REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny publikation P122 som kommer ersätta P93

(1)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 1

REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny publikation P122 som kommer ersätta P93

Svenskt Vatten välkomnar nu alla intresserade och berörda att lämna synpunkter på förslag till ny publikation P122 som kommer ersätta trotjänaren P93. Arbetet med publikationen har pågått sedan 2019. Mer info se förord. Notera att P122 inte är layoutad och figurer kommer bearbetas. Remissversionen av P122 kommer även att språkgranskas inför fastställandet. Nuvarande TV3.1-format kommer att uppdateras till TV4.

Remisstid: sista dag för inlämning av synpunkter är 12 april 2021

Lämna synpunkter: mejla till remissvar-p122@svensktvatten.se. Samla gärna era synpunkter i en tabell/excelfil där Ni anger kapitelnummer, avsnitt eller innehåll som avses, förslag på ändring samt eventuella kommentarer kopplat till specifika punkter.

Vi vill särskilt ha synpunkter och input kring följande:

• Kapitel 5.1.5 Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan?

Tidigare fanns Rörmaterial, Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den sista är borttagen och inlagd under Invändigt rörmaterial. Renoverad ersätter renoveringsmetod.

• Kapitel 6.2, SPR – sprickor Behövs mer stöd i vägledningen, vad i så fall?

Behövs fler bilder för olika material, vad i så fall och har ni lämpliga bilder?

• Bilaga 2, checklistan: Saknas något?

• Bilder och illustrationer; främst avseende sprickor grad 1 och 2, rörbrott grad 4, ytskada grad 3 samt rötter grad 2. Även bilder på utrustning etc är av intresse. Gör så här: mejla till remissvar-p122@svensktvatten.se och ange att du har bilder och dina kontaktuppgifter så hör vi av oss. Skriv gärna ’Bilder’ i ämnesraden.

Övrigt

Inspektion av vattenledningar kommer att beskrivas i ett separat PM som görs tillgängligt av Svenskt Vatten, dvs planeras ej i detta skede inkluderas i publikationen.

Kort presentation av remissen och ämnesområdet kommer ske vid Svenskt Vattens RÖK-webinar 24 mars 2021. Mer info och anmälan via Svenskt Vattens hemsida.

Med vänlig hälsning, Svenskt Vatten

Kontaktperson Svenskt Vatten: Magnus Bäckström, 08-50600226

(2)

Förord

Svenskt Vatten publikation P122 ersätter Svenskt Vatten publikation P93 TV-inspektion av avloppsledningar i mark. Publikation P122 ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av allmänna markförlagda ledningar för avlopp ska genomföras. Publikationen beskriver även tilläggsarbeten, till exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll. Felkoder och systematik följer europeisk standard för TV-inspektion av avloppsledningar, men utvecklat i enlighet med Nordisk praxis. Publikationen vänder sig både till beställare av rörinspektion och kommunala ledningsägare samt utförare och entreprenörer inom rörinspektion. En röd tråd genom publikationen är att båda sidor, dvs beställare och utförare, behöver ha kunskap och tydlighet för att få rätt och relevant objektiv information om avloppsledningsnäten samt att denna blir säkert

dokumenterad i ledningsdatabaser enligt ett i branschen överenskommet format.

Arbetet har genomförts av en projektgrupp bestående av Anne Adrup SWECO (projektledare), Christer Silver Holmberg SVOA, Edor Boström Averode AB, Hans Bäckman Svenskt Vatten samt Magnus Bäckström Svenskt Vatten.

Till projektet har en bred referensgrupp bidragit med löpande input och kommentarer. I specifika frågor har externa experter gett synpunkter eller input. Deltagare i referensgruppen var Thomas Månsson STVF/Aarsleff AB, Philip Hellström IRG AB, Tore Gunnarsson XL Miljöhantering AB, Christer Malmhed VVS teknik AB, Marie Nordkvist, VA syd, Jens Östlund MIVA/AFRY, Mickael Laine Veolia, Oskar Sturk Foria AB, Peter Nyby STVF/Hamafo AB, Johan Brunsten Göteborg stad Kretslopp och Vatten, Roger Johansson SVOA, Tommy Giertz SVOA, Thomas Ohlson SVOA, Jerry Bäckström SVOA samt Rickardh Karlsson Vretmaskin AB.

P122 remissbehandlades under 2021 och inkomna synpunkter hanterades vid slutlig justering och färdigställande av publikationen, samordnat av Magnus Bäckström Svenskt Vatten. Svenskt Vatten fastställde publikationen i xxxxxx 2021 via beslut av Pär Dalhielm, VD, Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten vill framföra sitt varma tack till alla som bidragit till detta viktiga publikationsarbete.

Stockholm i xxxxxx 2021 Svenskt Vatten AB

(3)

Innehåll

Förord ... 2

1 Inledning ... 7

2 Användningsområden för rörinspektion ... 8

2.1 Historik ... 8

2.2 Välj typ av inspektion efter behovet ... 9

2.2.1 Normal inspektion ... 9

2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning ... 10

2.2.3 Begränsad inspektion ... 11

2.2.4 Annan inspektion ... 11

3 Att beställa rörinspektion ... 13

3.1 Vad styr behovet?... 13

3.2 Inför beställning... 14

3.2.1 Planering ... 14

3.2.2 För- och tilläggsarbeten ... 15

3.2.3 Förberedelser ... 15

3.2.4 Underlag ... 16

3.2.5 Dokumentation ... 17

3.2.6 Upphandling ... 18

3.2.7 Kompetens och utrustning ... 18

3.2.8 Konvertering till CEN-koder ... 19

3.3 Innan och efter inspektionen ... 19

3.3.1 Före start ... 19

3.3.2 Hantering av resultat ... 20

3.3.3 Utvärdering av inspektionerna ... 20

4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion ... 22

4.1 Kompetens... 22

4.2 Arbetsmiljö ... 22

4.3 Kamerautrustning ... 22

4.4 Utförande ... 24

4.4.1 Inspektionsrutiner ... 24

4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning: .... 24

4.4.3 Centrering i röret ... 25

4.4.4 Längdmätning och start av inspektion ... 25

4.4.5 Grundfaktakontroll ... 26

4.4.6 Start och avslut av inspektion ... 27

4.4.7 Jämn framdrift ... 27

(4)

4.4.8 God bildkvalitet ... 28

4.4.9 Rapportering ... 28

4.5 Förarbeten ... 29

4.5.1 Flödesåtgärder ... 29

4.5.2 Högtrycksspolning ... 29

4.5.3 Övrig rensning ... 29

4.6 Tilläggsarbeten ... 29

4.6.1 Inmätning av brunnar ... 29

4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) ... 30

4.6.3 Spårning av ledningar ... 30

4.6.4 Brunnsinspektion ... 30

4.6.5 Servisinspektion ... 30

4.6.6 Profilmätning ... 31

4.6.7 Deformationsmätning ... 34

5 Rapportering av rörinspektion ... 36

5.1 Administrativa uppgifter ... 36

5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt ... 36

5.1.2 Servisinspektion ... 36

5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats ... 37

5.1.4 Inspektionsdetaljer ... 37

5.1.5 Ledningsdetaljer ... 38

5.1.6 Övrig information ... 39

5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter ... 39

5.2 Observationer ... 39

5.3 Klockreferens ... 40

5.4 Längdmätning ... 40

5.5 Utbredd observation ... 41

5.6 Observationens orientering ... 41

5.7 Gradering av fel ... 41

5.8 Mätvärde ... 42

5.9 Kommentar ... 42

5.10 Bilder ... 42

5.11 Vattennivå ... 42

5.12 Ledningsavgränsare ... 43

5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll ... 43

6 Observationskoder ... 44

6.1 Kodlistor ... 44

(5)

