Säkerheten först!
Informationsstruktur gällande säkerhet på en byggarbetsplats
Av: Martin Folkesson & Carolin Hellund
Handledare: Erik Borg
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 HP
Företagsekonomi | Vårterminen 2020 Programmet för logistik och ekonomi
Sigfridsborgsskolan, Nacka kommun
Abstract
It is the responsibility of the employer to keep all workers safe and to promote a healthy work environment. Though there still remain work safety concerns, the construction industry has made a lot of progress addressing these issues over the last few decades. Safety research has and will continue to be a crucial part of this improvement.
The focus of this study is to chart the structure for on-site dispersal of safety information amongst construction workers. The aim is to identify the known factors affecting information flow that are present at the construction site. Using Safety Climate theory as a framework enables the combining of Interorganizational Relations theory and Network theory, creating a tool for data analysis.
Chosen method for data collection is semi-structured interviews followed by a study of the digital platforms mentioned by the respondents.
The stock take of the information structure shows that the supervisor, and to a lesser degree the site manager, enables the information flow between actors within the construction site. The Safety Climate theory suggests that frequent communication between participants across all levels of the organization tend to facilitate ongoing discussions regarding safety. The results of the study confirm this conclusion. These discussions can, according to Safety Climate theory, lead to fewer accidents.
The data indicate that well communicated safety information structure regarding both content and proceedings resulted in transparent information exchange. Language is a factor connected to difficulties with information exchange. Translations were found to be performed satisfactory, although the responsibility to perform said translations was not as well communicated. Overall the safety climate was regarded as satisfactory by the respondents at the construction site.
The findings of this study have practical implications for construction safety efforts, due to the identified factors which can improve safety communication.
Keywords: construction site, logistics, information structure, information flow, interorganizational relations theory, network theory, safety climate theory
Sammanfattning:
Arbetsgivaren ansvarar för en sund och hälsosam arbetsmiljö, där medarbetarna kan känna sig trygga. Byggarbetsbranschen, med sin diversitet gällande såväl arbetsuppgifter, arbetsgivare och nationaliteter, har trots bestående problem kommit långt i säkerhetsarbetet de senaste decennierna.
Forskning gällande säkerhet har varit, och kommer att fortsätta vara, en viktig hörnsten gällande detta förbättringsarbete.
Förevarande studie fokuserar på kartläggning av säkerhetsinformationens struktur vid en byggarbetsplats. Syftet är, utöver kartläggningen, att identifiera kända faktorer med påverkan på informationsflödet. Med säkerhetsklimatteorin som grund kombineras interorganisationell relationsteori med nätverksteori. Resultatet analyseras enligt den sammantagna förklaringsmodellen.
Datainsamling genomförs i första hand genom semistrukturerade intervjuer. Därefter utförs undersökning av digitala dem plattformar som respondenterna nämner.
Kartläggningen visar att arbetsledaren, och i viss mån platschefen, fungerar som möjliggörare för kommunikation mellan olika aktörer. En faktor som påvisats i säkerhetsklimatteorin är att frekvent kommunikation mellan personer på olika befattningsnivåer i organisationen kan leda till diskussioner gällande säkerhet, detta samband påvisas även i resultatet.
Dessa diskussioner kan enligt säkerhetsklimatteorin leda till minskat antal olyckor. När strukturen för säkerhetsinformation var väl kommunicerad gällande såväl informationsväg som innehåll visade resultatet att informationsutbytet fungerade bäst.
En potentiell problemfaktor är språket. Analysen visar att översättningar fungerade väl, men ansvarsfördelningen för översättningarna var mindre tydlig. Respondenterna lyfter överlag säkerhetsarbetet och informationsdelningen som välfungerande.
Studien har praktisk nytta då påverkansfaktorer identifierats vilket möjliggör systematiskt förbättringsarbete med säkerhetskommunikation.
Nyckelord: byggarbetsplats, logistik, informationsstruktur, informationsflöde, interorganisationell relationsteori, nätverksteori, säkerhetsklimatteori
Förord
Detta arbete hade inte varit möjligt utan hjälp från alla runt omkring oss.
Vi vill tacka NCC AB som bjöd in oss i sin organisation. Framförallt vår handledare på NCC Henrik Löfvenborg, platschefen på projektet Niklas Hemmälin, samt alla på Sigfridsborgsskolan som ställt upp med sin tid och sina kunskaper.
Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Erik Borg.
Vidare förtjänar våra familjer tack för det tålamod de visat under denna tid.
27 maj 2020, Södertörns Högskola
Martin Folkesson Carolin Hellund
Begrepp/ordlista
Arbetsledare (AL): Person som planerar, styr och följer upp produktionsarbetet för yrkesarbetare. Ansvarar för att samordna underentreprenörer samt arbetslag och medverkar aktivt till projektets genomförande.
Byggarbetsmiljösamordnare (BasU):
BasU är byggarbetsmiljösamordnare under utförandet, d.v.s. i det praktiska byggskedet. BasU är den som samordnar olika entreprenörers arbeten i byggskedet för att förhindra att en entreprenör skapar risker för andra entreprenörer.
Byggarbetsplats: En arbetsplats där produktion pågår. Definieras ofta av ett inhägnat arbetsområde där BasU har ansvar för att regler efterföljs.
Byggherre: Byggherren kallas den som låter utföra ett byggnads- eller
anläggningsarbete och har det grundläggande ansvaret för att se till att alla ska tänka på arbetsmiljön i olika byggskeden. Byggherren utser en BasU. Tillsammans med BasU har byggherren ansvaret för att
arbetsmiljöfrågorna beaktas under hela projektet.
Huvudentreprenör: Det företag som upphandlats att utföra ett byggprojekt.
Huvudentreprenören samordnar dem olika entreprenörernas arbete med varandra.
Nätverk: Ett nätverk består av aktörer och relationerna mellan dem. Aktörerna kallas noder och utbytet dem emellan kallas länkar.
Lagbas (LB): Person med förtroende att företräda sina arbetskamrater och tillsammans med företagets arbetsledning planera logistik, arbetsmetoder och bemanning under byggskedets olika faser. Lagbas är ett fackligt förtroendeuppdrag som är unikt för byggbranschen.
Platschef (PC): Platschefen är inom NCC personen som är ansvarig för samordning mellan olika aktörer på en byggarbetsplats.
Skyddsombud (SO): Person utsedd av fackförbundet att representera arbetstagarna och samverkar med arbetsgivaren i säkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Kan även kallas arbetsmiljöombud.
Underentreprenör (UE): Företag kontrakterade av en huvudentreprenör eller totalentreprenör för att utföra en begränsad del av arbetet.
Yrkesarbetare (YA): Yrkesutbildad person som arbetar på byggarbetsplatsen. Snickare, elektriker och rörmokare är exempel på yrkesarbetare och de kan vara anställda hos huvudentreprenör eller hos underentreprenör.
