Arbete från arbetsmiljöavdelningen

Respondenterna från arbetsmiljöavdelningen berättade att de månadsvis gör rapporter om arbetsmiljön. De identifierar trender och mönster i inrapporterade tillbud och olyckor samt identifierar ny information som kommer från exempelvis myndigheter och kontrollorgan. Sedan författar de ett anslag (se Bilaga 5) som de skickar ut tillsammans med månadsrapporten (se Bilaga 6) till alla som har en mailadress på sina avdelningar. Detta är exempelvis platschefer, arbetsledare och skyddsombud. Anslagen och rapporterna ska sedan skrivas ut och anslås på arbetsplatsen så att alla medarbetare kan ta del av innehållet. Dessa anslag har enligt Respondent 12 bidragit till värdefulla diskussioner om säkerhet bland medarbetarna på projekten:

”Jag tycker också att den diskussionen man kan få igång där är själva nyckeln till engagemanget […] Det har vi fått som feedback att dom anslagen blir det väldigt bra diskussioner kring. Hur kunde det här hända och vad var det som gick fel. Så jag håller helt med om att få till engagemanget och så vidare.”

Respondent 12

Respondenterna från arbetsmiljöavdelningen upplever ett problem med denna rutin att anslagen inte skrivs ut. Skäl till detta anger de vara att platschefen som har det ansvaret inte delegerat det till någon annan och på grund av tidsbrist kan det ta lång tid innan anslagen skrivs ut. Detta gör att informationen kan vara gammal när den väl kommer ut till yrkesarbetarna.

En respondent på arbetsmiljöavdelningen diskuterar olika anledningar till att anslagen inte når yrkesarbetarna på ett effektivt sätt. Avsaknad av digital direktkanal samt att anslag inte blir utskrivna i tid är några orsaker som nämns. Personen beskriver även en tänkbar lösning på detta:

”Ja, men det går bara digitalt en viss bit. Det går digitalt till platsledningen, tjänstemännen. Dels tror jag dom har för mycket att göra. Är man överbelastad då är det lätt att vissa saker blir liggande, liggande. Dels hur man organiserar sig ute på projekten kan vi bli mycket bättre på när det gäller

44

arbetsmiljö och säkerhet. […] Lite hjälp, att stötta och hjälpa dom med att bygga upp det här. Och att man får en roll på varje projekt. Jag har kallat det

arbetsmiljökoordinator, om det ska heta det eller inte, men då vet vi vem som är uttalad på varje projekt som vi kan vända oss till. För platschefen, den rollen, dom är överbelastade. Så att man har den kanalen och då är det klart och tydligt att det är den här personen som tar emot det här, sätter ut det och ser till att informationen sprids. När man är hårt belastade då gäller det att

vara ännu mer organiserade.”

Respondent 12

Respondenterna från arbetsmiljöavdelningen berättar också att det kommer sättas upp skärmar på arbetsplatserna, exempelvis i fikarum och matsalar, där NCC centralt kan styra innehållet. Det skulle innebära att ett steg där information riskerar att falla bort undviks och de centrala funktionerna på NCC, som arbetsmiljöavdelning, miljöavdelning et cetera, får möjlighet till direkt kommunikation med yrkesarbetarna:

”Jag kan komplettera med, det som är på gång men som inte är igång ännu.

Det är rullande skärmar ute på arbetsplatserna, en presentation, en Power Point, som rullar och går, som vi centralt på avdelningen kan styra innehållet

i. Kan vi få en sån skärm i yrkesarbetarnas matsal, eller i deras bod någonstans, ja det är klart, då får vi mer av en direktkanal till dem.”

Respondent 11

”Så kunde vi ha skärmar och få ut det aktuellt direkt så skulle vi vinna mycket.”

Respondent 12

45

Några yrkesarbetare uttalar sig om att få tillgång till information via intranät.

Respondenterna indikerar att användandet av digitala verktyg för informationssökning inte ses som en naturlig del av deras arbetsdag. Avsaknad av arbetstelefon anges också som anledning till en begränsad erfarenhet av digitala plattformar:

”F: Vet du om den [informationen] finns på något intranät eller så?