6.1.1 Feltypskoder – Rörfel ... 44

6.1.2 Feltypskoder – Driftfel ... 45

6.1.3 Övriga koder under Feltyp ... 45

6.1.4 Konstruktionskoder i ledning ... 46

6.1.5 Koder för Ledningsavgränsare ... 47

6.2 Rörfel ... 48

DEF Deformation ... 48

SPR Sprickor ... 49

RBR Rörbrott/Kollaps ... 50

YTS Ytskada ... 51

PRF Produktionsfel ... 52

INH Inträngande rör ... 53

FEA Felaktig anslutning ... 54

FEG Felaktig återöppning ... 55

DEA Defekt övergångsprofil i anslutning ... 56

INT Inträngande fogtätning ... 57

FOG Fogförskjutning ... 58

FÖV Felaktig övergång ... 59

6.3 Driftfel ... 60

ROT Rötter ... 60

UTF Utfällning/Påväxt ... 61

SED Sediment ... 62

FRF Främmande föremål ... 63

INL Inläckning ... 64

6.4 Övriga koder ... 65

KAM Inspektion avbruten ... 65

FAS Flöde i anslutande servis ... 65

INS Ingen sikt ... 65

6.5 Konstruktion ... 66

AS Anslutande ledning ... 66

PP Proppad anslutning ... 66

RP Punktreparation ... 66

BR Böjd ledningsdragning ... 67

TF Tvärsnittsförändring ... 67

MF Materialförändring ... 67

DF Dimensionsförändring ... 68

ST Stalp ... 68

(6)

7 Referenslista ... 69

8 Bilaga 1 Inspektionslexikon ... 70

9 Bilaga 2 Checklista för beställare ... 72

1. Behov: ... 72

2. Planering: ... 72

3. Genomförande: ... 74

4. Redovisning/Analys ... 74

(7)

Inledning

1 Inledning

Denna publikation är en revidering och vidareutveckling av P93, TV-inspektion av avloppsledningar i mark . Graderingssystemet är detsamma. Publikationen är kompletterad med avsnitt om

tilläggsarbeten, dessutom är texter för beställning av inspektion utökade. Arbetet har genomförts i samarbete med STVF (Sveriges TV-inspektions Företag). STVF är en intressegrupp i SSTT

(Scandinavian Society for Trenchless Technology), med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen inom områden som berör ekonomi, juridik, teknik och marknadsföring avseende rörinspektion. STVF anordnar bland annat utbildning för auktorisation av rörinspektörer.

Publikationen ger vägledning och beskriver hur rörinspektion av ledningar för avlopp ska

genomföras. Publikationen är även tillämplig för servisledningar på avlopp men vid inspektion av ledningar inom fastigheter bör rapporten ”Se rören inifrån”, (STVF, T25:2012, i skrivande stund under revidering) användas. Publikationen har även kompletterats med kapitel om tilläggsarbeten, till exempel riktningsavvikelser, profilmätning och deformationskontroll.

2006 togs P93, TV-inspektion av avloppsledningar i mark fram. Den svenska inspektionsmanualen baserades på den nordiska plattform för rör-inspektioner som framarbetats i ett nordiskt

samarbetsprojekt vilket avrapporterats i "Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1:

Pipelines". P93 liksom denna publikation följer europastandarden SS-EN 13 508-2.

I SS-EN 13 508-2 finns inget graderingssystem. Ett graderingssystem behövs för att enkelt och överskådligt beskriva vad som framkommit vid en inspektion. Därför har den gemensamma nordiska plattformen även beskrivit ett graderingssystem som är baserat på den nordiska traditionen.

Graderingssystemet bygger på att med en siffra visa på omfattningen på ett observerat fel.

Det föreligger vissa skillnader mellan de nordiska länderna i traditionen på hur rörinspektioner ska redovisas och lagras i VA-databaser. Detta har medfört att den nordiska plattformen innehåller alternativa sätt att dokumentera vissa observationer. Varje nordiskt land har därefter valt det alternativ som passar bäst samt anpassat olika detaljer efter nationella traditioner och behov. I Sverige ska, såvida inget annat är överenskommet, inspektionerna genomföras och dokumenteras såsom det beskrivs i denna publikation.

Danmark och Norge har, sedan den gemensamma versionen togs fram, reviderat sina manualer och denna publikation har tagit inspiration från de nya manualerna.

Publikationen vänder sig både till beställare och utförare av rörinspektion. Kapitel 2 beskriver syften med rörinspektion och är tänkt för båda grupperna. Kapitel 3 har en grund i P93, men är utvecklat för att vara mer stöd för beställaren. Material kommer bland annat från Svenskt Vattnens kurs för beställare av rörinspektion. Kapitel 4 vänder sig främst till utförare, det har sin grund i P93 men är uppdaterat och utvidgat, framför allt avseende tilläggsarbeten. Kapitel 5 är en sammanslagning av kapitel 2 och 3 i P93 och är något förtydligat och justerat. Kapitel 5 och 6 vänder sig främst till utförare.

(8)

Användningsområden för rörinspektion

2 Användningsområden för rörinspektion

Rörinspektion kan användas under flera skeden av ett avloppsledningsnäts levnadstid. När ledningarna är nybyggda ska de inspekteras inför slutbesiktning för att kontrollera om de är lagda som de ska. När garantitiden är på väg att gå ut är det åter dags at kontrollera att inget hänt med ledningarna. Därefter kan det vara aktuellt med att undersöka till exempel vad ett avloppsstopp beror på (begränsad inspektion) eller för att se vilken status ledningarna har inför underhåll, reinvestering eller projektering (normal inspektion). Inspektion kan även användas för speciella syften som att leta orsaker till tillskottsvatten (annan inspektion).

I denna publikation används generellt begreppen huvudledning, vilket kan vara både huvud- och distributionsledningar. Även inspektion av servisledningar ingår.

2.1 Historik

Invändig inspektion av avloppsledningar har förekommit allt sedan tillkomsten av de kommunala ledningsnäten. Till en början var man begränsad till vad som kunde observeras okulärt från nedstigningsbrunnarna. Sedan 1960-talet har metoder med mobila TV-kameror för invändig inspektion av avloppsledningar etablerats och utvecklats.

Under en tid på 1960 och 70- talet användes en metod med smalfilmskamera (super 8) som

vinschades genom ledningen på en släde. Exponeringen gjordes i korta bildsekvenser, 5 - 6 bilder för varje jämt avståndsintervall om t.ex. 0,25 m. En fördel med sekvensfilmningen mot TV-kameran var att filmen var i färg. Nackdelen var förstås att filmen måste framkallas innan men kunde se resultatet.

Milstolpar

1957 Första ”TV”-kameran som vinschades genom ledningen. Förbindelse mellan brunnar skapades genom att flotta ett snöre genom ledningen med hjälp av en plastpåse. En dragvajer kunde sedan dras igenom med hjälp av snöret.

1962 Första kameran monterad på en motordriven vagn. Tidsåtgången för en inspektion kunde därmed avsevärt förkortas.

1984 CCD-sensorn som är platt gjorde det möjligt att tillverka mindre kameror jämfört med Videconröret, ett runt avlångt glasrör.

1985 Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) ger ut publikationen P60, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Dokumentationshandledning med fotomanual.”.

1986 Svängkamera (pan/tilt) blev möjlig tack vare CCD-sensorn. Den gjorde det möjligt att inspektera en fog och se in i en servis. Första datorprogrammet för rörinspektion visas på mässa.

1989 Introduceras kameravagnar med inbyggd accelerometer som gör det möjligt att mäta

lutningen. Datorprogram utökas med funktion för profilmätning och utskrift av profilkurvor. VAV ger ut publikationen P59, ”Inre inspektion av avloppsledningar. Handbok och upphandlingsanvisningar”.

1993 ”Satelitkameran” som innebar ett nytt sätt att inspektera serviser, från huvudledningen.

Handboken ”Se rören inifrån! TV-inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

1994 Publikationen P74 ”TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, en revidering och sammanslagning av P60 och P59, ges ut av VAV.

2002 Första ”Skanningkameran” som skapar en 3-D bild av ledningen.

2004 Deformationsmätning med hjälp av en laserring projicerad i röret börjar användas kommersiellt

(9)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 9 2006 Publikationen P93, TV-inspektion av avloppsledningar, en revidering av P74, ges ut av Svenskt Vatten (tidigare VAV).