Innehållsförteckning
1 Inledning __________________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion _______________________________________________________ 2 1.3 Syfte __________________________________________________________________ 2 1.4 Frågeställning ___________________________________________________________ 3 1.5 Avgränsningar ___________________________________________________________ 3 2 Teori _____________________________________________________________________ 4 2.1 Interorganisationell relationsteori (IOR) _______________________________________ 4 2.2 Nätverksteori ____________________________________________________________ 5 2.3 Säkerhetsklimatteori ______________________________________________________ 6 2.4 Tidigare forskning ________________________________________________________ 8 2.4.1 SäkKom som en del av SäkKlim _________________________________________ 8 2.4.2 SäkKom som separat enhet______________________________________________ 8 2.4.3 SäkKoms utformning __________________________________________________ 9 2.5 Teorisyntes ____________________________________________________________ 10 3 Metod ___________________________________________________________________ 12 3.1 Metodval ______________________________________________________________ 12 3.1.1 Forskningsansats _____________________________________________________ 12 3.1.2 Kvalitativ forskningsstrategi ____________________________________________ 12 3.1.3 Fallstudiedesign _____________________________________________________ 12 3.2 Datainsamling __________________________________________________________ 12 3.2.1 Systematisk utformning av intervjufrågor _________________________________ 13 3.2.2 Kontinuerlig omarbetning______________________________________________ 13 3.2.3 Intervjuanalys _______________________________________________________ 14 3.2.4 Datainsamling övriga respondenter ______________________________________ 15 3.2.5 Datainsamling genom annan metod ______________________________________ 15 3.3 Urval _________________________________________________________________ 15 3.3.1 Urval av fallstudieobjekt ______________________________________________ 15 3.3.2 Urval av intervjupersoner ______________________________________________ 16 3.3.2 Urval av plattformar __________________________________________________ 16 3.4 Genomförande __________________________________________________________ 16
3.5 Metodkritik ____________________________________________________________ 17 3.5.1 Trovärdighet ________________________________________________________ 18 3.5.2 Äkthet _____________________________________________________________ 19 4 Resultat __________________________________________________________________ 20 4.1 Generell säkerhetsinformation _____________________________________________ 21 4.1.1 Arbetsmiljöplanen ___________________________________________________ 21 4.1.2 Time Out ___________________________________________________________ 23 4.1.3 Larmrutiner vid olycka ________________________________________________ 25 4.2 Operativ säkerhetsinformation _____________________________________________ 26 4.2.1 Daglig säkerhetsgenomgång ____________________________________________ 27 4.3 Arbetsberedningar _______________________________________________________ 29 4.4 Handhavande av utrustning ________________________________________________ 32 4.5 Fackföreningar, skyddsombud och brister ____________________________________ 33 4.6 ID06 __________________________________________________________________ 37 4.7 Övrigt ________________________________________________________________ 38 4.7.1 Språk ______________________________________________________________ 39 4.7.2 Säkerhetskultur ______________________________________________________ 42 4.7.3 Arbete från arbetsmiljöavdelningen ______________________________________ 43 5 Analys ___________________________________________________________________ 47 5.1 Interorganisationell Relationsteori och Nätverksteori ____________________________ 48 5.2 Säkerhetsklimatteori _____________________________________________________ 49 5.3 Teorisyntes ____________________________________________________________ 51 6 Slutsats och diskussion _____________________________________________________ 52 Källförteckning _____________________________________________________________ 55 Bilaga 1: Synergi ____________________________________________________________ 59 Bilaga 2: Intervjuguider ______________________________________________________ 64 Bilaga 3: Time Out __________________________________________________________ 74 Bilaga 4: Din skyddsfolder ____________________________________________________ 78 Bilaga 5: Anslag från arbetsmiljöavdelningen ____________________________________ 79 Bilaga 6: Månadsrapport _____________________________________________________ 80 Bilaga 7: Transkriberingsexempel _____________________________________________ 82 Bilaga 8: Analysmatris _______________________________________________________ 93
Figurförteckning
Nedan följer en förteckning över de figurer som redovisas i studien.
Figur 1: Nätverksstruktur; förhållande mellan noder, länkar och cykeltid __________________ 6 Figur 2: Förhållande mellan SäkKlim, SäkKom och SäkUt _____________________________ 8 Figur 3: Sociogram över kommunikationen på tre undersökta byggarbetsplatser ____________ 9 Figur 4: Teorisyntes som beskriver förhållandet mellan teorierna _______________________ 11 Figur 5: Utformning av intervjuguide i en kvalitativ undersökning ______________________ 13 Figur 7: NCC vision och motto __________________________________________________ 23 Figur 8: Beskrivning av tillvägagångssätt för en Time Out ____________________________ 24 Figur 9: Larmrutiner vid olycka _________________________________________________ 25 Figur 10: Poster för daglig säkerhetsgenomgång ____________________________________ 27 Figur 11: Informationsflöde för daglig säkerhetsgenomgång ___________________________ 28 Figur 12: Arbetsordning för upprättande av arbetsberedning inom NCC _________________ 30 Figur 13: Säkerhetsinformationens struktur gällande utrustning ________________________ 32 Figur 14: Kommunikationsnätverk skyddsombud ___________________________________ 34 Figur 15: Kommunikationsordning vid upptäckt säkerhetsbrist _________________________ 35 Figur 16: Orsakssamband för hög SäkKom ________________________________________ 47 Figur 17: Orsakssamband för låg SäkKom. ________________________________________ 48 Figur 18: Kopia av Figur 6: Flödesschema för information mellan aktörer ________________ 52
1
1 Inledning
I inledningen redovisas en kortare bakgrund till problemet samt syfte, frågeställning och avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Femtio arbetsolyckor med dödlig utgång inträffade i den svenska arbetskraften 2018 (Arbetsmiljöverket 2019a). Sett över dem senaste decennierna har antalet arbetsolyckor med dödlig utgång i arbetet dock minskat kraftigt (Arbetsmiljöverket 2019a). Tillsammans med förebyggande åtgärder utgör forskning grunden för en nollvision med målet att ingen ska drabbas av en allvarlig olycka på sin arbetsplats (Regeringen 2019). Tills målet är uppnått finns det ständigt mer kunskap att inhämta om varför olyckor fortsätter att ske. Denna kunskap kan bidra till att begränsa mängden arbetsplatsolyckor ytterligare. Att studera och kartlägga en organisations säkerhetsarbete ger möjligheten till lärdomar och i långa loppet en tryggare arbetsmiljö (Svenskt Näringsliv 2014).
Säkerheten är därmed en mycket angelägen fråga på en arbetsplats. Detta är högst aktuellt i byggbranschen. Byggbranschen är en av dem branschsektorer med flest arbetsrelaterade skador per 100 000 sysselsatta (Arbetsmiljöverket 2019a). Forskning kring arbetsrelaterade olyckor ger positiva resultat och tydligast är utvecklingen i byggbranschen (Svenskt Näringsliv 2014).
Det finns studier som visar att bland annat frekvent kommunikation är en avgörande faktor för god arbetsmiljösäkerhet. Flödet av information har ett tydligt samband med hur väl arbetsplatsolyckor kan minimeras. (Zamini, Banihashemi & Abbasi 2020).
NCC är en av de största aktörerna på den svenska byggmarknaden (Entreprenad 2019).
Företaget uppger att de tar arbetsmiljöfrågor på största allvar:
”På NCC har vi en nolltolerans för arbetsplatsolyckor och arbetar kontinuerligt med förbättringar för att säkerställa säkra och hälsosamma
arbetsplatser.”
NCC, 2019a
Byggarbetsplatser har en diversitet i arbetande företag, konsulter, arbetsledare och verksamhet, samtidigt som arbetet sker på projektbas. Därutöver besöks även platsen av beställare, myndigheter och andra intressenter. Detta leder till att många personer kommer att röra sig på arbetsplatsen under projekttiden. Vissa medarbetare är på projektet endast periodvis medan andra är med hela vägen från byggstart till slutförande. När aktörer från olika organisationer ska interagera med varandra krävs mått av tillit, transparens och interaktion (Rzepka 2017).
Interaktionen sker genom upprepande transaktioner som bägge parter vinner på (Johansson, Blomstermo & Pahlberg 2002; Rzepka 2017).
2
Våren 2019 inleddes bygget av Sigfridsborgsskolan med tillhörande sporthall. Planerad inflyttning, med skolverksamheten för omkring 700 elever, är juni 2021. Nacka kommun är beställare samt byggherre för projektet och NCC byggentreprenör. (Nacka kommun 2019)
På Sigfridsborgsskolan befinner sig, enligt platschefen, en genomsnittlig arbetsdag omkring 45 personer. I dagsläget har 432 genomgått inskrivningen, men när skolan står färdig kommer totalt närmare 700 personer varit inskrivna på området under byggnationstiden.
Dessa omständigheter leder till att informationsstrukturen måste passa många olika aktörer, vilket innebär stora utmaningar. Utformningen av, samt kanalen för, säkerhetsinformation har betydelse för dess förmåga att leda till faktiskt förändring av medvetenhet och beteende hos mottagaren (Lingard, Pink, Harley & Edirisinghe 2015).
Ämnet för studien är hur strukturen för kommunikation och informationsflöden på en byggarbetsplats ser ut. Eftersom säkerhetskommunikation och säkerhetsklimat påverkar hur många olyckor som sker på en arbetsplats (Donald & Canter 1994; Hoffman & Stetzer 1996;
Zamini, Banihashemi & Abbasi 2020) kommer detta att vara en utgångspunkt för studien.
Just informationsstrukturen kommer att vara ett fokusområde, det vill säga hur informationsdelningen ser ut på en byggarbetsplats. Detta kommer att ge insikt i hur kommunikationsflöde och informationsflöde ser ut i en såpass ombytlig situation som byggbranschen innebär. Det är därför av stort intresse för involverade att säkerställa att information gällande säkerhet kommer mottagare tillhanda.
