöde finnas i ledningen och flödesåtgärder kan behövas (förbipumpning med mera).
Inspektion inför garantibesiktning genomförs vid garantitidens utgång. Innan garantibesiktningen genomförs ska det klaras ut om ledningen ska rensas/torrläggas innan besiktningen. Många ledningsägare väljer att först inspektera ledningen utan spolning för att se ledningens funktion, sedan att spola den och inspektera på nytt för att se ledningens kondition.
Kontroll av riktningsavvikelse används främst vid slutbesiktning av nya ledningar, men även under projektets gång för att se påverkan på rören mellan olika entreprenader, spontdragning etc. samt för bedömning av möjligheter till förnyelse.
Vertikal riktningsavvikelse kan mätas med två metoder, löpande mätning av lutningen (profilmätning, se kapitel 4.6.6) eller mätning av hydrostatiskt tryck. Ett bra mätresultat förutsätter att utövaren har goda kunskaper om den mätteknik som används samt är noggrann både vad gäller utförande och kalibrering av instrumenten.
Horisontella riktningsavvikelser noteras som en observation i inspektionen.
2.2.3 Begränsad inspektion
Vid inspektioner som är fokuserade mot driftstörningar eller ett visst problem, exempelvis att klargöra orsaken till avloppsstopp, räcker det ofta med en begränsad inspektion. Omfattningen på utvärderingen ska dock klargöras innan inspektionen och inspektören bör informeras som finns till möjliga fel. Arbetet utförs normalt utan föregående högtrycksspolning av brunnar och ledningar samt opåverkade flöden.
Alla observationer som man ser ska som vanligt rapporteras men miljön kan göra det svårt att upptäcka vissa observationer till följd av smuts på lins, vattennivå etc. Nivån på detaljrapportering och bildkvalitet kan därmed bli låg.
2.2.4 Annan inspektion
Annan inspektion innebär inspektion av särskilda företeelser i ledningen, där kraven på kvalitet samt för- och tilläggsarbeten bestäms utifrån syftet. Här följer några exempel:
Undersöka källor till tillskottsvatten (ett samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning, kan vara dagvatten, dränering m.m.)
Här är det oftast intressant att se var vatten läcker in, och beställaren kan låta begränsa observationerna till detta.
• Kontroll av inläckning: rörinspektion kan användas för att kontrollera inläckning av grundvatten genom otäta fogar. De aktuella ledningssträckorna bör högtrycksspolas.
Inspektionen utförs lämpligen vid nattminimiflöden under perioder med högt
grundvattenstånd, omedelbart efter period med kraftig nederbörd eller i samband med snösmältning. Onormala flöden från serviser ska också dokumenteras. Dessa servisflöden kan även bero på att fastighetsdräneringen är kopplad till den inspekterade ledningen.
• Kontroll av överläckning: När överläckning från dag- till spillvattenledning ska kontrolleras spolas vatten från en brandpost till dagvattenledningen samtidigt som den underliggande spillvattenledningen inspekteras. Även färgat vatten kan användas för kontrollen. Proppning och förbipumpning av spillvattenledningen kan vara nödvändig.
• Kontroll av anslutna ytor: Om kraftiga flödesökningar i samband med regn förekommer i en spillvattenledning i ett duplikatsystem, bör anslutningskontroller av hårdgjorda ytor
genomföras. Detta kan göras på flera alternativa sätt. Om rörinspektioner används för detta
Användningsområden för rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 12 ändamål ska inspektören notera flödesförändringar från en spillvattenservis när vatten spolas ned i den tillhörande fastighetens takavlopp eller dylikt. Observera att en konstaterad flödesökning i spillvattenledningen också kan bero på en kraftig överläckning mellan
dagvattenservis och spillvattenservis.
Leta vattenläckor
Spill- och dagvattenledningar kan inspekteras med syftet att hitta vattenläckor. För bästa resultat bör grundvattennivåer inte nå över ledningarna så att vattenläckan förväxlas med inläckande
grundvatten. Även här kan beställaren låta begränsa observationerna till inläckage.
Inspektion av tryckavloppsledningar
Syftet är att se ledningens kondition. Bedömningen blir lite annorlunda än för självfallsrör, till exempel kan det finnas svulster efter svetsning.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 13