2007 Skanningkamera för brunnar introduceras.

2010 Svenskt Vatten ger ut P103, ”Inspektion av avloppsbrunnar”.

2012 Första kameran med full HD och användbar i ledningar från 150 mm. T25, ”Se rören inifrån! TV- inspektion av avloppsledningar inom fastighet” ges ut av STVF, en revidering av versionen från 1993.

2016 Antalet HD-kameror har ökat och storleken minskat. Fokus för utvecklingen ligger nu på HD- kameror och programvaror.

2.2 Välj typ av inspektion efter behovet

Rörinspektion tar tid och kostar pengar. Det är därför viktigt att syftet med inspektionen är klart definierat vid beställning och att kraven på inspektionen sätts så att ändamålet uppfylls. Ibland används inspektionen för att hitta akuta problem och andra gånger som dokumentation och underlag för förnyelseplanering på kort och lång sikt.

För att resultatet ska bli så bra som möjligt behöver allt som är väsentligt för inspektionens genomförande klargöras och förberedas i samband med upphandlingen och i samband med

detaljplaneringen av genomförandet. Vad som ska göras beror på syftet och följande avsnitt ger stöd för att göra en så bra beställning som möjligt – och därmed ge förutsättningar för ett bra resultat av inspektionen.

Oavsett uppdragets omfattning och upphandlingsform ska alltid inspektionens syfte anges.

Nedan beskrivs förutsättningar och beaktanden som bör klargöras vid beställning av inspektionen i förhållande till inspektionens syfte. Vilka krav som bör ställas finns sammanställda i kapitel 3.1.

Samtliga syften är även tillämpliga på servisledningar.

2.2.1 Normal inspektion

Normal inspektion kan användas som underlag för att bedöma ledningars status, som underlag för underhåll och förnyelse, inför projektering, ombyggnad och renovering. Även förebyggande underhåll i form av återkommande tillståndskontroll av ledningar är en form av normal inspektion.

Här är det viktigt att ha ett tydligt underlag och därför ställs det höga krav på detaljrapportering och bildkvalitet. Normal inspektion kan utföras på två sätt – för att se ledningens funktion eller dess kondition. Om möjligt är det önskvärt att först inspektera funktionen, därefter konditionen.

Inspektion av funktion

För att se hur ledningen fungerar i dagsläget tittar man på ledningens funktion, och då utan att först rensa ledningen. Det kan till exempel vara en ledning där kapaciteten inte verkar vara det förväntade. Här är det intressant att se sediment, fett, rötter och annat som påverkar flödet i ledningen. Detta kan medföra att bildkvaliteten blir låg. Är det mycket sediment, rötter eller trasiga rör kan det vara svårt att genomföra inspektionen och rensning kan bli aktuellt. Om det är höga flöden i ledningen som påverkar inspektionen ska en diskussion tas med beställaren om behovet av förbipumpning.

Inspektion av kondition

Om beställaren i huvudsak önskar fokusera mot ledningens kondition ska den vara så ren som möjligt för att kunna se eventuella skador, till exempel sprickor, förskjutningar och ytskador. Det här är aktuellt även som underlag för renovering. Arbetet utförs då efter att brunnar och

ledningar högtrycksspolats. Vattennivån bör inte överstiga 20 % av diametern och behov av

(10)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 10 förbipumpning behöver klargöras. Misstänker man att ledningen är i så dåligt skick att den inte klarar en högtrycksspolning bör man först kontrollera konditionen med kameran. Som

ledningsägare ska man vara medveten om riskerna för att spolslang eller kamera kanske fastnar i en trasig ledning och schakt krävs för att få loss dem. Exempelvis kan en ledning sakna botten, men inspektören ser bara en vattenspegel och fastnar i hålet.

Normal inspektion kan med fördel kombineras med inspektion av serviser med hjälp av satellitkamera, läs mer i kapitel 4.6.5.

Ska inspektionen användas som underlag för val av renoveringsmetod är det viktigt att kontrollera sådant som kan påverka, t.ex. rörets diameter, ändringar i diameter, instickande rör, sprickor, deformationer, fogförskjutningar, böjar och att vara noggrann med avståndsmätning. En grundfaktakontroll, det vill säga en jämförelse mellan det som finns inlagt i databasen avseende material, dimension med mera och verkligheten, rekommenderas.

En inspektion ger även annan information än om ledningens skick. Se till att stämma av kartan efter inspektionen, så att servisers läge är rätt dokumenterade. Om det finns önskemål om att försöka se om servisen är i drift bör det noteras i beställningen, till exempel i beställningsformuläret eller TV4- filen till inspektören.

Det finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara lämpliga att utföra i samband med inspektionen, se kapitel 4.5 och 4.6.

2.2.2 Inför slut- och garantibesiktning

Innan nya ledningar tas i drift bör de inspekteras för att se att de uppfyller beställarens kravspecifikation. Besiktning bör också göras innan garantitiden går ut. Beställaren måste vid upphandlingen av anläggningsarbetena ha bestämt vilka krav på nyanläggning som gäller och hur eventuella fel ska värderas. Rörinspektören ska göra en objektiv bedömning av eventuella

observationer, tilläggsarbeten (profilmätning, deformationskontroll) ska genomförs enligt fastställda krav. En besiktningsperson gör sedan en bedömning av hur väl resultaten motsvarar beställarens krav på nyanläggning enligt P91 samt eventuella åtgärder. Det är viktigt att notera att toleransklasser enligt P91 är svåra att tillämpa vid väldigt små lutningar, i storleksordningen 5 ‰ och mindre. Läs mer i kapitel 4.6.6.

En byggherre/ledningsägare kan mycket väl själv ansvara för rörinspektionen innan slut- och garantibesiktning, detta garanterar en oberoende kontroll.

För en slutbesiktning är det bäst om ledningsägaren fått ritningsunderlag i god tid så att det har kunnat läggas in i VA-databasen och att brunnarna därmed fått rätt nummer. Vattengångar på ledningar ska vara inmätta i samband med att profilmätning utförs och får vara högst en månad gamla, förutsatt att ingen påverkan från tung trafik, sprängningar etc. har skett efter

ledningsläggning.

Inspektion inför slut- och garantibesiktning ska utföras som en normal besiktning med höga krav på detaljrapportering och bildkvalitet.

Det finns andra varianter av besiktning, till exempel kontroll av ledningarnas kondition inför och efter markarbeten i området, eller förbesiktning av delar av ett område innan det ska tas i drift. Kraven på utförande är desamma.

Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till överbyggnadens underkant. I praktiken kan delar vara tagna i drift och ledningarna ska då spolas

(11)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 11 före inspektionen. Inför deformationskontroll ska inget flöde finnas i ledningen och flödesåtgärder kan behövas (förbipumpning med mera).

Inspektion inför garantibesiktning genomförs vid garantitidens utgång. Innan garantibesiktningen genomförs ska det klaras ut om ledningen ska rensas/torrläggas innan besiktningen. Många ledningsägare väljer att först inspektera ledningen utan spolning för att se ledningens funktion, sedan att spola den och inspektera på nytt för att se ledningens kondition.

Kontroll av riktningsavvikelse används främst vid slutbesiktning av nya ledningar, men även under projektets gång för att se påverkan på rören mellan olika entreprenader, spontdragning etc. samt för bedömning av möjligheter till förnyelse.

Vertikal riktningsavvikelse kan mätas med två metoder, löpande mätning av lutningen (profilmätning, se kapitel 4.6.6) eller mätning av hydrostatiskt tryck. Ett bra mätresultat förutsätter att utövaren har goda kunskaper om den mätteknik som används samt är noggrann både vad gäller utförande och kalibrering av instrumenten.

Horisontella riktningsavvikelser noteras som en observation i inspektionen.