1.2 Problemdiskussion
Många aktörer är inblandade i arbetet på en byggarbetsplats. Informationskanalerna och dess innehåll är delvis gemensamma och delvis unika för varje aktör. Hur länge medarbetare från olika aktörer vistas på arbetsplatsen skiljer sig också, samt hur dessa medarbetare tillskansar sig säkerhetsinformation. Det leder till en komplex informationsstruktur, eller infrastruktur för informationsdelning, där information kan förmedlas på många olika sätt, via flera skilda kanaler, formella såväl som informella. Information kan därmed ta olika vägar när den färdas från avsändare till mottagare.
Kartläggning av ett nätverk sker genom att identifiera noder och länkar, där information kan gå i båda riktningar i en länk. Noder kan beskrivas som aktörer som genom interaktion med andra aktörer länkas samman i ett nätverk (Thorelli 1986). I studien utgörs noderna av inblandade aktörer och länkarna av informationsutbytet dem emellan.
Hur informationsstrukturen är uppbyggd kan påverkas av olika faktorer, exempelvis frekvens av informationsutbyte, olika kanaler för utbyte av säkerhetsinformation eller den kultur kring säkerhetsarbete som råder på arbetsplatsen. Eftersom huvudentreprenören har ansvar för att samordna säkerhetsarbetet är det av största vikt att säkerställa att vital information sprids och når ut till alla som vistas på byggarbetsplatsen.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att kartlägga informationsstrukturen kring säkerhet på en byggarbetsplats.
Vidare ska fokus också ligga på att upptäcka faktorer som påverkar informationsflödet. Detta kan
3
leda till en ökad förståelse för komplexiteten som omgärdar detta ämne samt underlätta informationsspridning.
1.4 Frågeställning
• Hur ser strukturen för informationsdelningen angående säkerhet ut på byggarbetsplatsen Sigfridsborgsskolan?
• Vilka av de faktorer som påverkar informationsdelningen angående säkerhet kan identifieras på byggarbetsplatsen Sigfridsborgsskolan?
1.5 Avgränsningar
I kartläggningen av informationsstrukturen inkluderas flödet i båda riktningar. Det inkluderar därmed både förmedlad information samt eventuella bekräftelser och feedback.
Enbart information rörande det aktuella projektet kommer att behandlas. Informationen skall vara knuten till säkerhet, risk och arbetsmiljö. Endast informationsflöde rörande säkerhet under projekttiden kommer att beaktas.
Studien kommer att kartlägga hur informationen går från en aktör till en annan. Kvaliteten, det vill säga hur väl förmedlingen av innehållet fungerade, kommer inte att mätas. Kartläggningen baseras på respondenternas bild av, samt kunskap om, informationsflödet och ej det faktiska dito.
Undersökningen gäller enbart följande sex områden: generell säkerhetsinformation, operationell säkerhetsinformation, arbetsberedningar, handhavande av utrustning, skyddsombud och ID06. Det gör att företeelser utanför dessa områden inte kommer att belysas.
Inga juridiska råd, rekommendationer eller bedömningar kommer att förmedlas.
4
2 Teori
I teoriavsnittet kommer relevanta teorier att presenteras. I slutet av avsnittet kommer en teorisyntes förklara hur teorierna hänger samman samt hur de ska användas.
2.1 Interorganisationell relationsteori (IOR)
Interorganisationell relationsteori, IOR, har flera olika definitioner. Oliver (1990) definierar det som någorlunda beständiga transaktioner, flöden och länkar mellan organisationer som befinner sig i varandras närhet. Rzepka (2017) beskriver att interorganisationella kontakter inkluderar ett gemensamt mål som båda parter samarbetar för att uppnå. Vidare skriver Rzepka (2017) att upprättandet av dessa interorganisationella relationer kräver att organisationerna är villiga att samarbeta, att de har engagemang i gemensamma aktiviteter samt att de innehar en vilja att behålla dessa relationer. Dessa faktorer kan tillsammans med ett starkt ledarskap och välfungerande organisationer leda till ett fungerande samarbete (ibid). Cropper, Ebers, Huxham och Smith Ring (2009) angriper definitionen från andra hållet när de väljer att beskriva vilka som inte innefattas;
konkurrerande verksamheter, flyktiga transaktioner samt organisationer som slås samman.
Rzepka (2017) hävdar att relationskapital har tre huvudaspekter; tillit, transparens och interaktion, vilka byggs upp genom sociala nätverksprocesser och utbyten mellan parterna. Vidare trycker hon på att just ömsesidig tillit, respekt, ärlighet, öppenhet och tydlig kommunikation är det som är grunden i interorganisationella relationer (ibid). Johansson, Blomstermo och Pahlberg (2002) menar att en interaktion kan utvecklas till en relation genom ömsesidigt engagemang. Det ömsesidiga engagemanget leder i sin tur till ett ömsesidigt beroende. Vidare skriver de att relationer i genomsnitt behöver utvecklas i fem år för att vara lönsamma, vilket gör relationer till en strategiskt viktig resurs i och med de stora investeringar de kräver (ibid).
Ett begrepp i sammanhanget är institutionell tillit, vilket Bachman och Inkpen (2011) beskriver som tillit som utvecklas i de specifika omständigheter som råder i samspelet mellan organisationerna ifråga i en affärsmiljö. Swärd (2016) exemplifierar att detta kan innefatta lagar, regler, professionella policys, rykte och praktiker. Bachman och Inkpen (2011) skriver vidare att den institutionella tilliten gör att båda parter kan hänvisa till säkerhetsåtgärder inom organisationerna när de fattar beslut vilket gör att personlig erfarenhet av motparten blir mindre viktig i interaktionerna. Swärd (2016) berättar att ansvaret för utförandet av olika projekt ofta faller på chefer på lägre nivå, varför tillit mellan olika grupper av individer troligtvis har mest inflytande på hur projektet utvecklas. Rzepka (2017) skriver att framgången hos en organisation beror på hur olika individer är organiserade och deras relationer till varandra.
Cropper, Ebers, Huxham och Smith Ring (2009) beskriver att studier av interorganisationella relationer handlar om att kartlägga de egenskaper och mönster en relation mellan två organisationer har, när organisationerna arbetar mot ett gemensamt mål utan att för den sakens skull förlora sina egna intressen.
5
När interorganisationell relationsteori beskrivs är det ofta inte just relationerna som diskuteras utan snarare grupperingarna de ger upphov till, det vill säga resultatet av de interorganisationella relationerna (Cropper, Ebers, Huxham & Smith Ring 2009). De kan klassas som allianser, partnerskap eller nätverk (ibid). Rzepka (2017) berättar att genom att organisationer länkar sig till andra bildar de ett nätverk som upprättar gränserna för strukturen och att ett interorganisationellt nätverk är ett där viss interaktion inträffar.
2.2 Nätverksteori
Nätverksstrukturen definieras av Podolny och Page (1998) som två eller fler aktörer som engagerar sig i beständiga, upprepande utbytesrelationer med varandra, i avsaknad av en auktoritet.
Johansson, Blomstermo och Pahlberg (2002, s. 83-84) beskriver det som förbindelser som består av “åtaganden, förväntningar, kunskaper, förtroenden, tolkningar och avsikter” som ömsesidigt binder samman organisationerna.
Thorelli (1986) beskriver nätverk som noder bestående av olika aktörer, som genom interaktion är länkade till andra aktörer. Beroende på kvalitet, kvantitet och typ av interaktion kan ett nätverk ha olika nivå av stramhet, men viktigt att notera är att placering i nätverket är av hög strategisk betydelse (ibid). Johanson, Blomstermo och Pahlberg (2002) uttrycker att det egna företaget är centrum i sin del av nätverket och att organisationer påverkar andra genom sina föränderliga förbindelser till andra organisationer i ett enda stort nätverk, som spänner sig över gränser för såväl marknader, industrier och branscher.
Makt definieras av Thorelli (1986) som förmåga att påverka andra aktörers beslut och handlingar samt att en typisk aspekt när det kommer till makt är att aktörer är beroende av varandra.
Det är dock detta beroendeförhållande som gör att tillit skapas mellan parter (ibid). Gadde, Heumer och Håkansson (2003) hävdar att industriella nätverk bygger på ett ömsesidigt beroende och att utvecklas tillsammans snarare än att tävla mot varandra. Podolny och Page (1998) skriver att tillit är en av de definierande aspekterna av nätverksstrukturen.
