3 Att beställa rörinspektion
3.2 Inför beställning
Det här kapitlet ger stöd till en beställare för att planera, förbereda och beställa rörinspektion inklusive för- och tilläggsarbeten. Antingen finns ett ramavtal som grund eller så ska detta ingå i upphandlingsunderlaget.
För att inspektionen ska ge ett så bra resultat som möjligt ska beställaren förbereda uppdraget och ta fram underlag till inspektören.
Som stöd för beställning finns en checklista i bilaga 2.
3.2.1 Planering
Innan beställning måste beställaren ha tänkt igenom syftet med inspektionen och funderat igenom följande frågor:
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 15
• Bestäm syftet med inspektionen
• Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?
• Ska serviserna inspekteras och hur?
• Vilka förarbeten behövs och vilka tilläggsarbeten är lämpliga med tanke på syftet?
• Behöver jag ställa specifika krav?
• Något specifikt om området – risk för förorenade sediment och hur ska de i så fall hanteras?
Ligger ledningarna i en gammal deponi och det finns explosionsrisk där en Ex-klassad kamera måste användas?
• Behövs TA-plan, är det nödvändigt med flödesåtgärder? Är brunnarna åtkomliga?
• Hur ska det redovisas?
Stöd i detta skede är framför allt P122, P103 samt TV4-formatet för utbyte av data om inspektionen.
3.2.2 För- och tilläggsarbeten
I samband med inspektionen finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara nödvändiga eller önskvärda. För- och tilläggsarbeten bestäms främst utifrån syftet med inspektionen, se kapitel 2.2.
Förarbeten beskrivs i kapitel 4.5 och tilläggsarbeten i kapitel 4.6.
I beställningen ska tydligt anges vilka förarbeten som ska genomföras före inspektionen, exempelvis högtrycksspolning och hantering av flöden. I samband med rörinspektionen kan det också vara rationellt att utföra tilläggsarbeten, exempelvis brunnsinspektion enligt P103, brunnsinventering, serviskontroller, deformations- och profilmätning etc. Som standard bör grundfaktakontroll ingå, det vill säga kontroll av dimensioner och material.
Beroende på hur noggrann profilmätning man önskar behövs olika kvalitet på vattengångsnivåer för att resultatet ska bli det man förväntar sig. Läs mer om olika nivåer och krav på underlag i kapitel 4.6.6.
Beställaren bör tydligt klargöra vem/vilka i den egna organisationen som har befogenheter att beställa extraarbeten som inte beställts i samband med upphandlingen samt hur dessa tilläggsbeställningar ska bekräftas.
I Tabell 3-1 finns förslag på vilka för- och tilläggsarbeten som kan vara aktuella.
3.2.3 Förberedelser
Det bästa sättet att förbereda en inspektion är att okulärbesikta de brunnar som berörs av
inspektionen och därigenom bilda sig en uppfattning om behovet av förarbeten, flödessituationen, blockerade brunnslock, åtkomlighet m.m. Detta bör genomföras redan innan beställningen.
Vid arbete inom vägområde måste samråd ske med aktuell väghållare. Hänsyn behöver även tas till lokala trafikbestämmelser. En plan behöver normalt upprättas över vilka gator eller vägar som berörs och under vilka tider arbetet ska pågå och det kan vara aktuellt att ansöka om en tillfällig
trafikanordningsplan (TA-plan).
Arbeten på privat mark, till exempel tomtmark, förutsätter markägarens tillstånd. Markbeskaffenhet och körbarhet ska besiktas med hänsyn till reglering av eventuella markskador.
I planeringsarbetet ska även en bedömning göras av risken för källaröversvämningar. Bedömningen ska leda till utfärdande av eventuella arbetsrestriktioner och dämningsgränser m.m.
Säkerhetsrisker för inspektionspersonal och trafikanter etc. måste även beaktas i planeringsstadiet för att på bästa sätt kunna minimeras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 16 Följande punkter bör beställaren gå igenom för att inspektionen ska kunna genomföras på ett
smidigt sätt:
• Se så att brunnarna finns (inte dolda av asfalt, gräs eller byggnader t.ex.)