2.2.3 Begränsad inspektion

Vid inspektioner som är fokuserade mot driftstörningar eller ett visst problem, exempelvis att klargöra orsaken till avloppsstopp, räcker det ofta med en begränsad inspektion. Omfattningen på utvärderingen ska dock klargöras innan inspektionen och inspektören bör informeras som finns till möjliga fel. Arbetet utförs normalt utan föregående högtrycksspolning av brunnar och ledningar samt opåverkade flöden.

Alla observationer som man ser ska som vanligt rapporteras men miljön kan göra det svårt att upptäcka vissa observationer till följd av smuts på lins, vattennivå etc. Nivån på detaljrapportering och bildkvalitet kan därmed bli låg.

2.2.4 Annan inspektion

Annan inspektion innebär inspektion av särskilda företeelser i ledningen, där kraven på kvalitet samt för- och tilläggsarbeten bestäms utifrån syftet. Här följer några exempel:

Undersöka källor till tillskottsvatten (ett samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning, kan vara dagvatten, dränering m.m.)

Här är det oftast intressant att se var vatten läcker in, och beställaren kan låta begränsa observationerna till detta.

• Kontroll av inläckning: rörinspektion kan användas för att kontrollera inläckning av grundvatten genom otäta fogar. De aktuella ledningssträckorna bör högtrycksspolas.

Inspektionen utförs lämpligen vid nattminimiflöden under perioder med högt

grundvattenstånd, omedelbart efter period med kraftig nederbörd eller i samband med snösmältning. Onormala flöden från serviser ska också dokumenteras. Dessa servisflöden kan även bero på att fastighetsdräneringen är kopplad till den inspekterade ledningen.

• Kontroll av överläckning: När överläckning från dag- till spillvattenledning ska kontrolleras spolas vatten från en brandpost till dagvattenledningen samtidigt som den underliggande spillvattenledningen inspekteras. Även färgat vatten kan användas för kontrollen. Proppning och förbipumpning av spillvattenledningen kan vara nödvändig.

• Kontroll av anslutna ytor: Om kraftiga flödesökningar i samband med regn förekommer i en spillvattenledning i ett duplikatsystem, bör anslutningskontroller av hårdgjorda ytor

genomföras. Detta kan göras på flera alternativa sätt. Om rörinspektioner används för detta

(12)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 12 ändamål ska inspektören notera flödesförändringar från en spillvattenservis när vatten spolas ned i den tillhörande fastighetens takavlopp eller dylikt. Observera att en konstaterad flödesökning i spillvattenledningen också kan bero på en kraftig överläckning mellan

dagvattenservis och spillvattenservis.

Leta vattenläckor

Spill- och dagvattenledningar kan inspekteras med syftet att hitta vattenläckor. För bästa resultat bör grundvattennivåer inte nå över ledningarna så att vattenläckan förväxlas med inläckande

grundvatten. Även här kan beställaren låta begränsa observationerna till inläckage.

Inspektion av tryckavloppsledningar

Syftet är att se ledningens kondition. Bedömningen blir lite annorlunda än för självfallsrör, till exempel kan det finnas svulster efter svetsning.

(13)

Att beställa rörinspektion

3 Att beställa rörinspektion

3.1 Vad styr behovet?

Figur 3-1 beskriver olika faser för rörinspektion. Från att ett behov uppstått, från till exempel underhåll, förnyelse eller exploatering ska beställaren planera beställningen av inspektionen utifrån syftet. Här är P122, P103 (för brunnsinspektion) samt TV4-exportformatet (som underlag för

beställning och grundfaktakontroll) stöd. De är även stöd genomförande, själva rörinspektionen med för- och tilläggsarbeten, samt för redovisningen. Efter slutförd rörinspektion ska beställaren

analysera eller bedöma resultaten. Här kan kortbetyg och funktionsklassning ge en uppfattning av tillståndet och P91 ger bedömningsgrunder vid besiktningar. Ytterligare stöd bör utvecklas, till exempel AI för analys av inspektion, acceptkriterier med krav på nya och renoverade ledningar (förlagor finns i Danmark och i Norge) samt ett utvecklat kortbetyg.

Figur 3-1 Olika faser av inspektion och vilket stöd som finns.

Behovet av rörinspektion uppstår under olika stadier av ett ledningsnäts livstid. När ledningarna är nybyggda ska de kontrolleras, är de lagda enligt beställarens krav? När garantitiden går mot sitt slut inspekteras de på nytt, för att kontrollera att inget hänt med konditionen som kan härledas till anläggandet. I samband med driftstörningar, till exempel ett stopp i ledningen, bör anledningen till stoppet undersökas. Som förebyggande underhåll, för att se kondition och funktion på avloppsnätet, är inspektion ett av de bästa verktygen. Finns inget inspekterat sedan tidigare bör man ta fram en plan och fundera på hur många år det kan ta för att inspektera hela nätet. Sträckor som kräver underhåll eller förnyelse blir resultatet av utvärderingen. Sträckor med stora konsekvenser om det uppstår ett haveri bör kontrolleras med jämna mellanrum för att kontrollera att ledningen inte försämrats. Sträckor kan behöva inspekteras inför projektering eller renovering. Under behovsfasen kan Svenskt Vattens publikationer P113 om underhåll och P116 om förnyelse vara stöd, alternativt AnläggningsAMA.

(14)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 14 Tabell 3-1 sammanfattar krav och lämpliga för- och tilläggsarbeten.

Tabell 3-1 Sammanställning av krav samt lämpliga för- och tilläggsarbeten beroende på syftet med inspektionen

Normal - funktion

Normal - kondition

Inför slutbesiktning

Inför garantibesiktning

Begränsad inspektion

Annan inspektion Bildkvalitet Lägre krav kan

ev. accepteras p.g.a. begränsad sikt, annars höga krav

Höga krav Höga krav Höga krav Lägre krav Höga krav

Rapportering detaljerad detaljerad detaljerad detaljerad enklare Detaljerad

Vattennivå ^Högre

vattennivåer kan accepteras

<20% 0% 0% Högre

vattennivåer kan

accepteras

Beror på syftet

Spolning ^nej ^ja ^ja ^ja ^nej ^{Beror på}

syftet Andra förarbeten Förbipumpning Förbipump-

ning, Rotskärning,

Förbipumpning Beror på

syftet Samtidiga

arbeten:

Beror på syftet

Profilmätning ^x ^x ^x ^{Beror på}

syftet Deformations-

kontroll

(X) X x Beror på

syftet Inmätning av

brunnsnivå/vatten gångsnivå

(X) (X) Ska finnas

tillgängligt före

Ska vara nyinmätta

Beror på syftet

Inmätning av brunnar i plan

(x) (X) Ska finnas

tillgängligt före

Ska finnas från slutbesiktning

Grundfaktakontroll ^X ^X ^X ^X ^{Beror på}

syftet

Serviskontroll ^(X) ^(X) ^(X) ^(X) ^{Beror på}

syftet

Brunnsinspektion ^(X) ^X ^(X)

Spårning av ledningar

Kan göras samtidigt X = bör göras (X) = kan göras

3.2 Inför beställning

Det här kapitlet ger stöd till en beställare för att planera, förbereda och beställa rörinspektion inklusive för- och tilläggsarbeten. Antingen finns ett ramavtal som grund eller så ska detta ingå i upphandlingsunderlaget.

För att inspektionen ska ge ett så bra resultat som möjligt ska beställaren förbereda uppdraget och ta fram underlag till inspektören.

Som stöd för beställning finns en checklista i bilaga 2.

3.2.1 Planering

Innan beställning måste beställaren ha tänkt igenom syftet med inspektionen och funderat igenom följande frågor:

(15)

• Bestäm syftet med inspektionen

• Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?

• Ska serviserna inspekteras och hur?

• Vilka förarbeten behövs och vilka tilläggsarbeten är lämpliga med tanke på syftet?

• Behöver jag ställa specifika krav?

• Något specifikt om området – risk för förorenade sediment och hur ska de i så fall hanteras?

Ligger ledningarna i en gammal deponi och det finns explosionsrisk där en Ex-klassad kamera måste användas?