Jonsson och Mattsson (2016) beskriver bindningar som uppstår mellan organisationer vars förhållande är kund/leverantör. Dessa består av tekniska, kunskapsmässiga, sociala, juridiska, ekonomiska, marknadsmässiga, informationsteknologiska och tidsmässiga bindningar (ibid). Som Johansson, Blomstermo och Pahlberg (2002) skriver är förbindelser mellan organisationer mångfacetterade på grund av dessa aspekter. Vidare menar de att organisationsförbindelser kontinuerligt utvecklas och därmed förändras, samt att dessa förbindelser består av tolkningar, avsikter och förväntningar vilka inte nödvändigtvis tolkas likadant av dem involverade parterna eller nätverket i stort (Johansson, Blomstermo & Pahlberg 2002).
Lumsden (2012) beskriver nätverk på ett liknande sätt, med noder och länkar. Den version av nätverket som illustreras i Figur 1 fokuserar på fysisk interaktion vilket gör att cykeltid som parameter också belyses. Cykeltid är tiden det tar för exempelvis informationen att ta sig mellan två noder. Det kan också kallas ledtid. (Lumsden 2012).
6
Figur 1: Nätverksstruktur; förhållande mellan noder, länkar och cykeltid Källa: Lumsden 2012
Thorelli (1986, s. 39) talar om vad som flödar i länkarna; ”Power, information, money and utilities”. Vidare hävdar Thorelli (1986) att makt och information kan vara viktigare än övriga och att hela nätverk kan byggas upp enbart för att fördela information. Rzepka (2017) beskriver att nätverk existerar för att varje organisation koordinerar sina mål, utvecklar sina relationer och samarbetar med andra organisationer.
2.3 Säkerhetsklimatteori
Säkerhetsklimatteori skapar en modell för hur olika delar av organisationers arbetsmiljöarbete kan kategoriseras, studeras och mätas. I forskning inom ämnet kan tre övergripande organisatoriska faktorer för att förklara de olika aspekterna av arbetsmiljö och säkerhet användas. Zohar (2010) beskriver dem enligt följande:
1. Säkerhetsklimat (SäkKlim):
SäkKlim handlar om medarbetarens allmänna uppfattning om, och förståelse för, betydelsen av säkerhetsarbete inom organisationen. Det innefattar hur högt medarbetarna anser att arbetsgivaren värderar säkerhetsfrågor samt vilket beteende som uppmuntras eller bestraffas. När medarbetare befarar att karriär och status kan påverkas negativt av att säkerhet prioriteras är det tecken på sämre SäkKlim i organisationen. Arbetsgivarens förmåga att motivera och uppmuntra medarbetarnas till att arbeta på ett säkert sätt ingår i SäkKlim. (Zohar 2010).
Arbetsgivare som tillhandahåller korrekt och aktuell säkerhetsutrustning bidrar till förbättrat SäkKlim. SäkKlim kan därmed beskrivas som hur organisationen, genom sitt agerande,
7
skapar kulturen kring och synen på vikten av god säkerhet och trygg arbetsmiljö. Gott SäkKlim kännetecknas även av att medarbetare känner sig bekväma med att öppet diskutera och ifrågasätta säkerhetsfrågor. Detta bygger på att medarbetare upplever att säkerhet faktiskt prioriteras högre än faktorer som konkurrerar med detta, exempelvis kostnader och produktivitet. (Zohar 2010).
2. Säkerhetskommunikation (SäkKom):
SäkKom består av utbytet av kunskap rörande säkerhet mellan medlemmar av en grupp. Syftet med utbytet är att utföra uppgifter på ett säkert sätt eller att uppmärksamma risker. Detta inkluderar både arbetsgivare och medarbetare. SäkKom kan var både formell, via i förhand utformade kanaler, eller informell, utan systematiserad struktur. (Zohar 2010).
Formell SäkKom kan exempelvis vara säkerhetsutbildningar, anslag, varselskyltar och säkerhetsgenomgångar. Strukturen för kommunikation är ofta standardiserad och framtagen centralt i organisationen. (Zohar 2010).
Informell SäkKom kan bland annat förmedlas genom mentorskap, spontana diskussioner eller användandet av sociala medier. Strukturen för kommunikationen skapas här företrädelsevis av de involverade själva. (Zohar 2010).
3. Säkerhetsutfall (SäkUt):
SäkUt är antalet incidenter, tillbud och olyckor, under projekttiden och beskriver resultatet av säkerhetsarbetet. Ett lågt värde på SäkUt är att eftersträva. (Zohar 2010).
Något förenklat kan SäkKlim förklaras som personalens uppfattning om vikten av säkerhet och SäkKom som de kommunikativa handlingar dessa uppfattningar leder till.
8
2.4 Tidigare forskning
Det råder enligt Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) inte fullständig konsensus kring sambandet mellan SäkKlim, SäkKom och SäkUt. Över tid har det utformats olika sätt att se på detta. Det är inte helt enkelt att dra exakta gränser för i vilken kategori en företeelse bör hamna.
(Zamini, Banihashemi & Abbasi 2020).
Figur 2: Förhållande mellan SäkKlim, SäkKom och SäkUt Källa: Zamini, Banihashemi, Abbasi, 2020.
2.4.1 SäkKom som en del av SäkKlim
Ett samband mellan SäkKlim och SäkUt har påvisats i ett flertal studier (Donald & Canter, 1994;
Hoffman & Stetzer 1996). Donald och Canter (1994) fann att byggarbetsplatser i Storbritannien där medarbetare skattade betydelsen och fördelarna med gott säkerhetsarbete högre också hade färre incidenter. Hoffman och Stetzer (1996) såg att det sambandet gällde även vid ett motsatt förhållande där lågt värderat säkerhetsklimat fick fler säkerhetsincidenter som följd i en studie av amerikanska industriföretag. Detta tyder på att förändrat SäkKlim har en direkt och kausal påverkan på SäkUt, enligt länk C (se Figur 2). Förbättrat SäkKlim tycks enligt detta samband vara tillvägagångssättet för lägre SäkUt, d.v.s. bättre arbetsmiljö. SäkKom ses här inte som en egen organisatorisk faktor utan istället inkluderad som en av många delar i det övergripande säkerhetsklimatet, SäkKlim.
2.4.2 SäkKom som separat enhet
I nyligen publicerad forskning från Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) undersöktes och jämfördes kommunikationens roll i säkerhetsarbetet inom byggbranschen i Iran. Syftet var att utröna om effekterna av SäkKlim på SäkUt istället modererades av faktor SäkKom, via länkar A+B (se Figur 2). De undersökte om förändrat SäkKlim nödvändigtvis alltid leder till förändrat SäkUt, oavsett hur kommunikationen kring säkerhetsinformation såg ut mellan medarbetarna på en arbetsplats. Forskarna studerade om fördelarna av ett bra SäkKlim eventuellt kunde negeras av ett ineffektivt SäkKom.
Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) påpekar att andra studier tyder på att SäkKom bör ses som en fristående variabel vars effekter på säkerhetsutfallet kan undersökas metodiskt.
Christian, Bradley, Wallace och Burke (2009) menar att hög SäkKlim skapar kontexten som krävs
9
för gott säkerhetsarbete. SäkKom är sedan det verktyg som används av organisationen för att agera i denna kontext med mål att uppnå gott SäkUt (ibid).
Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) presenterar i sin forskning hur ett antal iranska byggprojekt med liknande SäkKlim hade varierad framgång med att skapa gott SäkUt när de jämfördes med varandra. Gott SäkKlim ledde till bättre SäkUt när graden av kommunikation ökade på ett byggprojekt. Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) illustrerade resultatet med följande sociogram (se Figur 3).
Figur 3: Sociogram över kommunikationen på tre undersökta byggarbetsplatser Källa: Zamini, Banihashemi & Abbasi, 2020.
I Figur 3 indikerar länkens tjocklek mängden kommunikation som sker mellan noderna.
Nodens storlek indikerar personens nivå av involvering i projektet. ’W’ är arbetare (worker) och
’sup’ är arbetsledare (supervisor). Ett tätare nätverk med fler och tjockare länkar hade mer kommunikation mellan medlemmarna i arbetsgruppen och rapporterade färre säkerhetsincidenter.
