• No results found

ENKÄTUNDERSÖKNING

I början av juni 2007 genomfördes en enkätundersökning av samtlig personal från handels- och administrationsprogrammet. Enkäten bestod utav 9 frågor, vissa med följdfrågor. Av totalt 11 lärare besvarades enkäten av 10 personer. Här finns därför ett bortfall på 9 procent.

Första frågan gällde vilka ämnen som lärarna undervisar i. Här har lärare varierat svarat med kursnamn, t ex ”Näthandel A” eller ”Matematik”, medan andra svarat mera övergripande, t ex ”Handelsämnen” eller ”Ekonomi”.

Sedan undrades ifall läraren i dagsläget samarbetar med någon eller några andra lärare inom programmet, förutom vid ämnesövergripande projektarbeten/temaveckor. Sex lärare

besvarade frågan med ”Ja”. Två lärare svarade ”Nej” och två respondenter besvarade inte frågan. Det är alltså bara drygt hälften av lärarna som samarbetar idag, trots att våra styrdokument säger att alla ska göra det.

Följdfrågan gällde inom vilka ämnen eller områden som lärarna samarbetade. Här svarade sex lärare: ”Turism, svenska, engelska och ekonomi”, ”Handel, svenska, administration och turism”, ”Svenska och handel”, ”Svenska, turism, engelska och småföretagande A”,

”Hotell- och restauranglärare” samt”Arbetsmiljö”. Övriga fyra respondenter besvarade inte frågan. Här framkom att det är samma ämnen som återkom som samarbetsämnen, det vill säga svenska och turism. Jag beslöt efter detta att genomföra en intervju med läraren i svenska och turism.

Hur går detta samarbete till, undrades sedan och sex lärare svarade bl a att de genomförde gemensamma aktiviteter och projekt, att de planerar tillsammans, har insyn i varandras arbete och hjälper varandra. Någon svarade att de använder ”fri tid, d.v.s. tid utanför skolan” till

Varför samarbetar du just med dessa lärare undrades sedan och sex lärare besvarade frågan med antingen att ämnena stämmer eller att personkemin stämmer. Någon svarade: ”För att de är trevliga, är mina vänner.” Fyra respondenter besvarade inte frågan.

På frågan om samarbetet beror på att personkemin stämmer eller på grund av ämnenas karaktär, ansåg två lärare att personkemin var skälet till samarbete, varav den ena hade tillägget ”Då hittar man ämnen att samarbeta kring”, två lärare svarade ”både och”, varav den ena med tillägget ”Det måste stämma på alla plan, då blir allt enklare” och en lärare ansåg att ämnets karaktär var den väsentliga samarbetsgrunden. Övriga fem lärare besvarade inte frågan. Kanske ansåg de att redan besvarat den, genom tidigare fråga.

Sedan undrade jag ifall lärarna skulle vilja samarbeta mer med kollegorna. Då svarade åtta respondenter jakande, varav sex med tillägg som berör tidsbristen, ”ja, om tid finns”. Andra tillägg var t ex ”Det vore bra om alla kan samarbeta mer”. ”För att kunna utveckla

pedagogiken och didaktiken i ämnet” och ”eftersom det är bra för eleverna att arbeta ämnesövergripande”. En lärare svarade ”Både och, tar mycket tid. Kan vara svårt med gemensamma bedömningar. Intressant, kan ge mycket både för lärare och för elever”.

En lärare svarade ”Nej” på frågan. Detta tyder på att de flesta lärarna vill samarbeta mer, men att tidsbristen ofta anses som det stora hindret.

Som skäl för att inte samarbeta uppgav de flesta tidsbristen, annars brist på personkemi eller brist på ämnesgemenskap. En lärare svarade ”Ensamvarg” och en besvarade inte frågan alls. Det är genomgående samma skäl som anges.

Jag ville också veta ifall lärarkåren ansåg att ytterligare resurser skulle öka samverkan inom programmet, och även här angavs tidsbristen som det primära skälet. Andra svar på frågan var: ”Konfliktlösning”, ”Samsyn på skolan och elever” eller ”Ledning som leder”. Frågan besvarades av samtliga respondenter. Åter igen är det tidsbristen som ses som det största hindret för samverkan.

Samtliga respondenter angav att de ser ytterligare samarbetsmöjligheter med kollegorna. Svaren varierade något, allt ifrån ”Samtliga kollegor” till ”de flesta” eller ”några ämnen”.

Det genomförs kontinuerligt ämnesövergripande projekt/temaveckor på skolan varför jag även ville veta lärarnas åsikt kring dessa. Lärarnas svar gick isär här, med allt ifrån ”Bra med projekt som involverar många ämnen, men de ska vara välplanerade och välstrukturerade”, via ”Både och. Ingen struktur/ledning. Tidskrävande med planering,

genomgångar och betygssättning” till ”Hafsjobb. All planering ska duttas med. Kvaliteten bör kunna förbättras”. Frågan besvarades av samtliga respondenter.

Avslutningsvis ville jag få in lärarnas övriga åsikter och tips i ämnet samverkan och

samarbete inom programmet, som alla kan ha nytta av. Samtliga tio respondenter besvarade frågan och svaren löd:

”Får vi bara tiden så kan man samarbeta mera. Mer planeringstid alltså”

”Bygga broar. HP HR är ett program som bör samordnas bättre. Samsyn. Gemensamma aktiviteter”

”Stora gymnasieskolor med 1000-tals elever kan det vara svårigheter. Det är lättare med små enheter och lägre stadier”.

”Det är bra att samverka men det är viktigt att det är välplanerat så eleverna förstår vikten av samverkan. Det är också viktigt att alla lärare som är inblandade tar ansvar!”

”Näringsliv/skola”

”Olika gruppkonstellationer möts vid olika tillfällen för att se vad just dessa kan samarbeta kring; klasser/ämnen/lärare/tema/aktuella ting etc.”.

”Tyvärr går mycket tid till praktiska problem. Utveckling och planering för framtiden av programmet hamnar alltid i bakgrunden, existerar inte”

”Hitta tider för träffar och diskussioner för att hitta fasta rutiner, gemensam policy och samsyn”

”I våra intentioner (i samband med planeringen av enheten HP i xxx kommun) så ville vi jobba i grupper med eleverna och det skulle handla om problembaserat lärande. De skulle söka sin egen kunskap, därav datorer till alla. Som alla vet så fungerar det inte så”. En av respondenterna svarade avslutningsvis ”Avstår gärna från samarbete!”.

Related documents