• Behövs TA-plan, är det nödvändigt med flödesåtgärder? Är brunnarna åtkomliga?

• Hur ska det redovisas?

Stöd i detta skede är framför allt P122, P103 samt TV4-formatet för utbyte av data om inspektionen.

3.2.2 För- och tilläggsarbeten

I samband med inspektionen finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara nödvändiga eller önskvärda. För- och tilläggsarbeten bestäms främst utifrån syftet med inspektionen, se kapitel 2.2.

Förarbeten beskrivs i kapitel 4.5 och tilläggsarbeten i kapitel 4.6.

I beställningen ska tydligt anges vilka förarbeten som ska genomföras före inspektionen, exempelvis högtrycksspolning och hantering av flöden. I samband med rörinspektionen kan det också vara rationellt att utföra tilläggsarbeten, exempelvis brunnsinspektion enligt P103, brunnsinventering, serviskontroller, deformations- och profilmätning etc. Som standard bör grundfaktakontroll ingå, det vill säga kontroll av dimensioner och material.

Beroende på hur noggrann profilmätning man önskar behövs olika kvalitet på vattengångsnivåer för att resultatet ska bli det man förväntar sig. Läs mer om olika nivåer och krav på underlag i kapitel 4.6.6.

Beställaren bör tydligt klargöra vem/vilka i den egna organisationen som har befogenheter att beställa extraarbeten som inte beställts i samband med upphandlingen samt hur dessa tilläggsbeställningar ska bekräftas.

I Tabell 3-1 finns förslag på vilka för- och tilläggsarbeten som kan vara aktuella.

3.2.3 Förberedelser

Det bästa sättet att förbereda en inspektion är att okulärbesikta de brunnar som berörs av

inspektionen och därigenom bilda sig en uppfattning om behovet av förarbeten, flödessituationen, blockerade brunnslock, åtkomlighet m.m. Detta bör genomföras redan innan beställningen.

Vid arbete inom vägområde måste samråd ske med aktuell väghållare. Hänsyn behöver även tas till lokala trafikbestämmelser. En plan behöver normalt upprättas över vilka gator eller vägar som berörs och under vilka tider arbetet ska pågå och det kan vara aktuellt att ansöka om en tillfällig

trafikanordningsplan (TA-plan).

Arbeten på privat mark, till exempel tomtmark, förutsätter markägarens tillstånd. Markbeskaffenhet och körbarhet ska besiktas med hänsyn till reglering av eventuella markskador.

I planeringsarbetet ska även en bedömning göras av risken för källaröversvämningar. Bedömningen ska leda till utfärdande av eventuella arbetsrestriktioner och dämningsgränser m.m.

Säkerhetsrisker för inspektionspersonal och trafikanter etc. måste även beaktas i planeringsstadiet för att på bästa sätt kunna minimeras.

(16)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 16 Följande punkter bör beställaren gå igenom för att inspektionen ska kunna genomföras på ett

smidigt sätt:

• Se så att brunnarna finns (inte dolda av asfalt, gräs eller byggnader t.ex.)

• Är brunnarna öppningsbara

• Är brunnarna åtkomliga med tanke på trafik, parkeringsplatser, markslag, fastighetsmark

• Vilka pumpstationer kan påverka flödet – bör flödet från dessa begränsas under inspektion

• Finns det sträckor med stora flöden, är överpumpning möjlig om det behövs?

• Se till så ledningskartan stämmer, att sträckorna som ska inspekteras finns med

3.2.4 Underlag

Det ligger i beställarens intresse att förse inspektören med kompletta uppgifter om vilka ledningar och brunnar som omfattas samt andra förutsättningar som påverkar uppdraget. Det smidigaste sättet är att exportera de sträckor som ska inspekteras via en TV4-exportfil med underlagsdata från

beställarens databas, som inspektören sedan kan läsa in och kontrollera grundfakta mot. Saknas mycket information om material och dimensioner bör detta hanteras vid en separat inmätning.

Kanske bör serviser och dagvattenbrunnar på kombinerade ledningar inventeras och läggas till i ritningen innan inspektionen.

Uppdragets omfattning bör även beskrivas på kartmaterial med punkt-id för brunnarna.

Ju bättre underlag inspektören får desto mer ökar möjligheterna till ett bra resultat. Det är viktigt att ritningarna är aktuella samt att punkt-id framgår tydligt för de ledningssträckor som ska inspekteras.

Punkt-id är obligatoriskt vid inspektion, därför ska beställaren lämna underlag för detta. Om serviser ska inspekteras ska beställaren se till att det finns punkt-id för den punkt där servisen ansluter på huvudledningen, för förbindelsepunkten samt för husliv (om hela servisen ska inspekteras).

Beställaren bör också kontrollera att ritningarna fortfarande är aktuella och att området inte har förändrats.

Vid en inspektion påträffas ibland brunnar som inte finns i ledningskartan, dessa brukar kallas okända brunnar. Om en okänd brunn påträffas kan beställaren vilja komplettera VA-databasen med den hittade brunnen innan inspektionsresultatet läses in. I detta fall bör även okända brunnar betraktas som en ledningsavgränsare. Längdmätningen ska då nollställas och protokoll upprättas med start från den upptäckta brunnen. Beställaren kan uppge vilka punkt-id som ska användas i om okända brunnar påträffas, till exempel med en sifferserie som skiljer sig från de brunnar som finns i kartan.

Dolda brunnar är brunnar som inte syns från markytan exempelvis för att dessa har överasfalterats. I dessa fall bör inspektören i fältet Konstruktion använda koden DX för "Dold brunn".

Ytterligare ett fall är då en ledning renoverats men inte öppnats i brunnen. Om det är tänkt att brunnen inte ska användas som en brunn men fortfarande finns kvar i ledningskartan ska beställaren notera att den inte är i drift som ett förtydligande. I detta fall är brunnen inte en ledningsavgränsare.

Följande bör finnas med i en beställning:

• Administrativ information som kontaktperson med telefonnummer, faktureringsadress, slutdatum för utförande (om det är bråttom att inspektionen utförs ska det framgå varför)

• Bakgrund och syfte

• Aktuell ledningskarta med punkt-id och de sträckor som ska inspekteras markerade. Vid besiktning, är det samma punkt-id som ligger i VA-databasen ?

(17)

• En exportfil i TV4-format med startpunkt, slutpunkt, material, dimensioner samt vattengång (vid profilmätning). Alternativt en ledningsförteckning med typ (S = spillvatten, D=dagvatten, K=kombinerad) , dimension, material, längd

• Lista över brunnar med vattengångar samt kvalitetskod på mätvärdena. Vid besiktning är det ett krav med hög kvalitet, vid normal inspektion kan kvaliteten vara lägre.

• Nummerserie för okända brunnar

• Lista över eventuella problem för att utföra inspektion, t.ex. begränsning i tid på dagen, åtkomst, hur stora flöden ska hanteras

• Noteringar om det är något speciellt beställaren vill veta för specifika sträckor

• Ska servisledningar inspekteras, ska den allmänna delen inspekteras eller finns det något syfte med att inspektera hela servisen (i så fall bör fastighetsägarna informeras)? På vilket sätt (från huvudledning eller från fastighet) Hur ska sträckorna benämnas, finns punkt-id?

• Vilka förarbeten ska göras och eventuella specifika krav

• Vilka tilläggsarbeten ska göras och eventuella specifika krav

• Om profilmätning ska utföras och beställaren lämnar underlag på ledningarnas vattengångar bör det framgå vilken kvalitet det är på mätningen

• Hur ska dokumentationen se ut

Beställare kan med fördel planera in ett startmöte med inspektören, där man går igenom beställningen och eventuella oklarheter.

I bilaga 2 finns en checklista för planering och beställning.

Även om det är en begränsad inspektion bör en ledningskarta med punkt-id bifogas.

3.2.5 Dokumentation

Resultatet från ett inspektionsuppdrag ligger ofta till grund för beslut om åtgärder för stora belopp.