Att förbättra SäkKlim är på intet sätt bortkastat enligt Zamini, Banihashemi och Abbasi (2020) men de menar att SäkKom har en bevisad, amplifierande effekt på det slutgiltiga resultatet för SäkUt. Även Alsamadani, Hallowell och Javernick-Wills (2013) forskning stödjer slutsatsen att tätare kommunikation, formell såväl som informell, inom byggarbetslag minskar olycksfrekvensen. En utmärkande egenskap för organisationer med gott SäkUt var enligt samma forskare en frekvent och öppen kommunikation även mellan personer på olika befattningsnivåer, d.v.s. mellan chefer, arbetsledare och yrkesarbetare (ibid).
2.4.3 SäkKoms utformning
Lärdomar för hur SäkKom ska utföras effektivt visas i en fallstudie på australiensiska byggarbetare av Lingard, Pink, Harley och Edirisinghe (2015). Studien fann att deltagarna lärde sig av och förändrade sitt beteende utifrån given säkerhetsinformation i större utsträckning när den presenterades i videoformat istället för skriftligt. Detta uttrycktes även av byggarbetarna själva som menade att den typen av information som ansågs mest relevant för dem lämpade sig dåligt i dokumentform. (Lingard, Pink, Harley & Edirisinghe 2015)
10
Enligt jämförande studier från Barbaranelli, Petitta och Probst (2015) är sambandet mellan SäkKlim, SäkKom och SäkUt likartat i olika kulturer. Detta tyder på att utformningen av SäkKom inte nödvändigtvis behöver ändras beroende på härkomst hos den arbetare avsändaren vänder sig till (ibid).
Inte heller Arbetsmiljöverket (2019a) kan definitivt peka ut utländsk arbetskraft i Sverige som extra utsatt för arbetsmiljöolyckor eller dödsfall. Myndigheten understryker dock att detta kan bero på bristfälligt underlag för sin statistik. Systemet för inrapportering av arbetsmiljöincidenter skiljer sig mellan svenska och utländska arbetare eftersom arbetsskador anmäls i respektive hemland. Olyckor med dödlig utgång rapporteras däremot i Sverige men Arbetsmiljöverket (2019a) har trots detta svårt att uttala sig säkert om riskerna för utländsk arbetskraft:
”Det är emellertid svårt att uppskatta hur stor risken är för en utländsk arbetstagare att förolyckas i arbete i Sverige. Anledningen är att det inte finns
någon uppgift om antalet personer i kategorin utländsk arbetskraft som är sysselsatta i Sverige. Det finns heller inte uppgift om deras arbetsgivare och
då heller inte branschtillhörighet”.
Arbetsmiljöverket, 2019a, s. 41
Språket på den SäkKom som förmedlas kan dock vara en faktor att ta i beaktning.
Språkbarriärer hade negativ påverkan på arbetsmiljösäkerheten när Viveros-Guzman och Gertler (2015) undersökte icke-engelsktalande arbetare i Kanada. Över tid tenderade arbetarna även att acceptera att missförstånd ledde till arbetsmiljörisker vilket ledde till att de såg det som en oundviklig del av sitt jobb (Viveros-Guzman & Gertler 2015).
Albert och Hallowell (2014) understryker att språkförbistring är en faktor som motverkar effektiv SäkKom på byggarbetsplatser. De kom även här fram till, som tidigare nämnt, att frekvent kommunikation mellan arbetarna ökade möjligheten att identifiera risker samt sprida informationen vidare. Denna kommunikation blev mindre effektiv när språkbrister medförde missförstånd. (Albert & Hallowell 2014).
2.5 Teorisyntes
Interorganisationell relationsteori handlar om hur organisationer knyter kontakter med varandra och hur deras relationer ser ut. Viktiga aspekter inom interorganisationell organisationsteori är tillit, transparens och interaktion. Rzepka (2017) skriver att interorganisationella relationer är nära sammankopplade med konceptet interorganisationella nätverk. Nätverksteorier handlar om förbindelser (Johansson, Blomstermo & Pahlberg 2002) och innehållet som flödar i dessa förbindelser eller länkar (Thorelli 1986). Enligt den interorganisationella relationsteorin påverkar strukturen på tillit och transparens hur interaktionen kommer att fortlöpa. Eftersom interaktionen består av förbindelser och innehållet i länkarna ser vi hur nära sammankopplade dessa två teorier är med varandra.
11
Figur 4: Teorisyntes som beskriver förhållandet mellan teorierna
Säkerhetsklimatteorin beskriver hur SäkKlim och SäkKom påverkar
informationsstrukturen. Den tydliggör dem faktorer som kan påverka hur informationsstrukturen faktiskt ser ut. SäkKom, som kan bestå av interaktion genom förbindelser och innehåll i länkarna och transparens, påverkar SäkKlim, som kan bestå av tilliten som finns mellan parter, och dess vilja att vara transparenta. Säkerhetsklimatteorin berättar hur dessa delar påverkar varandra i ett kretslopp, vilket senare påverkar SäkUt. Då innehållet i begreppen SäkKlim och SäkKom beskrivs av teorierna om interorganisationella nätverk och nätverksteori framgår det hur de olika aspekterna påverkar varandra (se Figur 4).
I analysen kommer faktorer som identifieras genom dessa teorier att användas. SäkKom, d.v.s. interaktion, förbindelser och innehåll i länkarna kommer att identifieras. Hur detta påverkar SäkKlim, d.v.s. tillit och transparens, kommer att beskrivas.
12
3 Metod
I metodavsnittet redovisas studiens metodval, datainsamling, urval och genomförande. Avsnittet avslutas med en metodkritik av studien.
3.1 Metodval
3.1.1 Forskningsansats
En deduktiv ansats är ett arbetssätt som genom att logiskt härleda resultat utifrån givna premisser når fram till slutsatser (Sohlberg & Sohlberg 2013). Slutsatsen som på detta vis deduceras kan antas vara korrekt, förutsatt att premisserna de utgår ifrån är sanna (ibid). Eftersom denna undersökning innefattar kvalitativa data som insamlats efter en modell utställd genom tidigare forskning med syfte att svara på en befintlig frågeställning ger det att denna studie har en deduktiv ansats.
3.1.2 Kvalitativ forskningsstrategi
Bryman och Bell (2017) skriver att kvalitativa studier ofta använder ett induktivt synsätt men skriver också att kvalitativ forskning innefattar en bild av en social verklighet i förändring, konstruerad av individerna. Då denna undersökning kartlägger informationsflödet utifrån de olika aktörernas synsätt är det en kvalitativ forskning som är aktuell, även fast en deduktiv ansats används.
3.1.3 Fallstudiedesign
Fallstudier undersöker ingående och detaljerat ett enskilt forskningsobjekt, exempelvis en arbetsplats eller en organisation (Bryman & Bell 2017). För forskningsfrågor som undersöker
”hur” och ”varför” gällande ett aktuellt skeende är fallstudier en passande metod (Yin 2007).
Eftersom denna studie rör informationsstrukturen på en specifik byggarbetsplats passar en fallstudie väl för att besvara forskningsfrågan.
3.2 Datainsamling
För att besvara frågeställningen måste en kartläggning av informationsstrukturen, samt strukturen för bekräftelse och feedback, genomföras. Detta sker genom semi-strukturerade intervjuer med berörda aktörer i nätverket. Semi-strukturerade intervjuer använder en metodik som strukturerar datainsamlingen men fortfarande ger utrymme för flexibilitet (Bryman & Bell 2017). Information som framkommer under intervjuer kan därefter jämföras mot information tillgänglig på organisationens digitala plattformar. Detta med syftet att komplettera bilden ytterligare.
Processen som beskrivs i avsnitt 3.2.1 - 3.2.3 gäller för de respondenter som arbetar på byggarbetsplatsen. Processen för övriga respondenter beskrivs i avsnitt 3.2.4.
13 3.2.1 Systematisk utformning av intervjufrågor
Intervjufrågor för personer med vistelse på byggarbetsplatsen utformades utifrån forskningsfrågan med hjälp av Koteshwars (2019) modeller för kvalitativa intervjuer. Modellen går ut på att forskningsfrågorna delas in i kategorier, varpå frågor utformas inom varje kategori. Inför pilotintervjuerna delades frågorna in i underkategorierna;
1. Kartläggning 2. Information 3. Feedback 4. Övrigt
Denna modell behjälper strukturen för framtagning av frågor samt minskar risken att områden som innefattas av frågeställningen förbises.