• Är brunnarna öppningsbara
• Är brunnarna åtkomliga med tanke på trafik, parkeringsplatser, markslag, fastighetsmark
• Vilka pumpstationer kan påverka flödet – bör flödet från dessa begränsas under inspektion
• Finns det sträckor med stora flöden, är överpumpning möjlig om det behövs?
• Se till så ledningskartan stämmer, att sträckorna som ska inspekteras finns med
3.2.4 Underlag
Det ligger i beställarens intresse att förse inspektören med kompletta uppgifter om vilka ledningar och brunnar som omfattas samt andra förutsättningar som påverkar uppdraget. Det smidigaste sättet är att exportera de sträckor som ska inspekteras via en TV4-exportfil med underlagsdata från
beställarens databas, som inspektören sedan kan läsa in och kontrollera grundfakta mot. Saknas mycket information om material och dimensioner bör detta hanteras vid en separat inmätning.
Kanske bör serviser och dagvattenbrunnar på kombinerade ledningar inventeras och läggas till i ritningen innan inspektionen.
Uppdragets omfattning bör även beskrivas på kartmaterial med punkt-id för brunnarna.
Ju bättre underlag inspektören får desto mer ökar möjligheterna till ett bra resultat. Det är viktigt att ritningarna är aktuella samt att punkt-id framgår tydligt för de ledningssträckor som ska inspekteras.
Punkt-id är obligatoriskt vid inspektion, därför ska beställaren lämna underlag för detta. Om serviser ska inspekteras ska beställaren se till att det finns punkt-id för den punkt där servisen ansluter på huvudledningen, för förbindelsepunkten samt för husliv (om hela servisen ska inspekteras).
Beställaren bör också kontrollera att ritningarna fortfarande är aktuella och att området inte har förändrats.
Vid en inspektion påträffas ibland brunnar som inte finns i ledningskartan, dessa brukar kallas okända brunnar. Om en okänd brunn påträffas kan beställaren vilja komplettera VA-databasen med den hittade brunnen innan inspektionsresultatet läses in. I detta fall bör även okända brunnar betraktas som en ledningsavgränsare. Längdmätningen ska då nollställas och protokoll upprättas med start från den upptäckta brunnen. Beställaren kan uppge vilka punkt-id som ska användas i om okända brunnar påträffas, till exempel med en sifferserie som skiljer sig från de brunnar som finns i kartan.
Dolda brunnar är brunnar som inte syns från markytan exempelvis för att dessa har överasfalterats. I dessa fall bör inspektören i fältet Konstruktion använda koden DX för "Dold brunn".
Ytterligare ett fall är då en ledning renoverats men inte öppnats i brunnen. Om det är tänkt att brunnen inte ska användas som en brunn men fortfarande finns kvar i ledningskartan ska beställaren notera att den inte är i drift som ett förtydligande. I detta fall är brunnen inte en ledningsavgränsare.
Följande bör finnas med i en beställning:
• Administrativ information som kontaktperson med telefonnummer, faktureringsadress, slutdatum för utförande (om det är bråttom att inspektionen utförs ska det framgå varför)
• Bakgrund och syfte
• Aktuell ledningskarta med punkt-id och de sträckor som ska inspekteras markerade. Vid besiktning, är det samma punkt-id som ligger i VA-databasen ?
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 17
• En exportfil i TV4-format med startpunkt, slutpunkt, material, dimensioner samt vattengång (vid profilmätning). Alternativt en ledningsförteckning med typ (S = spillvatten, D=dagvatten, K=kombinerad) , dimension, material, längd
• Lista över brunnar med vattengångar samt kvalitetskod på mätvärdena. Vid besiktning är det ett krav med hög kvalitet, vid normal inspektion kan kvaliteten vara lägre.