Det är därför av största vikt att beställaren erhåller ett beslutsunderlag av god kvalitet. Rapporter och film levereras i digitalt format. Utförda rörinspektioner kan alternativt laddas ned av beställaren via internettjänster men bilder och film komprimeras då, vilket inte ger samma upplösning.

Arkivering och övrigt förfarande med originaldokumentation (ritningar, protokoll, inspektionsfiler m.m.) bör regleras vid upphandlingen.

Om inte annat är överenskommet ska alla originaldokument överlämnas till beställaren vid slutfört uppdrag. Inspektionsföretaget ska spara kopior på film, bilder och protokoll i minst två år efter utförandet. Beställaren äger materialet.

Inspektioner ska alltid dokumenteras med en inspelad film om inte annat anges. Det ska också tydligt framgå vid beställningen vilken lagringsmedia som beställaren önskar erhålla rör-inspektionsfilmen på. Originalfiler av bilder och film ska levereras till beställaren. Kvaliteten beskrivs i kapitel 4.3.

Ytterligare komprimering är inte tillåtet.

Beställaren ska, utifrån syftet med inspektionen, bestämma vad som inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla observationer med grad 1 och över dokumenteras.

(18)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 18 Muntliga kommentarer till inspektionen är inte nödvändiga då alla observationer och kommentarer ska protokollföras. Om beställaren önskar att observationerna även ska beskrivas muntligt och lagras parallellt med inspektionen på lagringsmediet ska detta klargöras vid beställningen.

Ett separat inspektionsprotokoll ska upprättas för varje ledningssträcka och för varje

servisinspektion. Beställaren ska specificera om inspektionsprotokollet utöver digitalt format även ska levereras i pappersformat.

I vissa fall kan det vara två ledningar som har samma start- och slutbrunn, till exempel en

fördelningsledning under en större väg eller järnväg. I dokumentationen får båda sträckorna samma punkt-id men i kommentarsfältet ska anges vilken sträcka som avses, till exempel genom att

benämna dem utifrån väderstreck (till exempel norra och södra, västra och östra), och tydligt ange vilken ledning som är vilken. Finns databas-id används detta.

Följande information ska som minimum visas på videoupptagning:

• Vid start och avslut av inspektion: start- och slutpunkt samt datum

• Under pågående inspektion: längdmätning samt observationer i klartext

• Vid profilmätning bör data frånmätinstrumentet vara synlig

Vid leverans ska inspektionsresultaten levereras enligt angivet digitalt filformat utgivet av Svenskt Vatten. Det filformat som ska användas för digital överföring av inspektionsdata enligt P122 benämns Svenskt Vattens "TV4-format", 'Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och profilmätning av avloppsledningar". Som beställare bör man vid upphandlingen kontrollera att inspektören kan leverera detta format.

TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras. Därför är det viktigt att beställaren även anger aktuellt versionsnummer, exempelvis version 4.0. I beskrivningen av TV4-formatet framgår även alla kodlistor som beskrivs i P122. Koder och kodlistor kan behöva justeras eller nya koder läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor beskrivna i TV4- formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.

3.2.6 Upphandling

Ett inspektionsuppdrag kan avse allt från enstaka ledningssträckor till inspektion av större områdesinspektioner. Uppdragets omfattning styr ofta valet av upphandlingsform. En begränsad inspektion kan kanske handlas upp via direktupphandling medan områdesvis normala inspektioner handlas upp. Det är inte ovanligt med ramavtalsupphandlingar som gäller för några år.

Vid en upphandling finns i kapitel 3 stöd för vad man som beställare ska tänka på, men inget komplett underlag för förfrågan. I bilaga 2 finns en checklista för vad som bör finnas med i en beställning.

I upphandlingsskedet ska säkerhetsrisker samt krav på skyddsåtgärder klargöras samt vem som ansvarar för skydd på och i anslutning till arbetsstället (normal överlåts arbetsmiljöansvaret till inspektören) . Övriga krav på genomförandet och arbetsrestriktioner ska också beskrivas tydligt. Med tanke på att det kan bli aktuellt för inspektören att gå ner i en brunn får detta inte ske om

inspektören är ensam på arbetsplatsen. Beställaren kan vid upphandlingen att det ska vara två personer vid inspektionen, De flesta kommuner har krav på TA-planer (trafikanordningsplaner) och då måste beställaren ange om inspektören ska hantera detta.

3.2.7 Kompetens och utrustning

Generellt gäller de krav som beskrivs nedan. Där det finns olika nivåer på krav utifrån inspektionens syfte anger beställaren detta vid upphandling/beställning.

(19)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 19 Personalkompetens

Arbetet ska utföras och redovisas av operatörsutbildad personal med VA-teknisk kompetens i enlighet med arbetsmiljöföreskrifter. Det rekommenderas att inspektören har genomgått STVFs kurs Auktoriserad rörinspektör och kunna dokumentera detta med operatörsbevis. Dessutom ska

inspektionspersonalen ha genomgått annan erforderlig utbildning, till exempel Arbete på väg, samt relevant arbetsmiljöutbildning.

Även andra lokala krav kan vara aktuella att ta med här.

Utrustning och utförande

Vilken utrustning som ska användas redovisas utförligare i kapitel 4.3.

Följande krav gäller för närvarande generellt för alla syften (undantaget begränsad inspektion). Med tanke på teknikutvecklingen kan det bli möjligt att ställa högre krav i framtiden.

Utrustningen ska:

• Leverera en bild med minst upplösning SD (Standard Definition)

• Vara anpassad för ledningen, speciellt belysningen ska kunna anpassas efter rörets dimension

• Kameran skall vara centrerad i röret, inom ± 10 % av rörets diameter.

• Självgående kameravagn

• Sväng- och vridbart kamerahuvud, som kan se minst 90 grader i sidled och med 360 grader rotation

• Färgkamera

I den mån kompletterande undersökningar, såsom profilmätning, ska utföras integrerat med rör- inspektionen ska även denna utrustning beskrivas och kvalitetssäkras enligt instrumentleverantörens anvisningar, se även Svenskt P91 och VA-Forsk rapport 2004-8.

3.2.8 Konvertering till CEN-koder

En konvertering av inspektionsresultat från inspektioner enligt Svenskt Vatten P122 till koder enligt europastandarden SS-EN 13 508-2, kan göras enligt den översättningstabell som beskrivs i det nationella tillägget till SS-EN 13 508-2 (Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1: Pipelines).

En konvertering av inspektionsdata till CEN-koder kan vara nödvändig om man exempelvis önskar deltag i europeiska projekt om erfarenhetsutbyte kring avloppsnätens status eller utnyttja bearbetnings- och analysverktyg framtagna inom EU-projekt.

3.3 Innan och efter inspektionen 3.3.1 Före start

Innan inspektionen startar kan det vara bra att beställaren kallar till ett startmöte med inspektören och eventuell spolentreprenör. På startmötet finns det ett antal saker som kan vara bra att gå igenom och kanske förtydliga underlaget till beställningen.

Följande punkter kan ses som förslag:

• Syftet med inspektionen

• Ritningsunderlag, höjder

• Framkomlighet

• Trafikåtgärder

• Ledningar med stora flöden

(20)

• Specifik information för vissa ledningar – syfte, önskemål

• Framtagna och öppningsbara brunnar

• Eventuell avisering till abonnenterna

• Brunnsinspektion

• Extranummer för dolda/okända brunnar

• Spolvatten

• Eventuell destruktion då slammet i ledningarna kan vara förorenat, t.ex. av kvicksilver

• Hur för- och tilläggsarbeten ska hanteras, t.ex. rotskärning

• Kontaktpersoner

• Redovisning

Om inspektören stöter på akuta fel ska detta omedelbart rapporteras till beställaren. Det kan även vara frågan om stora inläckande flöden upptäcks, vilket kan vara en vattenläcka.

