Min uppfattning är att många lärare anses ”köra sitt eget race”, sträva åt olika håll och vara högst självgående människor på den undersökta skolan, min skola. Men lärare arbetar ofta självständigt och är ofta ensamma tillsammans med elevgruppen och så ska det också få vara. Det krävs både enskilt arbete och arbete i grupp för att utvecklas. Det krävs också tid för reflektion och eftertanke (Schein.1992), både individuellt och tillsammans med kollegor, men detta tar tid (Pettersson, 1999). Man ska inte samarbeta inom samtliga områden. Det finns lärare som svarade i enkäten att de inte samarbetar idag och att de inte vill samarbeta mer heller och som skäl förklarades ”ensamvarg”. Detta är skrämmande menar jag och dessutom ett lagbrott, då det står i vår skollag att lärare skall samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (se Skolverket, 2000). Kanske härrör sig detta från den rädsla som rektorn påtalade, att lärare kan vara rädda för att göra bort sig. Om tryggheten (se Ershammar, 2000) på arbetsplatsen ökar och lärarna vågar gå utanför de traditionella
undervisningsmetoderna, precis som rektorn och den intervjuade läraren förespråkar, skulle samarbetet lättare kunna växa.
5.5 HINDER
En klar majoritet av lärarna vill samarbeta mer med kollegorna, och skälet till varför de inte gör det, anses ofta vara tidsbrist. Danermark & Kullberg (1999) och Stenberg (1999) tar även
upp arbetsbelastningen som ett hinder för samverkan. Bristande kunskap, insikt, avvikande synsätt, brist på mål, ork och ledning, är andra skäl enligt t ex Ershammar (2000).
Som andra resurser, vilka kan krävas för utökat samarbete, nämns av responderande lärare ”ledning som leder” och ”konfliktlösning”. Rektor och även den intervjuade läraren menar att det inte alltid krävs ytterligare resurser för att göra kvaliteten på utbildningen högre. Däremot krävs det till exempel klara och tydliga mål, lagkänsla och trivsel (Johansson &
Gyllenhammar, 1997). Att undersökt skola haft fyra olika rektorer det senast året är ett stort hinder i samarbetsprocessen, tror jag. Det saknas en ledare som får personalen att sträva åt samma håll. Vidare har den oklara framtidssituationen lett till oro, vilket i sin tur kan leda till att konflikter lättare blossar upp. Jag tror att högre trivsel åter kommer att råda på
arbetsplatsen, när lärarkåren får mera fakta om sin framtid på skolan.
5.6 LEDNING
Att ledningsfunktionen inte fungerat tillfredsställande på skolan leder i sin tur till att
gemensamma mål och synsätt inte heller uppmärksammats som de borde. Danermark (2000) och Nilsson (1998) tar till exempel upp att en tydlig och klar ledning, medvetenhet om mål och riktning samt samsyn, är av grundläggande betydelse för att organisationen ska växa. Rektor menar även hon att tydligt mål och riktning är viktigt för att få en grupp människor att sträva åt samma håll, vilket är en uppgift hon kommer att arbeta med det närmaste året. Om långsiktighet och utveckling av arbetsmetoderna (Danermark & Kullberg, 1999) kan komma till stånd, har programmet mycket att vinna, tror jag. Om det dessutom kan leda till ökad professionalism, har lärarkåren inte något att förlora på ökat samarbete.
5.7 FÖRETAGSKULTUR
Det kanske krävs att programmets företagskultur måste förändras i grunden. Det gäller då att undersöka och gå igenom dess nuvarande värderingar (Railo, 1998), policies (Schein, 1992), vanor och invanda mönster, för att se var förändringar bör och skall ske, så att även denna arbetsplats kan bli en vinnande kultur med kollektivt självförtroende. Om alla lärare i kåren är mer accepterande gentemot varandra, kommer många lärares rädslor och prestationsångest att
ge vika och istället leda till en positiv tankekultur, vilket påvisas av Railo (1998) och åstundas av rektor och den intervjuade läraren på den undersökta skolan.
5.8 TID
Är tiden verkligen en så stor fiende som Hargreaves (1998) och många i lärarkåren enligt enkätsvaren tycks anse. Eller kan man som Pettersson (1999) verkligen ”lura sin hjärna” och istället tänka ”Oh, så mycket tid jag har?” Rektor och den intervjuade läraren anser precis som Campbell (1985) att extra tid inte är någon garanti för positivt samarbete eller förändringar, då det handlar om både hur tiden uppfattas subjektivt (fenomenologiskt, se Schutz, 1973) och hur den används.
