6.1 Studieresultat
Studien har handlat om att öka förståelsen för rörligt arbetsliv genom att studera arbetsdagar för personer som arbetar hemifrån ibland. Jag använder uttrycket öka förståelsen, eftersom jag anser att det inte går att förstå fenomenet fullt ut, då människor är så pass olika varandra. En massiv studie hade kunnat visa vardagen för fler personer, men det hade i min mening blivit svårt att greppa så många olikheter för en läsare. Genom att använda mig av teman kom jag från problemet, men för att förstå de olika teman som framkommit behöver man läsa hela rapporten.
När man sedan läst hit,.. har man fått en ökad förståelse för rörlighet i arbetsliv.
Tabell 1. Visar de teman som funnits i samband med rörlighet utifrån lokala ordningsfickor
Ordningsficka Kapacitetsrestriktioner Kopplingsrestriktioner Styrningsrestriktioner Arbetsplats Transportsträcka Researbete Kollektivtrafik
Mat och sömn Närvarorum Yrkesposition
Hem Komfortstation Avskärmat
Telekontakt Hushållet Arbetsmiljö
Analysen visar olika teman (se tabell 1) som tillsammans skapar de två lokala ordningsfickorna hem och arbetsplats utifrån två dagar arbetandes från respektive plats. Analysen utgår från berättelser och figurer i resultatdelen för att besvara studiens frågeställningar. För att återkoppla till ett begrepp som användes i början av rapporten: Gränslöst arbetsliv. Ordet gränslöst i förhållande till studien kan uppfattats i sin geografiskt gränslösa bemärkelse, då många arbetsuppgifter kunnat utföras från ett annat ställe än arbetsplatsen, med exemplet hemmet i den här studien. Tiderna för arbete har inte varit gränslösa i samma utsträckning utan förvärvsarbete har i mångt och mycket utförts från kl 07 – 17 och variationer har påverkats av avstånd mellan hem – arbetsplats och arbetsuppgifter har i flera fall utförts under resans gång.
En dag på arbetsplatsen har kännetecknats av en transportsträcka, vars förberedelser haft inflytande på sömnen, men även möjliggjort sömn. Researbete har i flera fall utfört på vägen till arbetsplatsen, främst då personerna haft möjlighet att åka kollektivt färdmedel. Väl framme befinner sig respondenterna i ett närvarorum som kännetecknas av personliga möten, dels arbetsrelaterade men även till viss del fritidsrelaterat under mat och fikaraster. Personens kontaktas och kommunicerar varierande beroende på om den har en yrkesposition som spindeln i nätet.
En dag arbetande hemifrån upplevs mer avskärmat då personen inte får lika många spontana besök till sitt arbetsrum. Respondenterna har kontroll över sin arbetsmiljö, flera har gjort den till en
komfortstation, arbetandes från vardagsrumssoffan och kan även utföra mindre sysslor i hushållet
under dagen. Yrkespositionen spelar även här roll, då den har inflytande över antalet mail och telefonsamtal som sker. Mail har i flera fall setts som önskvärd telekontakt då de skapar en arbetslista och inte avbryter pågående arbete på samma sätt som ett telefonsamtal.
Dessa teman har varit möjliga att finna eftersom studien även innefattat intervjuer. Endast tidsdagböcker hade inte gett den breda bilden av arbetsdagarna som studien har strävat efter.
Nästan ingen kommunikation har skett mot lokal nivå under arbetsdagarna, vilket kan ses som att respondenternas bostad ligger långt ifrån kollegor och andra aktörer. Internationell räckvidd förkommer sällan, men skulle ha visats mer frekvent om studien tagit hänsyn till medial rörlighet, så som kolla tv och informationssökning på internet. Den senare hade då visat hur rörligheten sträcker sig till, exempelvis Googles servrar i USA. Den internationella skalan i figurerna kan i viss mån ses som överflödig i den här studien eftersom den bara används två gånger, när person 3 ringer till sina föräldrar och när person 4 mailar huvudkontoret.
