• No results found

4. Mönster. Det fjärde steget är att finna mönster i de svar som inkommit, för att förstå hur olika teman och kategorier knyter an till varandra

4.2 Operativ säkerhetsinformation

Den operativa säkerhetsinformationen är information som är aktuell för de närmaste dagarna. Det kan vara både information som gäller alla på arbetsplatsen eller som bara gäller för ett specifikt arbetslag.

En av respondenterna som arbetar på avdelningen för arbetsmiljö uttrycker sig kring problematiken med informationsbrister och en vi- och dom-känsla som finns inom företaget:

” Den finns en väldigt stor vallgrav, en vi och ni-känsla, mellan yrkesarbetare och tjänstemän. Den behöver man verkligen jobba bort för att få det här till en

helhet som fungerar hela vägen. Känns gemensamma ansvaret och delaktigheten. Det är ett jättejobb för det är nog en kultur som sitter i väggarna rätt hårt. Och då tror jag att informationsflödet är nyckeln till det här, för att man ska känna sig delaktig. Att man faktiskt inte får del av gammal

information som alla andra redan visste. Det kan man relatera till själv, då känner man sig ju inte lika viktig. Såklart. Det är en stor nyckel, att få bort vi

och ni-känslan. ” Respondent 12

27 genomgång av aktiviteter, risker knutna till aktiviteterna samt hur riskerna ska hanteras. Utöver detta är det upp till platschefen och platsledningen hur genomgången ska genomföras. På intranätet finns posters på svenska, engelska, danska, norska, finska samt polska (se Figur 10 för exempel på svenska), som kan sättas upp på byggarbetsplatsen.

En av respondenterna, som arbetar inom arbetsmiljöavdelningen på NCC, säger att:

”[…] vi vill ju å ena sidan ge dem en viss frihet i det också att vi vill inte detaljstyra för mycket, men vi vill ändå ge dem en hint, så att vi håller en

miniminivå som är tillräckligt bra på alla projekt.”

Respondent 11

Figur 9: Poster för daglig säkerhetsgenomgång

28 Sigfridsborgsskolan har valt att

ha den dagliga säkerhetsgenomgången varje morgon. Först har de en morgongympa, med god uppslutningen, som sker ute på arbetsplatsen. Där finns också en tavla där en ritning av byggnaden finns. Arbetsledarna från NCC håller i mötet, där närvaro tas, och varje arbetslag får berätta vad de ska göra samt var på byggarbetsplatsen de kommer att befinna sig under dagen (se Figur 11).

Ofta är det en arbetsledare, om det är en underentreprenör, eller lagbas, om det är ett arbetslag från NCC, som delar den informationen. Men om ingen lagbas finns kan också yrkesarbetare från NCC delge sitt kommande arbete informationen finns tillgänglig under dagen. Även andra moment som leveranser tas upp på detta möte.

De flesta yrkesarbetare från NCC i undersökningen säger att de är med på pulsmötet. Om de av någon anledning missat mötet säger de sig få information från sina kollegor eller arbetsledarna.

Arbetsledare från

underentreprenörer är med på mötet, och har då ansvar för att vidarebefordra informationen som kommer fram på mötet till de yrkesarbetare de leder.

Detta är reglerat via avtal mellan NCC och underleverantören. Arbetsledare från NCC säger sedan att de

kontinuerligt rör sig på arbetsplatsen Figur 10: Informationsflöde för daglig säkerhetsgenomgång

29

under dagen för att se så att det som framkommit gällande risker efterlevs, och kan då korrigera om riskfyllt arbete noteras.

Två respondenter talar om innehållet av mötena som hålls varje morgon:

”Det är egentligen varje dag, på morgonen lite snabbt. En genomgång på dagen, vad vi ska göra, alla olika arbetsgrupper. Vad dom ska göra. Sen om det är nåt med säkerhet så är det också varje dag. Om det är någon som har

något att säga. Om det är risk med någonting.”

Respondent 2

”Det är en stor tavla där, så både muntligt och skriftligt, och så står det ju senaste skyddsronden och går igenom vad som ska hända under dagen, var alla är någonstans. Det funkar bra tycker jag […]. Det står ju var de olika

yrkesgrupperna jobbar någonstans, om det är säkerhet och om det är leveranser och sånt”

Respondent 1

4.3 Arbetsberedningar

En arbetsberedning är en genomgång av stegen i ett arbetsmoment, där dessa analyseras för att alla ska vara säkra på vad arbetet behöver för resurser och vilka risker det innebär. En arbetsberedning ska göras inför att större arbetsmoment påbörjas.