Visserligen kan skillnader mellan lärares och rektors syn på tidsåtgång till olika uppgifter, variera, och visst anses tiden ibland orättvist fördelad inom en grupp människor, men sammantaget tror jag inte att detta sker i så hög grad på undersökt program. Inte heller syns några tydliga manliga eller kvinnliga variationer av tidsuppfattning, t ex monokron eller polykron (Hargreaves, 1998) utan arbetet verkar uppfattas jämlikt mellan könen. Däremot tror både jag själv, rektorn och den intervjuade läraren att förändringsbenägenheten varierar högst individuellt och skiftar beroende av erfarenheter och bakgrund. Det kan även bero på när, var och om lärarna genomgått lärarutbildning som den intervjuade läraren anser, eller något annat.
5.9 FRAMTID
Eftersom ägandestrukturen för programmen i den undersökta skolan ska förändras nästa höst är det som beskrivits oroligt i lärarkåren. Men detta kan ju också ses som en ypperlig
möjlighet då en nystart ska ske. Det kan vara det avstamp som krävs för att få till stånd positiva förändringar, utveckla nya arbetsmetoder (se Danermark & Kullberg, 1999), nya policies och gemensamma standards kring samarbetet i lärarlaget och med andra nya aktörer i kommunen. Skolan kommer ju att behöva konkurrera mer med andra skolor om eleverna och genom de nya samarbetsrelationerna kan vi skapa konkurrenskraftiga kompetenser (se Bengtsson & Skärvad, 2001), eftersom olika organisationer besitter olika kompetenser.
Genom att utveckla och kombinera dessa kan vi vinna i kompetensöverföring och
komplementaritet (se Ershammar, 2000). Om lärarna vågar satsa på det nya och ser positivt på framtiden, tror jag skolan har mycket att vinna.
5.10 TIPS PÅ SAMARBETSOMRÅDEN
I stycke 4.3 påvisade jag att termerna service, företag och miljö ofta förekommer i handels- och administrationsprogrammets kursers kursmål. För att ge läsaren ytterligare exempel på områden där lärare i olika ämnen borde kunna finna gemensamma nämnare att samarbeta kring, har jag här gjort en liten sammanställning. Under varje rubrik ger jag exempel på innehåll från olika kursers målbeskrivningar.
SERVICE FÖRETAG MILJÖ
Informera Entreprenörskap Hälsa
Korrekt sätt Affärsidé Ekologi
Klädsel Handel Kretslopp
Muntlig kommunikation Konkurrens Resurssnålt
Personligt Marknadsföring Stress
Försäljning Budget Natur
Tjänster Produkter Transport
Tabell 5.1 Exempel på samarbetsämnen för lärare inom handels- och
Ytterligare samarbetsområden för ämnesövergripande projekt och samarbete över ämnesgränserna kan till exempel vara:
ESTETIK ANSVAR INFORMATION KULTUR
Positivt Ståndpunkt Internet Seder och bruk
Kreativt Medvetenhet Söka och informera Kroppsspråk
Exponering Reflektera Datorstöd Nationellt
Textning Projekt Näthandel Turism
Säljstödsmaterial Självständigt Matematik Samhälle
Annonser Positiv självbild Muntlig och skriftligt Etik/moral
Demokrati Utveckling Internationellt
Fantasi Moral Kritiskt bedöma Religion/ Tro
Tabell 5.2 Exempel på samarbetsämnen för lärare inom handels- och administrations- programmet, med utgångspunkt i termerna Estetik, ansvar, information och kultur.
INTERNET ERGONOMI LAGAR OCH
REGLER
PROJEKT
Data Arbetsmiljö Företagande Samarbete
Fackspråk Skydd Terminologi Diskussioner
Dokument Säkerhet Bestämmelser Kritiskt tänkande
Tabeller Fysisk, psykisk och social förmåga
Policy Reflektera
Statistik Paragrafer Grupper
Värdera Moral
Tabell 5.3 Exempel på samarbetsområden för lärare inom Handels- och administrations- programmet med utgångspunkt i termerna Internet, ergonomi, lagar och regler samt projekt.
Svenska, engelska och matematik liksom andra kärnämnen, t ex samhällskunskap kan givetvis även de ingå i många ämnesövergripande samarbetsövningar.