R: Ja, det kanske den gör. Det vet jag inte. Vi jobbar ju inte så mycket med datorer och sånt, är ju mest ute där. [pekar mot byggarbetsplatsen]

F: I verkligheten?

R: Ja, lite så.”

Respondent 6

”F2: Går det att få tag på digitalt på något sätt?

R: Det gör det säkert. Jag tror att det finns en app man kan hämta, men det är oftast någon med arbetstelefon som hämtar dem, det har ju inte vi, vi har ju egna telefoner. […] Ja men det var ju som jag sa, jag tror att de kan hämta den både digitalt och, jag är inte säker, jag är inte så inne på det där. Så det

går nog att hämta digitalt.”

Respondent 9

Att intranät och andra digitala kanaler sällan används som informationskälla bekräftas av andra yrkesarbetare. En respondent upplever en brist i förmedlingen av inloggningsuppgifter samt en osäkerhet kring hur väl systemet fungerar:

”Nej, jag är inte så modern av mig heller så jag kan logga in mig nånstans.

Det är inte min grej riktigt. […]jag tror inte vi kommer in på det där. Jag tror inte det har börjat funka riktigt på [avdelning], att man kan. Det står så fint att

man kan, men nja. […] Dom har nåt man ska gå in på, NCC bla bla bla nånting.Men vi har inte fått dom där inloggningsuppgifterna. Dom skulle man

få av nån chef men det är ingen som, jag tror inte våra chefer har fått nåt.

Respondent 3

46

Respondent 12 uttalar sig om kontakterna med underentreprenörerna, och hur det är svårare att bygga kontakter med personer i en annan organisation, samt under begränsad tidsperiod.

Informationsdagar med underentreprenörer har skapat ett värdefullt kontaktnät samt samtal om arbetsmiljö:

”Vi har svårare att nå ut till dom såklart. Vi har inte kontaktvägar på samma sätt. Dom är oftast inne en kortare tid. Där har vi startat träffar med underentreprenörer. Vi har bjudit in våra 150 största underentreprenörer till

informationsdag om arbetsmiljö. Det var väldigt uppskattat. Sedan tog vi det vidare och bjöd in olika yrkeskategorier, t.ex. ytskikt eller stomme i mindre grupper för diskussion kring gemensam arbetsmiljö. Det är ju ett sätt att nå ut.

Det körde vi 2019, två omgångar. Då träffar vi arbetsledare, deras chefer, som vi sedan vill ska trycka ut det vidare i sina organisationer. En stor fördel är att jag och [Respondent 11] fått ett stort kontaktnät hos underentreprenörerna. Vi har haft incidenter där dom nu kontaktar oss om saker som händer på våra

projekt. Det har varit väldigt mycket värt. Kontaktnätet.”

Respondent 12

47

5 Analys

I följande avsnitt kommer resultatet att analyseras utifrån teorierna. Avsnittet inleds med en redovisning av orsakssamband och följs av flera avsnitt uppdelade på respektive teori. Analysen avslutas med att alla teorier används i samspel enligt teorisyntesen i avsnitt 2.5.

Enligt den deduktiva metoden utgår analysen från några premisser som resultatet analyseras utifrån. Dessa är att relationerna mellan olika grupper, enligt interorganisationella relationsteorin (IOR), är viktig för ett fungerande samarbete. Enligt nätverksteorin är informationsinnehållet i länkarna viktigt för relationerna inom nätverket. Slutligen ger säkerhetsklimatteorin oss insikten att ökad kommunikation leder till färre olyckor. Samtliga deduktioner som analysen ger upphov till vilar på dessa premisser.

Ett tecken på gott SäkUt är hur flera respondenter uttryckte att de finner säkerheten på Sigfridsborgsskolan bra. Det indikerar att SäkKom är välfungerande. Faktorer som kan påverka SäkKom till det bättre är tydlighet samt frekvent och divers kommunikation (se Figur 16):

Figur 15: Orsakssamband för hög SäkKom

48

De faktorer för lägre SäkKom som identifierats utifrån respondenternas svar visar på att orsaker till låg SäkKom är språkfaktorer samt ett upplevt glapp mellan tjänstemän och yrkesarbetare (se Figur 17):

Figur 16: Orsakssamband för låg SäkKom.