4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
4.4 Utförande
4.4.1 Inspektionsrutiner
För att få bästa möjliga användning av en rörinspektion är det viktigt att operatören har goda inspektionsrutiner, rapporterar enligt gällande publikationer och har erfarenhet och kunskap om rör och ledningsnät.
Rörinspektion utförs normalt av en auktoriserad rörinspektör. Inspektionen utförs enligt de krav som beställaren angett vid beställning. Generellt gäller Tabell 3-1.
Under inspektionen övervakas kamerabilden på en skärm och operatören styr kamerautrustningen.
Inspektionen spelas in på film, och operatörens inmatning av observationer och kommentarer är viktig. Rapportens slutförande bör vara entydig och inte uttrycka åsikter, utan faktiska observationer.
Oklarheter beskrivs i anmärkningar och kommentarer. Beställaren bör ha bestämt vad som
inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla
observationer med grad 1 och över dokumenteras.
I vissa fall kan förhållandena i ledningen göra det omöjligt att uppfylla kraven som anges ovan, till exempel inträngande rör som förhindrar kameracentrering.
Kontroll och tillsyn av utrustning ska genomföras regelmässigt, helst en gång per arbetspass.
4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning:
• Kameran skall centreras i röret
• Längdmätning startar normalt i mitten av brunnen
• Grundfaktakontroll av material och dimension
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 25
• Jämn framdrift
• God bildkvalitet
• Observationer rapporteras skriftligt i protokoll och infällt i bilden
4.4.3 Centrering i röret
Vid inspektion skall kameran vara centrerad i ledningen. Kameran ska framföras med jämn hastighet anpassad till omständigheterna så att ett otränat öga hinner med att uppfatta allt av intresse.
Hastigheten får inte påverka kvaliteten på rapporteringen. Då kameran vrids i sidled för observation ska kameravagnen stoppas.
Figur 4-5 Kameran vara rätt orienterad och centrerad i ledningen
4.4.4 Längdmätning och start av inspektion
Inspektionen och videoupptagningen startar/avslutas i centrum av brunnen. Längdmätningen måste korrigeras för traktorns placering. Längdmätningen börjar först när kameravagnen är inkörd i ledningen och kabelspararen är satt på plats och måste därför ställas manuellt till rätt värde.
Referenspunkten för avstånd varierar beroende på utrustning och operatör, t.ex. 1,8 m
Vid slutbrunnen kör fram med avståndsreferensen till centrum i brunnen och avsluta inspektionen.
Figur 4-6 Inställning av längdmätning vid start och slut av inspektion
A = Startpunkt för längdmätning B = Lednings anslutning i startbrunn C = Avståndsreferens
D = Lednings anslutning i slutbrunn E = Slutpunkt för längdmätning A - E = Sträcklängd
A - C = t.ex. 1,8 m
Längdmätning vid profilmätning
Vid profilmätning av en lednings lutning krävs en särskild uppstartsrutin.
En ledningssträckas längd mäts mellan centrum i startbrunn till centrum i slutbrun.
Profilmätning ska göras på ledningen mellan brunnarna, det betyder att start av mätning sker då kameravagnen står helt inne i ledningen vid 0,5 m om brunnen har en diameter på 1000 mm.
Eftersom avståndsangivelsen inte avser hjulens position behöver uppstarten göras på följande sätt.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 26 1. Kör in kameravagnen i ledningen tills bakhjulen står i ändan på första röret vid vg1.
2. Ställ avståndsräknaren lika med brunnens radie, 0,5 m om det är en 1000-brunn.
3. Aktivera lutningsmätaren
4. Kör sakta framåt och dra samtidigt i kabeln för att logga lutningsvärden tills det är dags att sätta kabelspararen.
5. Sätt kabelsparare och sträck upp kabeln.
6. Ställ avståndsräknaren till det värde som motsvarar avståndet från brunnens centrum till den punkt som anger avståndet (avståndsreferensen)
7. Starta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
8. I slutbrunnen, stanna vagnen när bakhjulen når röränden och avsluta lutningsmätningen.
9. Kör fram så att avståndsreferensen befinner sig i centrum på i brunnen.
10. Avsluta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
Figur 4-7 Start och stopp av profilmätning
A = Startpunkt för längdmätning
B = Start av profilmätning (lednings anslutning i startbrunn) C = Avståndsreferens *
D = Avslut av profilmätning (lednings anslutning i slutbrunn) **
E = Slutpunkt för längdmätning
F = Mät-centrum (mitt emellan hjulen) * A – E = Sträcklängd
* Inspektionsprogrammet använder avståndet mellan mät-centrum och avståndsreferensen (offset) för att beräkna var ett vist lutningsvärde hör hemma.
** Om rännan i brunnen är oskadad kan vagnen köras in i brunnen tills bakhjulen står vid v.g.
4.4.5 Grundfaktakontroll
Grundfaktakontroll innebär att rörinspektören kontrollerar att dimensioner och material stämmer med de uppgifter som angetts vid beställningen, samt kompletterar uppgifter som saknas. För en smidig hantering är det här enklast att exportera data från VA-databasen i en TV4-fil till inspektören, som sedan kan uppdatera denna fil.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 27
Figur 4-8 Vid cirkulära rör mäts innerdimensionen
Dimension ska mätas i både start- och slutbrunn. Om tvärsnittet inte är cirkulärt ska den vertikala höjden av tvärsnittet anges.