Dessa exempel kan ses som en separat fallstudie (se 3.2) i detta arbete, en undersökning av en speciell företeelse; återkommande termer i kursplaner. Dessa vill jag belysa för att få en djupare insikt i dess kvantitet liksom för att uppmärksamma bredden av olika
samarbetsområden för lärare inom handels- och administrationsprogrammet. Dessa är bara exempel och det finns åtskilliga fler exempel på uppslag till samarbetsområden inom programmet, om lärarkåren plockar fram sin fantasi och kreativitet.
6 SAMMANFATTNING
I detta arbete har samarbetets många fördelar men även några nackdelar påvisats. Lärarkåren och ledning har inte alltid samma syn på tillvaron, precis som lärare sinsemellan har olika uppfattningar. Lärarnas uppfattning att tidsbristen är avgörande för varför de inte samarbetar mer, motsägs av viss forskning som menar att fallet inte behöver vara så.
Vidare har arbetet påvisat vad som krävs för att ett samarbete ska komma till stånd, vilka hinder som måste överbyggas och hur var och en måste förändra sig för att utvecklingen ska fortgå.
Arbetet har, precis som syftet var, studerat för- och nackdelar av samarbete inom lärarkåren. Till fördelarna kan nämnas: bättre resursutnyttjande, flexibilitet, gemensamma standards, ökat lärande och kompetensöverföring, trygghet, stimulans, delaktighet, ökad livskraft, ökad professionalitet, kreativitet och utveckling. Nackdelar för samverkan är inte lika många, men beror på hur och vilka som samarbetar. Det beror på vem som bestämmer att det ska
samarbetas, om det är frivilligt eller tvång, om personkemin, tilliten för varandra och ämnenas karaktär överensstämmer. Det beror även på ifall individerna anser att deras tid räcker till detta arbete eller ej. Men med hjälp och stöd av en positivt inställd ledning, som kan styra sin personal och sätta upp mål, kan många nackdelar, omvändas till att bli möjligheter istället.
Gällande upplevelsen av tidsbrist, så är även denna mycket individuell och subjektiv. Det vore intressant om alla lärare som Jönsson (1999) förespråkar, tänker, ”Oh så mycket tid jag har”, istället för tvärt om. Möjligen kan detta leda till att känslan försvinner hos vissa individer. Jag tror dock, som arbetet påvisat, att det ofta krävs eldsjälar som drar igång och startar upp samarbeten och i detta skede så är det tidskrävande. För att ett samarbete ska utvecklas krävs det också tid. Men ifall glädjen växer och självkänslan stärks under tiden, så minskar
ställtiderna och arbetet blir enklare och roligare att utföra. Skolan och dess personal kan då bli ett med den positiva spiral som kännetecknar en växarkultur.
Om lärarna får den hjälp och det stöd de behöver, med en ledning som kan styra, sätta upp mål och försöka få alla att sträva åt samma håll, om skolan fysiskt är lämplig för möten och kommunikation, om scheman läggs enligt önskemål, om klimatet blir öppnare, om alla värnar
om kreativiteten och fantasin och försöker se glädjen med samarbete, så ökar
förutsättningarna för att ett bättre samarbete inom lärarkåren kan komma till stånd i framtiden.
Programmässigt tror jag tror inte att det skiljer så mycket på lärare och deras individuella uppfattningar om t ex tid. Känslan av tidsbrist kan säkert finnas oavsett inom vilket program de arbetar. Däremot tror jag att olika programs organisationskulturer och personkemin inom lärarkårer spelar roll. Min undersökning av just ett Handels- och administrationsprogram är inte avgörande för resultatet.
Vidare forskning som vore intressant att följa är dels att undersöka om lärare blir mer samarbetsvilliga ifall de får ytterligare tid avsatt till detta, dels att undersöka ifall det är skillnad på manliga och kvinnliga lärares syn på tid och samarbete. Jag kommer att följa forskningen med spänning!
7 EGNA KOMMENTARER
Det har varit intressant, lärorikt och roligt att arbeta med denna uppgift som ligger mig varmt om hjärtat, då det är ett återkommande diskussionsämne på min arbetsplats.
Att jag varit inbokad på olika internationella aktiviteter under arbetets genomförande, gjorde att det fortskred i ett något oregelbundet tempo emellanåt. Men arbetet har även krävt tid för reflektion och tankar, så i slutänden anser jag att jag lyckats med mitt uppdrag.