En liknande modell illustreras av Bryman och Bell (2017), vilken väl visar det tillvägagångssätt som använts:
Figur 5: Utformning av intervjuguide i en kvalitativ undersökning Källa: Bryman & Bell 2017, s 461
3.2.2 Kontinuerlig omarbetning
Efter att pilotintervjuerna, intervju 1 – 3, transkriberats och analyserats granskades frågorna igen inför intervju 4 – 10. Detta med syfte att bekräfta att frågorna som ställts uppfattas handla om det undersökta ämnet eller behövde modifieras. Tillvägagångssättet användes kontinuerligt under intervjuerna för att säkerställa att undersökningen i så hög utsträckning som möjligt mätte ämnet för studien. Intervjuerna på byggarbetsplatsen skedde i fyra omgångar. Mellan varje besök hade tidigare besöks resultat transkriberats och analyserats. Frågorna hade omarbetats utifrån analysen inför nästa besök för att bättre fånga resultat som kan svara på forskningsfrågan.
14
Efter att de första tre intervjuerna genomförts gav analysen följande sex områden:
• Generell säkerhetsinformation: information som gäller alla på arbetsplatsen under hela projektet. Det kan exempelvis gälla arbetsmiljöplan, regler, riktlinjer och rutiner.
• Operativ information: säkerhetsinformation som är löpande och aktuell för den eller de närmaste dagarna. Gäller generellt sett alla och specifikt vad som händer i verksamheten från dag till dag som påverkar säkerheten.
• Arbetsberedningar: planering som sker inför varje större arbetsmoment.
Arbetsberedningar innehåller bl.a. säkerhetsinformation och riskbedömningar.
• Handhavande av utrustning: viss utrustning, maskiner och arbetsmoment kräver speciella kurser och intyg. Det omfattar exempelvis motorkap och heta arbeten.
• Skyddsombud: säkerhetsinformation gällande skyddsombuden och skyddsombudens arbete. Fackförbundens säkerhetsinformation samt rapportering av brister inkluderas här.
• ID06: systemet för medarbetarnas in- och utcheckning på byggarbetsplatsen. Detta sker digitalt med personliga nyckelkort.
När kategorier formulerats utformades intervjufrågor till att studera dessa specifika områden.
Formatet gav en tydlig bild över hur informationsdelningen ser ut inom dessa kategorier.
3.2.3 Intervjuanalys
Respondentvalidering utfördes genom att transkriberingarna skickades till respondenterna för godkännande. Vidare genomfördes samtliga analyser av forskarparet i samråd.
Analysmetoden baseras på en modell från Koteshwar (2019). Den bygger på att arbeta systematiskt för att hitta mönster, samband och skillnader i dem svar respondenterna har gett. När svaren kategoriserats kan de därefter redovisas i tabellform.
Samtliga intervjuer genomgick en kvalitativ innehållsanalys, dock skedde detta på olika sätt.
De första fyra intervjuerna genomgick en analys i fyra steg enligt följande;
1. Nyckelord. Transkriberingen lästes igenom och nyckelord identifierades. Orden som identifierades speglade innehållet respondenten ville förmedla genom sitt svar. Detta ska enligt Koteshwar (2019) ge en bild av innehållet av en transkribering
2. Teman. Efter att nyckelord identifieras kan de sammanställas i mindre grupper, vilket gjordes och olika områden kunde urskönjas.
3. Underkategorier. Underteman sammansattes till sex övergripande teman.
4. Mönster. Det fjärde steget är att finna mönster i de svar som inkommit, för att förstå hur olika teman och kategorier knyter an till varandra.
När det tredje steget genomförts omarbetades frågorna på det sätt som framgår i avsnitt 3.2.2, och lades in i en matris för analys i Excel (se Bilaga 8 för exempel). Vartefter intervjuer avklarats och transkriberats kunde svaren föras in direkt i matrisen, vilket i ett senare skede analyserades.
15
De olika respondenterna kategoriserades i segment beroende på sin roll på arbetsplatsen, varför svar från de olika kategorierna analyserades för sig. Svaren sammanställdes sedan i en nätverkskarta för att tydliggöra de kontakter som finns mellan olika aktörer.
I ett senare skede kunde de olika respondentgruppernas kartor jämföras med varandra, varpå en nätverkskarta över hela projektets informationsstruktur sammanställdes.
3.2.4 Datainsamling övriga respondenter
Intervju 11 – 14, med tjänstemän på NCC:s arbetsmiljöavdelning, Nacka Kommun samt Arbetsmiljöverket, utfördes efter att datainsamling på byggarbetsplatsen avslutats. Utformningen av frågor utgick från de områden som använts på byggarbetsplatsen. Datainsamlingen gällande övriga respondenter rör hur dessa respondenter passade in i nätverket när säkerhetsinformation distribuerades till byggarbetsplatsen.
3.2.5 Datainsamling genom annan metod
Empiri insamlades även från olika styrdokument, applikationer och övriga informationsverktyg som företaget använder. Tillvägagångssättet var följande: efter att respondenterna uppgav en informationsplattform efterfrågades tillgång till denna från de kontakter inom organisationen som kunde godkänna detta. Efter att tillträde erhållits kunde säkerhetsinformation på denna plattform undersökas.
Beroende på plattform såg tillvägagångssättet olika ut. På exempelvis Synergi, som omnämnts i samband med inrapportering av brister, kunde en inloggning möjliggöra inblick i hur systemet vad uppbyggt samt vilken information som fanns där. Eftersom funktionerna är begränsade till brister kunde enbart en observation av information och layout göras. I andra fall, som exempelvis intranätet, kunde först de områden där systemet nämnts utforskas, genom observation av layout och information. Vidare kunde det utforskas i förhållande till de kategorier undersökningen omfattar. Avgränsning av intranätet gjordes till avsnittet kallat ”Work Safe”, då det ej bedömdes möjligt att utforska hela intranätet. Under avsnittet ”Work Safe” granskades samtliga underkategorier. Det som eftersöktes var information relaterad till de sex kategorier enligt avsnitt 3.2.2 som är fokus för undersökningen.
Senare kunde informationen insamlad från andra källor samt intervjuer sammanfogas. I största möjliga mån, med hänsyn till sekretess, kommer material från interna källor att redovisas som bilagor.
3.3 Urval
3.3.1 Urval av fallstudieobjekt
NCC kontaktades när en studie skulle göras. NCC beslutade att ett projekt som kunde ta emot oss var byggnationen av Sigfridsborgsskolan. Då forskarna genom sina logistikstudier kommit i kontakt med teorier kring informationsflöde växte idén fram att studera hur informationsstrukturen och informationsflödena på en byggarbetsplats kan se ut. Avgränsningen till att gälla just säkerhetsinformation gjordes senare för att inte få en för bred studie samt för att det är ett ständigt aktuellt ämne inom byggindustrin.
16 3.3.2 Urval av intervjupersoner
Urvalet skedde genom ett snöbollsurval, vilket Bryman och Bell (2017) beskriver vara ett bekvämlighetsurval som tas till när ett slumpmässigt urval inte är möjligt. Först togs kontakt med platschefen för projektet, för att sedan genom rekommendationer få kontakt med relevanta personer för kartläggningen. Vidare tillfrågades även Arbetsmiljöverket, för att få ytterligare ett perspektiv på frågan samt att säkerställa att urvalet inte varit för ensidigt.
Vid analysen av intervjuerna kodades även respondenterna i följande kategorier, illustrerade i Tabell 1:
Kod Beskrivning Antal
UE YA Yrkesarbetare hos en underentreprenör. 0
UE AL Arbetsledare hos en underentreprenör. 2
NCC YA Yrkesarbetare hos NCC. 3
NCC AL Arbetsledare hos NCC. 2
SO Skyddsombud, denna kategori kombineras ofta med yrkesarbetare. 3
NCC ADM Administrativ personal hos NCC. 2
MDH Myndigheter eller andra tillsynsorganisationer. 1
ÖVR Personer som inte ingår i någon av ovanstående kategorier. 1
Tabell 1: Kategorier och antal respondenter
Indelningen ämnar täcka in samtliga på arbetsplatsen med förhoppningen att ingen kategori ska underrepresenteras. Informationsstrukturen belyses därmed ur samtliga vinklar för att få en heltäckande bild. Som synes var detta ej möjligt vilket medför att yrkesarbetare från underentreprenörer som kategori inte är representerade i undersökningen.
