Detta arbete kan sägas både ha en förankring i hermaneutik och positivism, med tyngdpunkt på hermaneutiken. Det är empirinära men utgår ifrån litteraturstudier och teorier (positivism) och baseras fortsättningsvis på enkäter, intervjuer och styrdokument. Jag har arbetat växelvis med empiri och teori, vilken metod då enligt Wigblad (1997) kallas abduktion. I tolkning av intervjuerna med lärarna liksom i tolkning av de fria svar respondenterna gav i de skriftliga frågeformulären brukas hermaneutiken. Litteratur och teorier nyttjas sedan parallellt med empirin för att få stöd min forskning.
Då det saknas fullständiga teorier i ämnet försöker jag givetvis att upptäcka något nytt och outforskat. Forskningen har därför också explorativa inslag. Explorativa undersökningar syftar till att orientera utredaren i den aktuella frågeställningen. Allt eftersom området blir mera känt kan problem för fortsatta undersökningar preciseras och en mer traditionell undersökning genomföras. Inslag i explorativa undersökningar är ofta expertintervjuer, litteraturgenomgångar och beskrivning av fall eller händelseförlopp (Wigblad, 1997), vilket också sker här.
Detta är en fallstudie då en lärargrupp på ett program studeras. Merriam (1994) menar att en fallstudie berör en enhet eller företeelse och att en man där skisserar bakgrunden till hur en person, grupp eller institution fungerar.
Gällande kvantitativ och kvalitativ undersökning så används här en kombination. Enkäten, med frågor som var öppna, besvaras av de flesta lärare (10/11) i lärarkåren och jag intresserar mig där för det gemensamma och det representativa. Vid intervjuerna ser jag mer till det säregna och unika, då de är djupare än enkätstudien. Vid min redovisning av gemensamma ämnen tagna från kursplaner inom handels- och administrationsprogrammet, används också kvantitativ metod. En kombination väljs för att få in så mycket information som möjligt av respondenterna. Dessa data diskuteras sedan utifrån litteraturgenomgång, kursplaner, den verklighet som rådde och min egen kunskap i ämnet.
Kontexten där data samlas in är i lärarkåren på Handels- och administrationsprogrammet vid min gymnasieskola i mellansverige. Urvalet i undersökningen är inte slumpmässigt. Det är stratifierat, med en given population nämligen hela lärarkåren, 11 kärn- och
karaktärsämneslärare vid aktuellt program. Möjligen kan forskningsresultaten vara applicerbara även på andra skolor/lärarlag.
Vid insamlandet av data för denna studie används primärdata som insamlas genom enkäter och intervjuer. Dessa bearbetas växelvis med de litteraturstudier som sker och med
genomgång av de styrdokument som används i arbetet.
Man måste i vissa studier kombinera olika synsätt eller perspektiv, för att kunna få och ge en ingående förståelse (Andersson, 1979). Wigblad (1997) menar att det vetenskapliga
sambandet är nyckeln till att skapa en röd tråd i en rapport. Jag försöker använda
sambandssynsättet med utgångspunkt i empirin i denna studie, för jag anser att man måste
kombinera olika synsätt för att greppa kontexten. Vidare intar jag ett organisationsperspektiv. Jag försöker se på problemet från skolans synvinkel samt ovanifrån för att se till bredden och helheten. Gällande min förförståelse i ämnet samverkan, så är min grundinställning att samarbete är positivt.
För att öka reliabiliteten i detta arbete förklaras bakomliggande strukturer (kap 3) och litteraturstudie (kap 2) som används i arbetet, min ställning och förförståelse och hur jag valt informanter. Jag använder mig av en kombination av olikartade metoder för att samla
information och förklarar hur insamlandet gått till.
I detta arbete studerades först olika samverkansteorier för att bilda en uppfattning om vilken/vilka som kunde vara lämpliga i detta fall. En enkätundersökning genomfördes i juni månad, vilken bearbetas under nästkommande månader. Ytterligare litteraturgenomgångar genomfördes successivt gällande tid och olika tidsbegrepp, liksom även litteratur som
innehöll nackdelar med ett felaktigt samarbete. Därefter genomfördes intervjuer och analys av styrdokument, för att se inom vilka områden samverkansmöjligheter var tydliga. Sedan inhämtades information växelvis från litteraturgenomgång och empiriska undersökningar, vilket diskuteras och utmynnar i sammanfattning och svar på arbetets frågeställningar.
Gällande utformningen av frågor så verkade det som att de kunde ge den informationen som författaren behövde, för att kunna förstå mer av hur arbetslaget tänker och tycker gällande samarbetar. Relevansen i studien anses därför vara hög.
Då enkätstudien genomförs av en grupp gymnasielärare på ett program som finns över hela landet, och där tio av elva lärare besvarade frågorna, kan svaren gälla även andra lärargrupper än de på den undersökta skolan. Men då ämnet som diskuteras är samverkan, vilken i sig varierar kraftigt på olika arbetsplatser, anses ändå inte generaliserbarheten vara så stor.
Lärare och rektor på handels- och administrationsprogrammet deltar i undersökningen. Dessa valdes då de i högre grad än övriga lärare inom skolan ansåg att de led av tidsbrist, vid undersökningen gjord hösten 2006. Frågorna i detta arbetes enkäter och intervjuer fokuserar samarbete och tidsaspekten samt elevernas kunskapsmål. Undervisningens kvalitet berörs inte i detta arbete.
Två intervjuer, som båda bandats har genomförts i september 2007. Ena intervjun gjordes med den nya rektorn på skolan, anställd augusti 2007, för att få ett grepp om hennes syn på samverkan. Den andra intervjun gjordes med läraren i turism och svenska. Denna lärare valdes för att enkätsvaren påvisade att flera lärare samverkar just inom ämnena svenska och turism och med just denna lärare.