3.3.2 Hantering av resultat

När inspektionen är genomförd kan det vara bra med ett redovisningsmöte, framför allt vid normal inspektion (om ett större område inspekterats) och vid annan inspektion. Inspektören kan då gå igenom resultatet i stort; problem med stora flöden i spillvatten vid regn, sträckor som inte kunnat inspekterats och orsaken, där kartan inte stämt med verkligheten etc. Vid annan inspektion med syfte att hitta källor till tillskottsvatten kan det vara bra att diskutera resultaten.

Efter att inspektionen är redovisad bör den läsas in i beställarens VA-databas. Om inmätning av brunnar beställts som tilläggsarbete ska databasen först uppdateras med inmätningen, innan inspektionen läses in.

Grundfaktakontrollen innebär att avvikelser mellan inspektion och VA-databas noteras vid inläsning av inspektionsfilen och de riktiga värden får då läggas in i databasen. När beställaren läser in inspektionen i sin databas går det att få en upplysning i samband med inläsning att det finns en skillnad mellan databas och rörinspektionen. Det går även att göra en utsökning i efterhand för att rätta till felaktiga data. Har grundfaktakontroll inte beställts kan värden förstås redigeras ändå, manuellt.

Servisers läge bör också uppdateras i kartan från informationen i inspektionen.

Om syftet med inspektionen är besiktning ska besiktningspersonen bedöma om utförandet stämmer med de krav som ställts i samband med entreprenadhandlingarna. Bedömning görs med stöd av Svenskt Vattens P91, Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar för självfall.

3.3.3 Utvärdering av inspektionerna

Oftast finns det i formulären resultatet av kortbetyg för rörfel och driftfel, som ger en snabb

bedömning om ledningens kondition respektive funktion. Betyget graderas 1 -3, där 3 är allvarligast.

Mer information om kortbetyget finns i ”Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar” (VA- Forsk 1994-12), med uppdatering av beräkning till P93 (”Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer”, 2007).

I protokollen för profilmätning redovisas ibland funktionsklassning med graderingen A till D.

Funktionsklassningen beräknar en lednings funktionsduglighet utifrån svackors djup och längd samt lutning och ger en uppskattning av hur ledningen fungerar. Klass A motsvarar god funktionsduglighet, klass D mycket dålig funktionsduglighet. Värderingen har ingen koppling till den toleransklassning som görs i samband med besiktning och ska därför inte användas i samband med besiktning.

Beräkningen beskrivs i ”Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av avloppsledningar (1995)”.

Inspektion för besiktning utvärderas enligt P91.

(21)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 21 Inspektionerna bör lagras på en server eller motsvarande. Hur länge en inspektion är aktuell beror på hur den ska användas. Som underlag för en renovering behöver den vara utförd strax innan arbetet. I övrigt kan den antas vara relativt aktuell fram till nästa inspektion (förutsatt att inga problem har uppstått och att den sker inom ca 10 år).

(22)

Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion

4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion

4.1 Kompetens

Se kapitel 3.2.7.

4.2 Arbetsmiljö

För att arbeta med inspektion av ledningar, inklusive för- och tilläggsarbeten, ska man som inspektör vara medveten om vikten av en säker arbetsmiljö. Det finns risker med att arbeta i trafikmiljö och med att arbeta med avloppsvatten. Om det är aktuellt med ensamarbete ska riskerna övervägas i förväg. Till exempel är ensamarbete inte tillåtet mer än vid kontroll och inspektion av brunnar, om man enbart vistas utanför brunnen.

När det gäller Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete hänvisas till Arbetsmiljöverket.

Det som gäller VA finns även samlat på ArbetsmiljöVA (arbetsmiljova.se), där finns bland annat information om arbete i trafikmiljöer och i brunnar. I publikationen P113 beskrivs krav som ställs på arbete i ”röd zon” arbete i kontakt med öppna avloppslösningar.

4.3 Kamerautrustning

Kamerautrustningar för inspektion av markförlagda avloppsledningar kan grovt indelas i:

• Utrustning för inspektion av huvudledning

• Utrustning för inspektion av servisledning från huvudledning

• Utrustning för inspektion av servisledning från golvbrunnar, brunnar på serviser etc.

Därutöver finns mindre kamerautrustningar för inspektion av avloppsledningar i fastigheter. Dessa inspektioner omfattas inte av denna publikation.

I figur 4.1 till 4.4 visas exempel på utrustningar för olika användningsområden.

Figur 4-1 Rörinspektion av huvudledningar

De kameror som används idag är i första hand uppbyggda med bildsensor i CMOS eller CCD-teknik.

Utvecklingen på senare tid har gått mot mindre och allt mer ljuskänsliga kameror i både SD- och olika HD-format.

Vid inspektion i avloppsledningar med en diameter från 100 mm och uppåt används normalt kameror med ett vridbart kamerahuvud om inte särskild orsak kräver annat, eller om skanning-kamera

används. Vridbarheten är minst 90⁰sidled och med 360 ⁰rotation. Det vanligaste är att kameran har variabel fokusering vilket är en fördel man vänder kameran mot rörväggen.

Såvida inget annat är överenskommet, förutsätts att kamerautrustningen drivs fram av en självgående kameravagn eller kameratraktor utrustad med en vrid- och roterbar färgkamera.

Undantagsvis kan annan utrustning användas för små rördimensioner. Kameran ska under inspektionen vara rätt orienterad och centrerad i ledningen samt vara försedd med s.k. variabel

(23)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 23 fokusering. Belysningen ska anpassas till kamerans optik och den aktuella ledningen. Det är viktigt att ljusstyrkan är tillräcklig för att uppnå skarpa konturer och riktiga färger. Kvalitetssäkringen av

kamerautrustningen ska dokumenteras och utföras enligt instrumentleverantörens anvisningar.

Belysning är en viktig parameter för att få bra resultat av inspektionsarbetet. Kraven på belysningens ljusstyrka beror på behovet av upplyst ledningslängd, rörets diameter, rörets material och färg.

Kamerornas optik kan ha olika konstruktion. Storleken på objektiv och belysning bestämmer kamerans storlek. Det finns idag kameror med så kallat fiskögeobjektiv, det vill säga med en bildvinkel på ca 180⁰.

Skanning-kamera 2-D

Det finns även utrustning för så kallad bildscanning vinkelrätt mot rörväggen. Bildmaterialet kan redovisas med ledningens längd i X-Ied och rörväggen 360 ⁰utvecklad i Y-led.

Skanning-kamera 3-D

Med två HD kameror riktade åt varsitt håll, framåt och bakåt. Kamerornas objektiv har en bildvinkel på 185° och ger två halv-sfärer som sätts ihop till en hel 3-D bild. På så sätt dokumenteras hela ledningen och kan när som helst i efterhand inspekteras i en dator. Vilket som helst objekt är fritt valbart från önskad vinkel, t.ex. går det att se in i en servis oavsett om kameran kör med eller mot fall. Under inspelningen kan kameran köras i hög hastighet (upp till 35 cm/sek) utan att behöva stoppas för att göra en observation. Alternativt möjliggör en tvådimensionellt utvecklad vy av innerytan på röret att betraktaren att få en snabb överblick över rörets tillstånd och omedelbart få åtkomst till individuella defekter. Dessutom kan objekt enkelt mätas i den här vyn med hjälp av tillgängliga programverktyg.

Kameratypen finns även som brunnskamera. Kameran sänks ner till botten varefter skanningen startas och kameran dras upp.

I denna publikation används dock endast bildmaterial tagna med en traditionell kamera som försetts med ett vridbart kamerahuvud.

Framdrivning av kamerautrustningar sker uteslutande med självgående, eldrivna vagnar i olika utförande från diameter 100 och uppåt. I mycket hala ledningar kan det behövas att man hjälper till och drar kameran fram i ledningen.

Figur 4-2 Motordrivna vagnar med rör-kameror för olika rördimensioner

Satellitkamera

Det finns även en kamera för huvudledningar som är utrustade med en satellitkamera, som kan framdrivas 20 – 30 meter in i servisledningar från huvudkameran. Satellitkameran sänds in i servisledningen, när kameran i huvudledningen kommit fram till servisanslutningen. En satellitkamera bör bara användas till inspektion i servisledningar.