3.3.2 Urval av plattformar
Plattformarna som studerades var samtliga som respondenter nämnde. Vid studiet av plattformarna var det endast information gällande de säkerhetskategorier från 3.2.2 som studerades, i enlighet med avgränsningarna som finns angivna i avsnitt 1.5.
Intranätet MyNCC, mobilappen Synergi, en sharepoint-sida för informationsdelning inom avdelningen samt enstaka dokument som delats från personer i ledande positioner på NCC var medium som studerades.
3.4 Genomförande
Intervjuer har genomförts på byggarbetsplatsen för de respondenter som har denna som arbetsplats.
Övriga intervjuer har skett via videosamtal med Microsoft Teams, eller via telefon om respondenten efterfrågat detta. Samtliga intervjuer har spelats in, en transkribering har skickats till respondenten för respondentvalidering. Senare har en analys gjorts av materialet, vilket redovisas i avsnitt 5.
17
Intervjuguider finns i Bilaga 2. Intervjuerna på byggarbetsplatsen var i allmänhet mellan 35 – 45 minuter långa, de var 10 till antalet. Intervjuerna med personerna från arbetsmiljöavdelningen på NCC var två till antalet och båda var omkring 80 minuter långa. De två övriga intervjuerna, med en person på Arbetsmiljöverket och beställaren från Nacka Kommun, var 30 – 45 minuter långa.
Efter 10 intervjuer med yrkesarbetare och arbetsledare märktes en tydlig likriktning i svaren som gavs. Det bedömdes då att informationsmättnad uppnåtts och att fortsatta intervjuer av denna grupp inte skulle ge någon ytterligare information. Intervjuer gjordes därefter med tjänstemän på arbetsmiljöavdelningen, Nacka kommun samt Arbetsmiljöverket, totalt 4 personer.
Frågorna till beställaren utfördes i en mindre strukturerad form där personen fick tala fritt kring kategorierna med följdfrågor. Respondent på Arbetsmiljöverket intervjuades sist och ämnade att upptäcka de luckor som eventuellt ännu fanns i kartläggningen.
Undersökningen av andra plattformar genomfördes efter att samtliga intervjuer avslutats och jämfördes mot de resultat som redan uppnåtts.
3.5 Metodkritik
Undersökningen har begränsats till att enbart omfatta de sex kategorier som angavs i avsnitt 3.2.2.
Detta medför att informationsdelning utanför dessa områden inte undersökts. Denna avvägning bedöms rimlig med tanke på vinsterna angående insikt gällande dessa kategorier denna avgränsning medför.
Kritik mot uppdelningen av respondenterna kan göras gällande att skyddsombuden innehar dubbla roller, då de är såväl skyddsombud som yrkesarbetare. För att minska den påverkan det kan ha på resultatet har valet ändå gjorts att redovisa dem som skyddsombud även fast de också innehar rollen yrkesarbetare.
Tyvärr fanns det inte möjlighet att intervjua någon yrkesarbetare från underentreprenörer.
Detta gör att resultatet för informationsstrukturen gällande dessa har tagits fram genom svar från andra respondenter. Det gör dock att resultatet kan spegla hur det enligt riktlinjerna ska se ut men det är svårt att säga om det förhåller sig så i verkligheten.
Respondenterna på byggarbetsplatsen (intervju 1 – 10) valdes ut i samråd med platschefen, för att underlätta för verksamhet samt att biträda i kontakt med respondenterna. Detta kan påverka hur representativt urvalet är för hela arbetsplatsen.
En aspekt av intervjuer är att de utgår från respondentens subjektiva uppfattning. Det gör att ett annat resultat hade kunnat uppnås med hjälp av observationer. En annan nackdel med semi- strukturerade intervjuer är svårigheten att få fram mätbara resultat. Något som eventuellt kunde uppnås med exempelvis strukturerade intervjuer eller enkäter. Kontinuerlig omarbetning gör att resultatet blir svårare att jämföra när alla respondenter inte fått identiska frågor,
En begränsning för studien var att intervjuer endast genomförts på svenska, vilket gör att vissa perspektiv, speciellt gällande informationsflödet för de personer med annan språklig tillhörighet, ej kunnat undersökas.
Tillvägagångssättet för respondenterna utanför byggarbetsplatsen (intervju 11, 12 och 14) skedde genom video eller telefon. Det kan uppstå störningar av ljud eller bild som har effekt på
18
såväl transkriberingar som forskarnas uppfattning. Kroppsspråk kan vara svårare att läsa via video och omöjligt via telefon. Dock gav detta möjligheten till intervjuer med dessa personer, vilket annars inte varit möjligt med tanke på rådande omvärldsläge.
3.5.1 Trovärdighet
Trovärdighet och äkthet är enligt Bryman och Bell (2017) alternativa kriterier för kvalitativ forskning som ersätter reliabilitet och validitet inom den kvantitativa forskningen. Trovärdighet kommer att beskrivas i detta avsnitt, äkthet beskrivs i avsnitt 3.5.2.
Trovärdighet består av fyra delkriterier vilka korresponderar med kriterier inom den kvantitativa forskningen (Bryman & Bell 2017).
3.5.1.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet är en motsvarighet till intern validitet inom kvantitativ forskning (Bryman & Bell 2017). Att skapa tillförlitlighet i resultaten innebär att forskningen utförts i enlighet med rådande regler samt att respondentvalidering utförts (ibid).
Respondentvalideringen utfördes genom att respondenterna fick ta del av transkriberingen via mail och ombads bekräfta att innehållet var korrekt. Tolv av de fjorton respondenterna har svarat att de godkänner transkriberingen, ingen har svarat att de inte finner den stämma. För att följa sekretessregler kommer företaget ges möjlighet att läsa igenom arbetet för att säkerställa att det inte innehåller uppgifter som inte får lämnas ut.
3.5.1.2 Överförbarhet
Överförbarhet är den kvalitativa forskningens svar på extern validitet inom den kvantitativa forskningen (Bryman & Bell 2017). Överförbarheten ska visa på huruvida resultaten hjälper i andra kontexter eller situationer, vilket kan hjälpas genom att beskriva kulturen studien utförs i ingående för att andra ska kunna bedöma överförbarheten (ibid).
I studien ingår att beskriva på vilka sätt företaget påbjuder säkerhetsarbete. Detta är kontextuellt eftersom implementering av säkerhetsrutiner är beroende av platschef och platsledning såväl som yrkesarbetare samt rådande kultur på arbetsplatsen. Därför kommer kulturyttringar som respondenterna framfört att belysas i resultatavsnitt 4.7.2.
Positivt för överförbarheten är att en miniminivå för arbetsmiljö och dess informationsstruktur finns då svensk lag gäller samtliga byggarbetsplatser i Sverige. Det kan därmed argumenteras för att överförbarheten till andra svenska byggföretag är god. Att underentreprenörer rör sig mellan byggarbetsplatser som drivs av olika huvudentreprenörer kan medföra en likriktning av byggbranschen, vilket då kan öka överförbarheten.
3.5.1.3 Pålitlighet
Pålitlighet är för kvalitativ forskning vad reliabilitet är för kvantitativ forskning (Bryman & Bell 2017). Innebörden är att deklarera samtliga steg i sin process, för att andra forskare ska kunna följa förloppet och därmed kunna bedöma de slutsatser som dras (ibid).
En redogörelse för tillvägagångssättet beskrivs i avsnitt 3.2, 3.3 samt 3.4. I Bilaga 2, 7 samt 8 finns intervjuguide, en transkribering och ett urklipp av en analysmatris som visar på hur studien
19
genomfördes. Eftersom respondenter erbjöds anonymitet inkluderas inte transkriberingar som bilaga. Undantag gjordes för en enskild respondent som tillfrågats och godkänt att dennes transkribering inkluderas som exempel.
3.5.1.4 Konfirmering
Konfirmering, eller objektivitet som det kallas inom kvantitativ forskning, handlar om att vara medveten om omöjligheten i att vara objektiv (Bryman & Bell 2017). Forskare ska då visa på att de agerat i god tro och inte låtit sina övertygelser eller personliga värderingar påverka resultatet (ibid).
Försök att säkerställa resultaten har gjorts genom att de uppgifter som kan bekräftas på andra vägar kontrollerats genom exempelvis interna dokument. Vidare har flertalet respondenter med samma positioner i nätverket intervjuats i de fall det varit möjligt.