Enligt mallen för arbetsberedningar består en arbetsberedning av att gå igenom (NCC 2014):

1. Vad för arbetsuppgift som ska utföras

2. Vilka resurser i material, utrustning, leveranser och personella som krävs

3. Vilka risker och möjligheter uppgifter medför, samt vilka åtgärder som ska genomföras 4. Kontroller

I slutet av arbetsberedningen ska de som tagit del av den skriva under dokumentet (NCC 2014).

En av yrkesarbetarna talar om innehållet i en arbetsberedning:

”Vilket material vi ska ha, vilka skruvar vi ska ha, vilken isolering ska vi ha, vilken typ av säkerhets-, innan vi börjar då, vilken typ av säkerhet ska vi ha”

Respondent 9

En av arbetsledarna talar om tillvägagångssättet för att upprätta en arbetsberedning:

”[…] när jag gör en arbetsberedning, då finns det ju en mall för det här. På intranätet. Den skriver jag ut och sedan fyller jag i den med det som är aktuellt. Och det är ju oftast inte alls allt av det som finns i den här mallen.

Men jag tar med det som vi ska göra, vad som behövs, vilken tid det kommer

30

ta, folk, risker, möjligheter. Sånt för man in i dokumentet och sedan tar man det här med personalen. Och går igenom den här listan och sedan får dom även skriva på den, att dom bevittnat det dokumentet. Så att om man inte gjort som man sagt då ska man trots allt kunna säga att du har ju faktiskt skrivit på

det är. Att det är så här vi ska göra.”

Respondent 7

Figur 11: Arbetsordning för upprättande av arbetsberedning inom NCC

Enligt några av respondenterna brukar en arbetsberedning genomföras när ett nytt, större moment ska genomföras. Genomförandet sker inom NCC genom att en arbetsledare gått igenom mallen och fyllt i den enligt sin kunskap på området. Sedan har arbetsledare, skyddsombud, lagbas och samtliga inblandade yrkesarbetare ett möte där de tillsammans går igenom arbetsberedningen arbetsledaren förberett, och ändrar då enligt den input som kommer fram på mötet. Flertalet yrkesarbetare upplevde att deras erfarenhet och kunskap togs tillvara under arbetsberedningar. När arbetsberedningen är korrigerad signeras den av samtliga (se Figur 12).

Om någon frånvarat från mötet kan de antingen få del av arbetsberedningsdokumentet i efterhand och/eller få en muntlig genomgång av arbetsledare eller kollegor. Ansvaret för att en arbetsberedning är gjord ligger på arbetsledningen, även om många också säger att det är allas ansvar att se till att den blivit gjord.

En respondent som är skyddsombud och yrkesarbetare svarar på frågan om alla är involverade i att ta fram en arbetsberedning och på vem ansvaret vilar:

”[…] ja, alla som är med i det momentet, maskinisten och båda yrkesarbetarna och chefen […].Men det är ju också vårt ansvar, vi har ju ett

personligt ansvar att se till att någon gör [en arbetsberedning]”

Respondent 5

31

En respondent som arbetar som yrkesarbetare tar upp arbetsberedningar när hen blir ombedd att berätta fritt om säkerhetsinformation:

”[…] vi har ju arbetsberedningar, när det gäller arbetsmoment, man delar upp allt i arbetsberedningar, man har genomgångar, och då tar man upp säkerhetsfrågor via arbetsberedningen, om man behöver något extra skydd”

Respondent 9

Hos underentreprenörer är underlaget för litet för att kunna säga hur förfarandet angående arbetsberedningar går till, men entydigt från personer på ledande positioner på NCC är att det åligger underentreprenören att göra arbetsberedningar på de moment de är ansvariga för. Då ligger också ansvaret på underentreprenören att tillse att den blivit av. En arbetsledare hos underentreprenören säger:

”Vi får alltid den här formen. Där står alla grejer vi måste följa. Vi får den från kontoret, från [underentreprenörens företag]. Det är bara att kontrollera

alla punkter och skriva under.”

Respondent 4

En respondent som arbetar på arbetsmiljöavdelningen bekräftar ansvarsfördelningen för arbetsberedningar:

”Det är arbetsgivarens ansvar, så när det är NCC som står för ett jobb så är det NCC som är ansvarig. Är det en underentreprenör som gör jobbet, då är det den arbetsgivaren som är ansvarig för innehållet i arbetsberedningen.”

Respondent 11

Sex respondenter svarade på en fråga om hur lång tid det tar innan alla som ska ha informationen i en arbetsberedning har tillgång till den. På grund av strukturen för arbetsberedningar, som består av ett möte med alla involverade, svarade alla sex respondenter samstämmigt att alla involverade har tillgång till informationen direkt:

”[…] alla ska ju vara med, på arbetsberedningen, så det är ju när arbetsberedningen är klar. Sedan är ju, om någon är sjuk, då är det ju när den

kommer tillbaks.”

Respondent 6

32