(24)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 24 Satellitkamerorna är ofta en kombination av motordrivet i huvudledningen och en påskjutskamera in i servisen med hjälp av ett matarverk på huvudledningsvagnen.

Figur 4-3 "Satellit-kameror" för inspektion av servis från huvudledning

Kamerautrustning för servisledningar, "Rörålskameror" skjuts vanligen genom ledningen.

Figur 4-4 "Rörålskamera" för serviser och enklare inspektioner

4.4 Utförande

4.4.1 Inspektionsrutiner

För att få bästa möjliga användning av en rörinspektion är det viktigt att operatören har goda inspektionsrutiner, rapporterar enligt gällande publikationer och har erfarenhet och kunskap om rör och ledningsnät.

Rörinspektion utförs normalt av en auktoriserad rörinspektör. Inspektionen utförs enligt de krav som beställaren angett vid beställning. Generellt gäller Tabell 3-1.

Under inspektionen övervakas kamerabilden på en skärm och operatören styr kamerautrustningen.

Inspektionen spelas in på film, och operatörens inmatning av observationer och kommentarer är viktig. Rapportens slutförande bör vara entydig och inte uttrycka åsikter, utan faktiska observationer.

Oklarheter beskrivs i anmärkningar och kommentarer. Beställaren bör ha bestämt vad som

inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla

observationer med grad 1 och över dokumenteras.

I vissa fall kan förhållandena i ledningen göra det omöjligt att uppfylla kraven som anges ovan, till exempel inträngande rör som förhindrar kameracentrering.

Kontroll och tillsyn av utrustning ska genomföras regelmässigt, helst en gång per arbetspass.

4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning:

• Kameran skall centreras i röret

• Längdmätning startar normalt i mitten av brunnen

• Grundfaktakontroll av material och dimension

(25)

• Jämn framdrift

• God bildkvalitet

• Observationer rapporteras skriftligt i protokoll och infällt i bilden

4.4.3 Centrering i röret

Vid inspektion skall kameran vara centrerad i ledningen. Kameran ska framföras med jämn hastighet anpassad till omständigheterna så att ett otränat öga hinner med att uppfatta allt av intresse.

Hastigheten får inte påverka kvaliteten på rapporteringen. Då kameran vrids i sidled för observation ska kameravagnen stoppas.

Figur 4-5 Kameran vara rätt orienterad och centrerad i ledningen

4.4.4 Längdmätning och start av inspektion

Inspektionen och videoupptagningen startar/avslutas i centrum av brunnen. Längdmätningen måste korrigeras för traktorns placering. Längdmätningen börjar först när kameravagnen är inkörd i ledningen och kabelspararen är satt på plats och måste därför ställas manuellt till rätt värde.

Referenspunkten för avstånd varierar beroende på utrustning och operatör, t.ex. 1,8 m

Vid slutbrunnen kör fram med avståndsreferensen till centrum i brunnen och avsluta inspektionen.

Figur 4-6 Inställning av längdmätning vid start och slut av inspektion

A = Startpunkt för längdmätning B = Lednings anslutning i startbrunn C = Avståndsreferens

D = Lednings anslutning i slutbrunn E = Slutpunkt för längdmätning A - E = Sträcklängd

A - C = t.ex. 1,8 m

Längdmätning vid profilmätning

Vid profilmätning av en lednings lutning krävs en särskild uppstartsrutin.

En ledningssträckas längd mäts mellan centrum i startbrunn till centrum i slutbrun.

Profilmätning ska göras på ledningen mellan brunnarna, det betyder att start av mätning sker då kameravagnen står helt inne i ledningen vid 0,5 m om brunnen har en diameter på 1000 mm.

Eftersom avståndsangivelsen inte avser hjulens position behöver uppstarten göras på följande sätt.

(26)

Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 26 1. Kör in kameravagnen i ledningen tills bakhjulen står i ändan på första röret vid vg1.

2. Ställ avståndsräknaren lika med brunnens radie, 0,5 m om det är en 1000-brunn.

3. Aktivera lutningsmätaren

4. Kör sakta framåt och dra samtidigt i kabeln för att logga lutningsvärden tills det är dags att sätta kabelspararen.

5. Sätt kabelsparare och sträck upp kabeln.

6. Ställ avståndsräknaren till det värde som motsvarar avståndet från brunnens centrum till den punkt som anger avståndet (avståndsreferensen)

7. Starta inspektionen.

Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.

8. I slutbrunnen, stanna vagnen när bakhjulen når röränden och avsluta lutningsmätningen.

9. Kör fram så att avståndsreferensen befinner sig i centrum på i brunnen.

10. Avsluta inspektionen.

Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.

Figur 4-7 Start och stopp av profilmätning

A = Startpunkt för längdmätning

B = Start av profilmätning (lednings anslutning i startbrunn) C = Avståndsreferens *

D = Avslut av profilmätning (lednings anslutning i slutbrunn) **

E = Slutpunkt för längdmätning

F = Mät-centrum (mitt emellan hjulen) * A – E = Sträcklängd

* Inspektionsprogrammet använder avståndet mellan mät-centrum och avståndsreferensen (offset) för att beräkna var ett vist lutningsvärde hör hemma.

** Om rännan i brunnen är oskadad kan vagnen köras in i brunnen tills bakhjulen står vid v.g.

4.4.5 Grundfaktakontroll

Grundfaktakontroll innebär att rörinspektören kontrollerar att dimensioner och material stämmer med de uppgifter som angetts vid beställningen, samt kompletterar uppgifter som saknas. För en smidig hantering är det här enklast att exportera data från VA-databasen i en TV4-fil till inspektören, som sedan kan uppdatera denna fil.

(27)

Figur 4-8 Vid cirkulära rör mäts innerdimensionen

Dimension ska mätas i både start- och slutbrunn. Om tvärsnittet inte är cirkulärt ska den vertikala höjden av tvärsnittet anges.

Uppdateringen sker genom att rörinspektören noterar i rörinspektionsprogrammet om

grundfaktakontroll utförts samt i kommentarsfältet anger om grundfakta stämmer överens med verkligheten eller vad som skiljer sig. Notera även om kontrollen inte kunnat utföras. Dessutom fyller rörinspektören i det faktiska materialet och den faktiska dimensionen. Det ska alltid stå

innerdimension i rörinspektionsprotokollet/TV4-filen, både i exportfilen från VA-databasen till rörinspektören och i importfilen från rörinspektören.

Innerdimensionen är det enda som rörinspektören faktiskt alltid har möjlighet att mäta, yttermåttet är vad det är. Det är även innerdimensionen som är av intresse inför renoveringar, inför

dimensionering och så vidare.

Grundfaktakontroll utförs som standard, om beställaren inte angett annat.

I protokollet för sträckan anges om det är utfört eller inte. Då det är utfört meddelas eventuella fel i karta, protokollet eller direkt i VA-databasen via importfilen.

Utföraren anger hur kontrollen av dimension utförts. Grundfaktakontroll är inte tänkt som en noggrann inmätning utan som en kontroll om uppgifterna stämmer. Diskutera vilken metod som är lämplig vid startmöte med beställare.

4.4.6 Start och avslut av inspektion

Som standard ska inspektören låta kameran svepa 360-grader runt i start- och slutbrunnarna (samt eventuella brunnar på sträckan), 45-grader upp. Upptagningen ger ofta bra information om

brunnskondition, hur vallning ser ut med mera, men ger inte lika mycket information som brunnsinspektion. Inga noteringar behöver göras.

Figur 4-9 Att svepa runt med kameran i brunnen ger värdefull information

4.4.7 Jämn framdrift

Det är viktigt att arbetet får ta den tid som behövs för att hela ledningen filmas så att skador och detaljer blir undersökta och dokumenterade Kameran stannas vid observationer. Vid en servis ska kameran stoppas och vridas mot servisen så att anslutningen och en bit in i den kan inspekteras. När en rörfog inspekteras ska kameran stoppas och vridas mot fogen, därefter roteras 360° med fokus inställd så att fogens tillstånd kan bedömas.