3.5.2 Äkthet
Bryman och Bell (2017) lyfter upp att det råder oenighet om hur äkthet ska mätas. Det finns olika kriterier för hur detta ska kunna ske, i denna studie kommer kriterier från Yardley (2000) att användas:
Yardley (2000) skriver att sensitivitet gentemot kontexten innebär att vara medveten om teoriernas kontext genom att ha kunskap om relevant litteratur, samt att vara observant mot den sociala omgivningens kontext genom att veta om normer och socialt samspel som kan påverka resultatet. Engagemang handlar om att hysa engagemang för frågan, medan stringens innebär att ha samlat in tillräckligt relevant material för att kunna svara på forskningsfrågan. Transparens och sammanhang handlar om att beskriva resultatet på ett sätt så nyttan av det framgår till läsaren.
Innebörden av koherens är att matcha de olika delarna av uppsatsen. Effekt och betydelse innebär att visa att forskningen är betydelsefull och kan användas i samhället. (Yardley 2000).
Sensitiviteten mot kontexten tydliggörs i kapitel 2 samt i bilaga 7, med transkriberingar av intervjuerna. Engagemang och stringens kan bedömas då metodval beskrivs i kapitel 3.
Intervjuguide och analys av resultatet inkluderas som bilaga 2 och 8. Vidare beskrivs i avsnitt 3.2 hur triangulering använts för att säkerställa att omfånget av resultatet var tillräckligt. Transparens och sammanhang beskrivs i kapitel 3 och 6. Effekten och betydelse utvecklas i avsnitt 1, 6 och 7.
20
4 Resultat
Resultat som erhållits kommer att redovisas delvis genom figuren nedan. Det kommer senare beskrivas mer utförligt enligt de kategorier som sattes upp i avsnitt 3.2.2. I avsnitt 4.7 redovisas de resultat som passar under flera av kategorierna.
Figur: Flödesschema för information mellan aktörer
I Figur 6 beskrivs hur informationsutbyte som sker inom projektet har skiljts ut från informationsutbyte som sker mellan projektet och funktioner. Arbetsgivaren, oavsett om det är NCC eller en underentreprenör, har arbetsmiljöansvar inom projektet. Detta gör att stödjande funktioner förser projektet med hjälpmedel som ska underlätta det arbetet. Det kan gälla arbetsberedningar, rapporteringssystem, registrering av utbildningar eller liknande, d.v.s.
funktioner som stödjer det formella SäkKlim-arbetet. Arbetsmiljölagstiftningen sätter de ramar som såväl projektet som arbetsgivaren behöver arbeta utifrån.
Samtliga aktörer inom projektet innehar någon form av utbildning som gör dem behöriga att utföra vissa uppgifter. Denna utbildning kommer utifrån projektet, och sätter gemensamma säkerhetsstandarder. I de fall allmänheten har synpunkter på säkerhet inom projektet går det via beställaren, Nacka Kommun.
Arbetsledaren har den främsta koordinerande rollen inom projektet, som förmedlar säkerhetsinformation med de flesta aktörerna på byggarbetsplatsen. Arbetsledaren fungerar också som en länk mellan yrkesarbetarna och platschefen. (se Figur 6).
21
Flera respondenter svarar att säkerhetsarbetet och informationsspridningen på det aktuella projektet håller god kvalitet:
”Jag tycker att det funkar bra här, bättre än andra ställen. Det har varit så mycket större på andra ställen, då är det nog svårare att få ut informationen”.
Respondent 1
”Ja men det tycker jag. På NCC gör [säkerhetsarbetet] det faktiskt”.
Respondent 2
”Jag tycker det funkar väldigt bra här. Det finns betydligt värre ställen”
Respondent 10
4.1 Generell säkerhetsinformation
Generell säkerhetsinformation är information som riktar sig till alla på arbetsplatsen. Den innehåller bland annat regler, rutiner och riktlinjer för den som ska befinna sig på arbetsplatsen.
4.1.1 Arbetsmiljöplanen
En del av den generella säkerhetsinformationen är arbetsmiljöplanen, som enligt Arbetsmiljöverket (2015) ska innehålla följande uppgifter:
• De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen.
• En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
• En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat följande arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra:
o arbete med risk för fall,
o schaktningsarbete med risk för ras,
o arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen,
o arbete i närheten av högspänningsledningar,
o arbete som medför risk för drunkning
o arbete i brunnar och tunnlar,
o arbete vid vilket sprängämnen används,
o arbete med montering av tunga byggelement,
o arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik samt
o rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen.
22
Enligt NCC:s mall (NCC 2020a) ska en arbetsmiljöplan innehålla:
• Uppgifter om projektet
• Arbetsplatsinformation
• Arbetsmiljöorganisation
• Generella regler för verksamheten på arbetsplatsen
• Riskbedömning arbetsmiljö
• Ordnings- och skyddsregler
• Konsekvenser vid förseelser mot NCC:s ordnings- och skyddsregler
• kvittensblankett
Informationen i arbetsmiljöplanen måste alla som kommer till arbetsplatsen ta del av vid inskrivningen och det är arbetsledarna eller platschefen som säkerställer detta. I inskrivningen ingår också att se på en kortare film om arbetsmiljö, samt att fylla i uppgifter om exempelvis utbildningar, anhöriga et cetera. En respondent talar om förfarandet när hen kom till arbetsplatsen:
”Den fick jag ju första dagen jag kom hit. Då fick jag ett dokument att fylla i.
Namn, kontaktperson, kurser, allting. Sedan får man läsa igenom arbetsmiljöplanen, se en informationsfilm om säkerheten i det stora hela. Det
är en film så att folk som kanske inte varit på bygge hela sitt liv ska se och kunna känna igen sig i enklare situationer. Det är ju sagt från högre ort då att
den ska alla se och alla ska läsa arbetsmiljöplanen och fylla i så man har en närmast anhörig att kontakta om något händer. Man måste visa upp vad man
har för kvalifikationer.”
Respondent 7
Upprätthållandet av reglerna startar där och verkar enligt respondenterna inte avta. Om någon kommer till arbetsplatsen med en hjälm utan hakband får den personen inte vistas på arbetsplatsen innan den har en hjälm med hakband. Om någon befinner sig på arbetsplatsen och tar av sig sin hjälm kommer någon att observera detta och varsegöra personen om att det inte är ok.
Respondent 8, en av arbetsledarna, talar om hur de arbetar med efterlevnad av regler:
”Hela tiden får man gå här ute och kanske stoppa någon och säga sådär gör vi inte. Det har vi pratat om och det vet dom om i alla fall undermedvetet. Så absolut får man påminna folk. Det händer ju att folk tar genvägar för att det är
ett snabbare sätt men kanske inte det säkraste sättet. Det är det vi får jobba med.”
Respondent 8
23
Respondent 13, beställaren, talar om sin upplevelse av att gå på byggarbetsplatsen med platschefen och att upptäcka en brist i hur arbetsmiljöplanen efterföljs:
”Hittills har det inte hänt något här, så jag kan inte säga… Det skulle vara att en hjälm kanske inte är på, om det skulle vara så. Men […], skarpögda
platschefen hinner se det innan, långt innan, jag ser det”
Respondent 13
4.1.2 Time Out
Time Out är ett initiativ NCC tillämpar på sina arbetsplatser för att säkerställa att arbetsmiljön är säker.
Figur 6: NCC vision och motto Källa: MyNCC (NCC, 2020c).
I presentationen ”Till dig som leder introduktionen” förklaras begreppet ”Tänk säkert, arbeta säkert, var säker”, där Time Out ska vara en del i arbetet för att nå upp till innebörden i detta begrepp (se Figur 7). Det är en del i arbetet med visionen ”Noll Olyckor”, vilken är central i NCC:s säkerhetsarbete. På NCC:s hemsida framgår att ansvaret ligger på samtliga som är verksamma på en arbetsplats ska såväl upprätta som bibehålla en säker arbetsmiljö (NCC 2019c).
En av arbetsledarna uttalar sig om Time Out:
”Det är någonting som NCC tagit fram. Det är, vad jag tror, ett sätt för att även dom som jobbar här ute ska våga säga ifrån, stoppa ett arbetsmoment som är farligt utan att få skit för det efteråt. Det är ok för arbetstagarna likaväl som oss här inne kan säga stopp för ett arbete om det ser farligt ut.”
Respondent 8
