Arbete från arbetsplatsen

5.1.1 Kapacitetsrestriktioner

Rapporten undersöker respondenter vilkas bostäder är lokaliserade långt ifrån arbetsorterna. Val av transportsätt utgör därmed en tydlig kapacitetsrestriktion för de dagar då arbete utförs från arbetsplatsen. Person 1 och 3 reser till arbetsplatsen med tåg. Person 1 behöver även kombinera bilresa, före tågresan och bussresa efter tågresan. Tillgången/närheten till kollektivtrafiken, eller snarare avsaknaden av närhet gör att resan till arbetet behöver kompletteras med bil den första biten, vilket även person 2 behöver göra. Hon ser dock att fördelarna med tågresa, trots att det innefattar byten under resan, väger över alternativet att resa hela vägen med bil. Främst eftersom det tillåter att arbete och vila utförs under resans gång. Mer om det under kopplingsrestriktioner. Person 4 åker bil till arbetet eftersom det inte finns möjligheter till att åka kollektivt från dörr till dörr, samt att de busstider som finns inte passar hans arbetstider. Bilkörning sker därmed oavbrutet under hela transportsträckan. Person 1 åker inte hem efter arbetet, utan till övernattningslägenheten eftersom hon ska befinna sig på arbetsplatsen nästkommande dag och restiden skulle förbruka för mycket tid. Person 3 däremot, har inte någon campusundervisning dagen efter och prioriterar därför att åka hem. Under intervjun har hon även förklarat att övernattningslägenheten som hon har tillgång till, kan användas de dagar då arbetet pågår sent, som ett resultat av att hon åkte hemifrån senare på morgonen. Det blir därmed ett val av att åka senare och övernatta, eller att åka tidigt och komma hem samma dag/kväll. Varav det senare alternativet har varit mest förekommande den senaste tiden.

Sömn och mat

Både person 1 och 3 reser till arbetsplatsen tidigt på morgonen för att de ska hinna med tågets avgångstid. Person 3 säger att det är viktigt att gå i säng i god tid kvällen innan för att orka kliva upp tidigt. Person 1 nämner inget om att gå i säng tidigt, men att hon brukar sova under resan. Hon kan därmed kompensera utebliven sömn som kommit från att kliva upp tidigt. Person 2 och 5 behöver också kliva upp i god tid för att förbereda sig inför dagen på arbetsplatsen. Person 4 har småbarn som behöver uppmärksamhet tidigt på morgonen.

Person 3 berättar att under lunchtiden på arbetsplatsen för de ”lättsamma samtal”. Detta för att lunchen ska ses som fri tid och inte vara ytterligare ett arbetsrelaterat möte med kollegor, något som även person 2 påpekat. På så sätt skapas medvetet en struktur i rummets miljö och förändrar den

lokala ordningsfickan arbetsplats till att bli mer förknippat med rekreation och umgänge, så som exempelvis en restaurang. Person 4 har inte med sig någon matlåda till jobbet och promenerar med två kollegor till en närliggande lunchrestaurang. Närheten till restaurangen, samt god mat gör att förberedelse av matlåda inte behövts.

5.1.2 Kopplingsrestriktioner

Person 1 har många personliga möten under dagen, vilket begränsar henne från att dels svara i telefon under dessa tillfällen, men även att befinna sig på en annan plats, säg hemifrån. Dessa möten med andra kollegor och aktörer från relaterade verksamheter har möjliggjorts efter planering i förväg. För att alla ska kunna delta (fysiskt) vid mötestillfället krävs att deras övriga arbetsuppgifter lagts åt sidan för stunden. Visserligen kan personer delta virtuellt, från en annan plats, vilket hanteras i rubriken Virtuell rörlighet och agency-structure. Person 1 kommer tillsammans med sin närmsta kollega överens om när den ena, eller den andra kan arbeta hemifrån. De uppfattar att det alltid behöver finnas någon på plats (minst en person) för att genomföra personliga möten dagligen. De dagar som kollegan arbetar hemifrån, behöver alltså person 1 befinna sig på arbetsplatsen. Person 5 och 2 har berättat att personliga möten är att föredra när de ska träffa en person för första gången, det skapar en relation och ger personen ett ansikte. Det gör det lättare att samarbeta och skapar större tillit vid fortsatt kommunikation virtuellt. Person 5 befinner sig på flera möten, med kollegor under dagen, men ser inga hinder att dessa hade kunnat skett i form av tele-möten.