6.2 Teoridiskussion
Struktureringsteorin lägger vikt på individens valfrihet att själv forma sin omgivning. En nätverkande person i ett nätverkssamhälle kan därmed delvis välja att befinna sig ”offline” vid vissa tidpunkter. Dock gör yrkespositionen som nätverkande att det förväntas att personen ska ha kontakt med andra personer i arbetet mot verksamhetens mål. Vissa respondenter har antytt att det finns outtalade regler om hur kommunikation sker under dagen arbetandes hemifrån, då det i högre grad är brådskande ärenden som tas via telefon, alltså synkron tele-närvaro. Övrig kontakt, förutom mot dem som ”inte vet att jag arbetar hemifrån”, sker i högre grad via mail, som är asynkron tele-nävaro. Styrningsrestriktioner påverkar personers tillträde till rum, men även virtuella rum så som nätverk. Det utesluter andra från de privata diskussionerna som kan föras mellan arbetskamrater. Både fysiska och virtuella mötestillfällen ställer krav på samtidighet (synchronous presence). Det är alltså en kopplingsrestriktion eftersom alla deltagare ska avsätta tid för deltagande. Alternativt finns inte krav på samtidighet och då kan diskussionen föras via mail (asynchronous tele-presence). En kapacitetsrestriktion i sammanhanget är tillgänglig teknisk utrustning. Den kan dels möjliggöra tele-närvaro och även påverka den tidsliga dimensionen av detta då den tekniska utrustningen arbetar
med en viss överföringshastighet. Överföringstiden av information, s.k. latency, är dock marginell ”ögonblickligen” på ett globalt plan och minimalt inom Sveriges gränser, på grund av väl utbyggd teknisk infrastruktur.
Hur är den virtuella rymdens ficka ordnad? Dels genom tillgång till teknisk funktion (kapacitet) men även sättet som den ska användas (Styrning) och vilket påverkan denna användning gör utifrån de institutioner som utgör informationsutbytets mening och innehåll, samt att detta korrelerar med verksamhetens målsättningar utifrån individens reflektioner och avväganden. Oförutsägbara händelser, sådana som uppstått utanför individens uppfattning, styr denne omedvetet samtidigt som dennes vanliga (rutinbaserade) kommunikativa handlingar. Rutinbaserade utifrån institutioner (normer, språkbruk), position i förhållande till övriga samhället och även kopplat till tidsanvändning. Gör att interaktionen fortgår, inte bara i mottagarens och avsändarens högtalartelefoner, utan även i den virtuella rymden. Virtuell rymd är inte en enhetlig yta eller tid. Istället är den en handlingsrymd mellan fysiska förutsättningar. Ordningen är i sammanhanget knutet till tid, i form av synkron eller asykron tele-närvaro och påverkar personers utförande av arbetsuppgifter, då mailkontakt, till skillnad från telefonsamtal inte avbryter pågående handling (utförande av arbetsuppgift).
Begreppet noder har använts (Batty & Miller 2000) till att belysa fysiska platsers roll i den virtuella kommunikationen. Ett fysiskt möte eller fysisk infrastruktur gör virtuell rörlighet möjlig, öppnar upp dörrarna till nätverk där kontakt kan hållas digitalt fortsättningsvis. Respondenter i den här studien har påpekat att ett första möte med fördel kan ske ansikte-mot-ansike i samtida fysisk närvaro. Men den digitala kommunikation har efter detta setts som tillräcklig för att förmedla sina budskap och används frekvent under alla respondenters arbetsdagar. Bristen på fysisk närvaro har problematiserats och kallats ”geografins död” (Castelles 2000) men även förnekats (Dicken 2007) då med hänvisningen till de viktiga fysiska förutsättningar för teknikanvändning. Där tar noderna plats och mellan noderna kan man som amatörmässig geograf föreställa sig att det finns ett ”avstånd” eller en ”yta”, när det i själva verket kan ses som ”the age of instans access” d.v.s. tidsåldern med ögonblicklig räckvidd på ett globalt plan (Yu & Shaw 2005).