• Nummerserie för okända brunnar
• Lista över eventuella problem för att utföra inspektion, t.ex. begränsning i tid på dagen, åtkomst, hur stora flöden ska hanteras
• Noteringar om det är något speciellt beställaren vill veta för specifika sträckor
• Ska servisledningar inspekteras, ska den allmänna delen inspekteras eller finns det något syfte med att inspektera hela servisen (i så fall bör fastighetsägarna informeras)? På vilket sätt (från huvudledning eller från fastighet) Hur ska sträckorna benämnas, finns punkt-id?
• Vilka förarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Vilka tilläggsarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Om profilmätning ska utföras och beställaren lämnar underlag på ledningarnas vattengångar bör det framgå vilken kvalitet det är på mätningen
• Hur ska dokumentationen se ut
Beställare kan med fördel planera in ett startmöte med inspektören, där man går igenom beställningen och eventuella oklarheter.
I bilaga 2 finns en checklista för planering och beställning.
Även om det är en begränsad inspektion bör en ledningskarta med punkt-id bifogas.
3.2.5 Dokumentation
Resultatet från ett inspektionsuppdrag ligger ofta till grund för beslut om åtgärder för stora belopp.
Det är därför av största vikt att beställaren erhåller ett beslutsunderlag av god kvalitet. Rapporter och film levereras i digitalt format. Utförda rörinspektioner kan alternativt laddas ned av beställaren via internettjänster men bilder och film komprimeras då, vilket inte ger samma upplösning.
Arkivering och övrigt förfarande med originaldokumentation (ritningar, protokoll, inspektionsfiler m.m.) bör regleras vid upphandlingen.
Om inte annat är överenskommet ska alla originaldokument överlämnas till beställaren vid slutfört uppdrag. Inspektionsföretaget ska spara kopior på film, bilder och protokoll i minst två år efter utförandet. Beställaren äger materialet.
Inspektioner ska alltid dokumenteras med en inspelad film om inte annat anges. Det ska också tydligt framgå vid beställningen vilken lagringsmedia som beställaren önskar erhålla rör-inspektionsfilmen på. Originalfiler av bilder och film ska levereras till beställaren. Kvaliteten beskrivs i kapitel 4.3.
Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Beställaren ska, utifrån syftet med inspektionen, bestämma vad som inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla observationer med grad 1 och över dokumenteras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 18 Muntliga kommentarer till inspektionen är inte nödvändiga då alla observationer och kommentarer ska protokollföras. Om beställaren önskar att observationerna även ska beskrivas muntligt och lagras parallellt med inspektionen på lagringsmediet ska detta klargöras vid beställningen.
Ett separat inspektionsprotokoll ska upprättas för varje ledningssträcka och för varje
servisinspektion. Beställaren ska specificera om inspektionsprotokollet utöver digitalt format även ska levereras i pappersformat.
I vissa fall kan det vara två ledningar som har samma start- och slutbrunn, till exempel en
fördelningsledning under en större väg eller järnväg. I dokumentationen får båda sträckorna samma punkt-id men i kommentarsfältet ska anges vilken sträcka som avses, till exempel genom att
benämna dem utifrån väderstreck (till exempel norra och södra, västra och östra), och tydligt ange vilken ledning som är vilken. Finns databas-id används detta.
Följande information ska som minimum visas på videoupptagning:
• Vid start och avslut av inspektion: start- och slutpunkt samt datum
• Under pågående inspektion: längdmätning samt observationer i klartext
• Vid profilmätning bör data frånmätinstrumentet vara synlig
Vid leverans ska inspektionsresultaten levereras enligt angivet digitalt filformat utgivet av Svenskt Vatten. Det filformat som ska användas för digital överföring av inspektionsdata enligt P122 benämns Svenskt Vattens "TV4-format", 'Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och profilmätning av avloppsledningar". Som beställare bör man vid upphandlingen kontrollera att inspektören kan leverera detta format.
TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras. Därför är det viktigt att beställaren även anger aktuellt versionsnummer, exempelvis version 4.0. I beskrivningen av TV4-formatet framgår även alla kodlistor som beskrivs i P122. Koder och kodlistor kan behöva justeras eller nya koder läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor beskrivna i TV4-formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.
3.2.6 Upphandling
Ett inspektionsuppdrag kan avse allt från enstaka ledningssträckor till inspektion av större områdesinspektioner. Uppdragets omfattning styr ofta valet av upphandlingsform. En begränsad inspektion kan kanske handlas upp via direktupphandling medan områdesvis normala inspektioner handlas upp. Det är inte ovanligt med ramavtalsupphandlingar som gäller för några år.
Vid en upphandling finns i kapitel 3 stöd för vad man som beställare ska tänka på, men inget komplett underlag för förfrågan. I bilaga 2 finns en checklista för vad som bör finnas med i en beställning.
I upphandlingsskedet ska säkerhetsrisker samt krav på skyddsåtgärder klargöras samt vem som ansvarar för skydd på och i anslutning till arbetsstället (normal överlåts arbetsmiljöansvaret till inspektören) . Övriga krav på genomförandet och arbetsrestriktioner ska också beskrivas tydligt. Med tanke på att det kan bli aktuellt för inspektören att gå ner i en brunn får detta inte ske om
inspektören är ensam på arbetsplatsen. Beställaren kan vid upphandlingen att det ska vara två personer vid inspektionen, De flesta kommuner har krav på TA-planer (trafikanordningsplaner) och då måste beställaren ange om inspektören ska hantera detta.
3.2.7 Kompetens och utrustning
Generellt gäller de krav som beskrivs nedan. Där det finns olika nivåer på krav utifrån inspektionens syfte anger beställaren detta vid upphandling/beställning.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 19 Personalkompetens
Arbetet ska utföras och redovisas av operatörsutbildad personal med VA-teknisk kompetens i enlighet med arbetsmiljöföreskrifter. Det rekommenderas att inspektören har genomgått STVFs kurs Auktoriserad rörinspektör och kunna dokumentera detta med operatörsbevis. Dessutom ska
inspektionspersonalen ha genomgått annan erforderlig utbildning, till exempel Arbete på väg, samt relevant arbetsmiljöutbildning.
Även andra lokala krav kan vara aktuella att ta med här.
Utrustning och utförande
Vilken utrustning som ska användas redovisas utförligare i kapitel 4.3.
Följande krav gäller för närvarande generellt för alla syften (undantaget begränsad inspektion). Med tanke på teknikutvecklingen kan det bli möjligt att ställa högre krav i framtiden.
Utrustningen ska:
• Leverera en bild med minst upplösning SD (Standard Definition)
• Vara anpassad för ledningen, speciellt belysningen ska kunna anpassas efter rörets dimension
• Kameran skall vara centrerad i röret, inom ± 10 % av rörets diameter.
• Självgående kameravagn
• Sväng- och vridbart kamerahuvud, som kan se minst 90 grader i sidled och med 360 grader rotation
• Färgkamera
I den mån kompletterande undersökningar, såsom profilmätning, ska utföras integrerat med rör-inspektionen ska även denna utrustning beskrivas och kvalitetssäkras enligt instrumentleverantörens anvisningar, se även Svenskt P91 och VA-Forsk rapport 2004-8.
3.2.8 Konvertering till CEN-koder
En konvertering av inspektionsresultat från inspektioner enligt Svenskt Vatten P122 till koder enligt europastandarden SS-EN 13 508-2, kan göras enligt den översättningstabell som beskrivs i det nationella tillägget till SS-EN 13 508-2 (Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1: Pipelines).
En konvertering av inspektionsdata till CEN-koder kan vara nödvändig om man exempelvis önskar deltag i europeiska projekt om erfarenhetsutbyte kring avloppsnätens status eller utnyttja bearbetnings- och analysverktyg framtagna inom EU-projekt.