Uppdateringen sker genom att rörinspektören noterar i rörinspektionsprogrammet om
grundfaktakontroll utförts samt i kommentarsfältet anger om grundfakta stämmer överens med verkligheten eller vad som skiljer sig. Notera även om kontrollen inte kunnat utföras. Dessutom fyller rörinspektören i det faktiska materialet och den faktiska dimensionen. Det ska alltid stå
innerdimension i rörinspektionsprotokollet/TV4-filen, både i exportfilen från VA-databasen till rörinspektören och i importfilen från rörinspektören.
Innerdimensionen är det enda som rörinspektören faktiskt alltid har möjlighet att mäta, yttermåttet är vad det är. Det är även innerdimensionen som är av intresse inför renoveringar, inför
dimensionering och så vidare.
Grundfaktakontroll utförs som standard, om beställaren inte angett annat.
I protokollet för sträckan anges om det är utfört eller inte. Då det är utfört meddelas eventuella fel i karta, protokollet eller direkt i VA-databasen via importfilen.
Utföraren anger hur kontrollen av dimension utförts. Grundfaktakontroll är inte tänkt som en noggrann inmätning utan som en kontroll om uppgifterna stämmer. Diskutera vilken metod som är lämplig vid startmöte med beställare.
4.4.6 Start och avslut av inspektion
Som standard ska inspektören låta kameran svepa 360-grader runt i start- och slutbrunnarna (samt eventuella brunnar på sträckan), 45-grader upp. Upptagningen ger ofta bra information om
brunnskondition, hur vallning ser ut med mera, men ger inte lika mycket information som brunnsinspektion. Inga noteringar behöver göras.
Figur 4-9 Att svepa runt med kameran i brunnen ger värdefull information
4.4.7 Jämn framdrift
Det är viktigt att arbetet får ta den tid som behövs för att hela ledningen filmas så att skador och detaljer blir undersökta och dokumenterade Kameran stannas vid observationer. Vid en servis ska kameran stoppas och vridas mot servisen så att anslutningen och en bit in i den kan inspekteras. När en rörfog inspekteras ska kameran stoppas och vridas mot fogen, därefter roteras 360° med fokus inställd så att fogens tillstånd kan bedömas.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 28
4.4.8 God bildkvalitet
Hela idén med rörinspektion är att med film och stillbilder dokumentera statusen på en ledning. Det är därför som den bästa bildkvaliteten ska eftersträvas. Om det inte är möjligt på grund av oklara bilder orsakat av imma/smuts på linsen bör det kommenteras i rapporten. I sådana fall kan det krävas att ny inspektion görs.
Inspelningen ska vara fri från elektriska störningar och visa en tydlig och stabil bild. Den digitala inspelningen ska göras i ett standardformat och med minsta möjliga kvalitetsförlust från ”livebilden”.
Upplösning
Den absolut vanligaste kameratypen idag (2020) levererar en bild i upplösningen SD (Standard Definition) som tekniskt sett ger en tillräckligt bra bild och kan därför anses vara lägsta
standard för rörinspektion. Med olika varianter av HD (High Definition) så blir detaljrikedomen bättre och ökar till exempel möjligheten att zooma i inspelat material.
Ljuskänslighet
En sensors förmåga att fånga och behandla det inkommande ljuset, omvandlingen av detta till elektriska signaler samt transporten och behandlingen av signalen i kamerans elektronik, bestämmer hur bra bilden blir.
Objektivets ljusstyrka bestäms av bländaröppningen och hur mycket ljus sensorn får.
Det är ovanligt med justerbar bländare eftersom dessa objektiv är större än objektiv med fast bländare, i stället regleras sensorns exponeringstid eller förstärkning för att bestämma hur ljus bilden blir. Detta sker vanligtvis automatiskt men på vissa kameror kan ”bländaren” även justeras manuellt. En bieffekt av hög förstärkning är att allt bildinnehåll förstärks, så även brus.
Dynamiskt omfång
En vanlig kamerasensor – liksom ögat – kan i dag inte samtidigt fånga ett starkt ljus och en mörk skugga. Anledningen är att det dynamiska omfånget är för litet. Därför används olika tekniker för att välja hur mycket ljus som släpps in till sensorn. Resultatet blir att vi helt enkelt måste välja vilket område vi vill exponera rätt – det ljusa eller det mörka. Det område som blir antingen helt svart eller helt vitt ligger därför utanför sensorns dynamiska omfång.
Belysning
Kamerans belysning som är den enda ljuskällan i ett rör har stor betydelse för hur mycket ljus som når sensorn, det är därför viktigt med en belysning som ger tillräckligt med ljus utan att kameran behöver förstärka signalen. Det är också viktigt att ljuset sprids jämnt i röret.
4.4.9 Rapportering
Observationer ska inkopieras i bilden/filmen och i ett separat protokoll. De observationer som beställare önskat stillbilder för läggs in i mappstrukturen enligt TV4-formatet. Om särskild överenskommelse med beställaren om ljudkommentarer i filmen ska dessa överensstämma med observationer och anmärkningar i protokollet. Andra iakttagelser, som till exempel stora flöden i en ledning, läggs in som en kommentar under administrativa data för ledningen.
Inspelad film och bilder ska överlämnas till beställaren i originalformat, det vill säga en exakt kopia av det inspelade materialet. Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Rörinspektören ska endast rapportera det som observeras under inspektionen. Ledningsägaren måste själv bedöma resultaten av inspektionen utifrån krav och åtgärder. Detta gäller särskilt för nylagda eller renoverade ledningar där krav och avvikelser måste bedömas av besiktningsperson.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 29