6.3 Tillbakablick och framåtanda
Inledningscitatet belyser hur de tidigaste människorna flyttade runt i grupper, arbetandes för sitt leverne kring jaktmarker och vattenbestånd. I vårt samhälle arbetar personer för sitt leverne genom
förvärvsarbete och flyttar mellan arbetsplats och hem dagligen. Verksamheter med många olika specialister samordnar sitt arbete via fysiska och virtuell medel, liksom de anställda samordnar sina vardagsliv. Hem och arbete gick hand i hand fram till industrialismen, då den avbröts, men har på senare år blivit möjligt igen då proletariatet blivit kognitariat, med nya förutsättningar för kommunikation och rörliga arbetsliv.
I flera intervjuer har det kommit på tal om tidigare erfarenheter, hur dagarna brukar vara och även hur det varit förr. En studie, utvecklad till att fånga det som varit, hade fungerat komparativt och därmed belyst utvecklingen av en individs olika rörligheter, då den fått olika förändrade arbetsroller och arbetsgivare eller flyttat till en ny boendeplats. Just migrationsperspektivet tycker jag är enormt intressant i sammanhanget av rörligt arbetsliv, vilket även Mokhtarian torde dela med mig då hon har forskat mycket inom området tele-pendlig och migration. Bland annat när hon tillsammans med David Ory har ställt frågan om vad som följts av det andra, hönan eller ägget, för arbete hemifrån och migration till perifera områden (Ory & Mokhtarian 2006). Andra har ifrågasatt rörliga arbetare/kunskapsarbetares migration i förhållande till Floridas definition av kreativa klassen och dess boendepreferenser (Hansen & Niedomsyl 2009). Den här studien bör uppfattas som en inkörsport till mer specialiserade studier inom rörligt arbetsliv, möjligtvis inom ramarna för någon/några av de teman som den här rapporten funnit. Exempelvis Researbete som är intressant då det kan komma att förändras och öka ifall förarlösa fordon blir populära.
Den här rapportens främsta nyckelord är arbetsrörlighet. Tidrummen bortom det ordet har därför inte varit intressant för studien, men därmed inte intressant i som studieområde. Se Ellegård & Vilhelmson (2004). De studerade fritid för medlemmarna i en familj. Familjen är som enhet vars rutiner vävs samman och därför tydliggörs händelser och kedjeeffekter i tidrummet. En arbetsplats skulle också kunna ses som en enhet och kan därför även lämpa sig för studier som syftar till att kartlägga alla händelser på en specifik plats. En sådan studie hade kunnat syfta till att effektivisera arbetslaget. Den här rapporten har inte skrivits med ambitionen att fungera som underlag till beslut om frågor som rör rörligt arbete. Istället ska den verka som en kunskapsgenomgång om varför det är möjligt att personer arbetar hemifrån och vilka skillnader som går att finnas gentemot arbete från arbetsplatser. Skillnaderna förklaras genom tematisering där orden framkom ”naturligt” då dagarnas innehåll, delades upp och kopplades till tidsgeografiska restriktioner.
6.4 Närvaro
Då studien undersökt faktisk rörlighet, i form av utökade tidrum-figurer, och kompletterats med intervjuer om upplevelserna av detta, har det varit ofrånkomligt att glida in på området virtuellt mot fysiskt möte, vad är skillnaden? En nyckelperson i en verksamhet kan tänkas bli gynnad av den senare av dem. En sådan person behöver ha samordnande egenskaper för att knyta ihop säcken vid möten och planering. Visserligen har övergripande målsättningar inflytande över diskussionen, men i ett nätverkssamhälle där flera specialiserade yrkesroller kompletterar varandra bör alla åsikter vara av mer eller mindre betydelse för verksamhetens utveckling. Personen med samordnande roll behöver därför kunna reflektera över stämningen i mötesrummet för att fånga deltagarnas gemensamma ståndpunkter. I detta fallet kan nog ett telefonmöte vara begränsande då det inte förmedlar känslan av mänsklig närvaro. En känsla som jag förövrigt inte kan förklara mer än som ”den där känslan”.