Person 3 samtal med sina kollegor under dagen på arbetsplatsen. Hon ser det som positivt att samtala med kollegorna ansikte mot ansikte eftersom det inte blir lika formellt som när de samtalar via mail. Det ger utrymme för att prata om sådant som inte är specifika frågor eller svar.

Person 4 arbetar till stor del i grupparbeten i diverse projekt och personliga möten med kollegor sker därför regelbundet genom planerade möten. Det sker även, i viss mening, spontana möten i kontorskorridoren när det är mindre informella kunskaper som utbyts. Både person 5, 1 och 2 upplever att det sker många korta personliga möten under dagen när kollegor undrar över småsaker. Person 5 säger att det kan vara negativt med ”mycket spring” in till hennes kontor, eftersom det avbryter arbetet och ständigt ger nya ställtider. Dagen på arbetsplatsen innebär många kortare möten, exempelvis vid kaffemaskinen, som person 2 och 4 har berättat. Samtalen kan docka variera i både längd och samtalsämne. Person 1 arbetar inte längre under dagen, då hon blir påmind att gå hem när hon ser att andra kollegor gör detta.

Researbete

För de personer som reser över längre avstånd, kollektivt, är resan inte endast en förflyttning mellan punkt A och B, utan har beskrivits som ”effektiv arbetstid” av person 3. Även en möjlighet att koppla av för person 3 på hemresan och person 1 båda vägarna. Resorna för dessa tar fyra till fem timmar och innehåller även aktiviteter så som skriva mail och telefonsamtal. Person 2 ägnar sin bussresa till att besvara mail. Person 4 ringer ibland arbetsrelaterade samtal under resan, men lyssnar oftast på radio och fokuserar på bilkörningen. Person 5 åker också bil till arbetet de dagar hon sover på annan ort och upplever inte det som arbetstid. Person 1 får under dagen i fråga skjuts av sin sambo till tåget, detta har möjliggjorts eftersom sambons arbetstid börjar senare och denne är på så sätt tillgänglig och kan skjutsa en tid som gör att person 1 inte behöver sitta och vänta på tågets avgång.

5.1.3 Styrningsrestriktioner

De personer som åker kollektivt till arbetsplatsen är styrda av restiderna. För person 3 och 1 går turerna relativt sällan, vilket betyder att de förlorar mycket på att missa avgångstiden. Kollektiv resa med tåg kan även innebära förseningar som de inte kan råda över. Person 2 åker en busslinje som avgår varje timme och upplever att tidtabellen är bra, men att hon ibland glömmer av tiden och behöver springa till bussen för att inte komma hem en timme senare. Person 4 upplever inte att kollektivtrafiken i tillräckligt stor utsträckning kan tillgodose behovet av flexibla resor till och från arbetsplatsen.

Yrkesposition

Respondenterna har rollen Castells (2000) beskrivit som nätverkande, vilket betyder att de kommunicerar mycket utåt på eget initiativ. Flera av dem har också rollen som beslutsfattare som gör att avdelningens arbete i mångt och mycket behöver passera deras bord. Om en person fungerar som ”spindeln i nätet” på arbetsplatsen, påverkar huruvida denne besöks (avbryts i pågående arbete) för förfrågningar från kollegor eller blir uppringd av utomstående aktörer. Det har identifierats hos person 1, 2, 4 och 5 som på sin arbetsplats, kan ses som nyckelpersoner i den mån att de konsulteras och godkänner beslut som andra förberett. Det gör att dem behöver vara med i alla möten som handlar om organisering av arbete för projektgrupper och utveckling av avdelningens riktlinjer. Här styr deras kompetens och helhetsgrepp, hur och vilka arbetsuppgifter som behöver utföras för att nå utsatta målsättningar. Person 3 har större makt över sin egen tid och blir inte avbruten i sitt arbete i

samma utsträckning, men behöver delta i schemalagda aktiviteter både hemifrån och från arbetsplatsen. Person 4 har ibland upplevt att tiden inte räcker till och att arbetsbelastningen har haft dåligt inflytande för sömnen då sena kvällar kombinerats med tidiga mornar. Det utgörs av och påverkar alla tre restriktionerna. Genom att arbete utförs under en tid (Kopplingsrestriktion) som annars skulle utnyttjats till sömn (kapacitetsrestriktion). Detta på grund av styrningsrestriktioner som haft inflytande över arbetsbelastningen. Yrkesposition är inte en styrningsrestriktion som endast spelar roll under arbetsdagar från arbetsplatsen, utan genomsyrar alla arbetsdagar, vilket visas i analysens sammanfattning.