En del av respondenterna har antytt fördelar med att ha ett ”ansikte” på personer, men använder inte videokonferens ändå. Vilket kan betyda att den mänskliga närvaron inte endast styrs av gestikulation och ögonkontakt. Utan, helhetsintrycket under ett möte, så som iakttagelser i omgivningen och kanske även småprat i anslutning till mötestillfället, ökar kvalitetskänslan av mötet. Detta borde ha större inflytande vid personliga möten under fritiden, men är till viss del även förekommande i arbetslivet. Det motsäger, i viss mening, en apokalyptisk vision om ett samhälle där all kommunikation sker virtuellt och där människan blivit stationär (stillasittande) i sitt hem.
6.5 Stationära respondenter
Med blicken på figurerna kan det se ut som att respondenterna lever ganska fysiskt orörliga vardagsliv, men under intervjuerna fick respondenterna berätta lite om sig själva och då nämndes aktiviteter och resor som sker på fritiden. Så som cykel picknick, fågelskådning, jakt och båt kom upp i samtalen. Alla dessa aktiviteter, mer eller mindre, kräver en fysisk förflyttning och figurerna skulle därför utstråla färre stationära tendenser om undersökning sträckte sig över helgerna. Men här har arbetstid varit i fokus och fastän respondenterna inte behöver ”vara på plats” på jobbet, behöver de ändå ”sitta på plats”, hemma, då de flesta arbetsuppgifterna kräver detta.
6.6 Avslutande reflektion över studiens utveckling
Titeln för studien lyder ”Tidsmaskinen och rörligt arbetsliv”. Ända sedan idén att skriva uppsatsen om mobilitet började växa fram, har ordet tidsmaskin varit återkommande. Förmågan att övervinna avstånd genom kommunikationsteknologi är inte beskrivning nog, men när avstånd tolkas som restid, blir alla datorer och smartphones tidsmaskiner. Visserligen är begreppet restid ofta förknippad med fysisk rörelse. Skillnaden mot virtuell rörlighet är tidsåtgång på bekostnad av fysisk närvaro. Jag tänker inte, här i slutet, argumentera om de fördelar som följer av personliga möten. Men med erfarenhet från arbetet med studien så har fysisk närvaro, vid intervjuer, haft en positiv effekt. Det märktes då berättelsen skulle skrivas om person 1. Det kändes svårare att återberätta dennes berättelse, utan koppling till ansiktsuttryck och ögonkontakt som i fallen med de övriga.
Den tidsåtgång som förknippas med fysisk rörelse påverkas mer eller mindre av hur fort man färdas och hur långt man ska. Virtuell rörlighet påverkas inte på samma sätt eftersom det fungerar i princip ögonblickligen och en fråga om tid, blir istället en fråga om uppkopplingshastighet och tillgängligt nät. Så på inget sätt är dessa begrepp lika varandra bara för att de båda klassats som rörlighet. Jag har själv inte befunnit mig i samma roll som kännetecknas av urvalet för studien. Det närmaste jag kommit arbete hemifrån är den tidsperiod som jag nu avslutar genom att färdigställa den här rapporten. Bortsett från intervjubesök har den mesta tiden ägnats i hemmet, avskärmad. Vilket gjort att jag kunnat fokusera ostört på uppgiften, läst en hel del, som i sin tur har gjort rörlighet till ett rörigt begrepp. Pamela Shurmer-Smith refererar i boken Doing Cultural Geography6 till en tecknad serie av en föreläsning med texten ”Varför går du inte iväg medan du fortfarande vet allt”, vilket passar bra som liknelse i sammanhanget. Tidsmaskinen i bestämd form, ser jag som, den värld där alla virtuella flöden finns samlade. Inte helt olikt resonemanget kring Tillvaroväven. Den maskinella liknelsen påminner om hur mycket tid som effektiviseras och ”sparas” med teknikens hjälp. Men tid går inte att spara.
6 Citatet på engelska lyder: ”Why don't you leave now, while you still know everything”. Från sidan sju i Shurmer-Smith, P. (2002) Doing cultural geography. SAGE. London.