Min förhoppning är att programmet kan ha nytta och glädje av denna studie, vilken kan leda in personalen på nya tankebanor, till att förändra sin syn på vardagens göromål och på varandra och i förlängningen även leda till ett bättre samarbetsklimat på arbetsplatsen.
Jag vill avsluta med att säga
TACK till handledaren Lena Lang, som bistått under arbetets gång,
TACK till kurskamrater i Malmö, för stöd och hjälp under hela Lärarutbildningen,
Ett speciellt TACK till Lollo som upplåtit sin lägenhet vid sammankomsterna i
Malmö, och
ett sista stort TACK riktas också till min familj och mina vänner, som stöttat och uppmuntrat
KÄLLFÖRTECKNING
Achrol R.S. 1997, Artikel, Changes in the theory of Interorganizational Relations in
Marketing: Toward a Network Paradigm, Journal of the Academy of Marketing Science, Vol
25, No 1
Alter C. & Hage J. 1993, Organizations working together, Sage, Newbury Park, Calif,
Andersen I., 1999, Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund
Andersson B.E.W., 1998, Samverkande informationssystem mellan aktörer i offentliga
åtaganden en teori om aktörsarenor i samverkan och utbyte av information, IDA, Linköpings
universitet
Andersson G., 1979, Samverkan mellan småföretagare, En fallstudie av inledningsskedet i en
samverkansprocess, Studentlitteratur, Lund
Angergård K., Hamrin B. & Weiss P., 1998, Växarkultur, En vision om människor och
företagare, Liber Ekonomi, Malmö
Arvonen J., 1989, Att leda via idéer, Studentlitteratur, Lund
Ball S., 1987, Micropolitics of the school, Methuen/Routledge & Kegen Paul, London
Bengtsson L. & Skärvad P.H., 2001, Företagsstrategiska perspektiv, Studentlitteratur, Lund
Blossing U., 2003, Skolförbättring – en skola för alla, I Berg F. & Scherp H.Å., (2003),
Skolutvecklingens många ansikten, Liber Distribution, Stockholm
Carlgren I. & Marton F., 2001, Lärare av i morgon, Pedagogiska magasinets skriftserie, Lärarförbundets förlag, Stockholm,
Christiansson M.T.,1998, Inter-organisatorisk verksamhetsutveckling - metoder som stöd vid
utveckling av partnerskap och informationssystem, Institutionen för informationsteknologi,
Högskolan i Karlstad
Danermark B. & Kullberg C., 1999, Samverkan Välfärdsstatens nya arbetsform, Studentlitteratur, Lund
Danermark B., 2000, Samverkan – Himmel eller helvete?, Förlagshuset Gothia, Stockholm
Easton & Araujo, 1992, I Svensk G., 1998, Turistföretagares syn på nätverkssamarbete, Rapport R 1998:1, ETOUR, Östersund
Ershammar M., 2000, Att jaga i flock, Modeller för samarbete mellan företag, Länsstyrelsen i Stockholm
Goffman E., 1959, The presentation of self in every day life, Penguin, Harmondsworth
Guba E.G. & Lincoln Y.S., 1981, Effective Evaluation, Jossey-Bass, San Fransisco
Gummesson E., 1995, Relationsmarknadsföring, från 4P till 30R, Liber Hermods, Malmö
Hall E.T., 1984, The dance of life, Anchor Press/Doubleday, New York
Hargreaves A., 1998, Läraren i det postmoderna samhället, Studentlitteratur, Lund
Hargreaves D., 1982, The challenge for the comprehensive school, Routledge & Keagan Paul, London
Helmstadter G.C., 1970, Research Concepts in Human Behavior, Appleton-Century-Crofts, East Norwalt, Connecticut
Holme I. & Solvang B.K., 1997, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder, Studentlitteratur, Lund
Imsen G., 1999, Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik, Studentlitteratur, Lund
Johannisson B. & Lundmark K., 2000, Images of entrepreneurship and small business, Studentlitteratur, Lund
Johansson S.E. & Gyllenhammar K., 1997, Rådgivande ledarskap och coaching, mänskligt
ledarskap för att skapa kompetenta team, IHM Förlag AB, Göteborg
Johansson-Lidfors M.B., 1993, Att utveckla kunskap. Om metodologiska och andra vägval vid
samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, Studentlitteratur, Lund
Johnson A., 1995, Hierarkiernas harakiri – leve nätverken!, Ekelids Förlag AB, Falun
Jönsson B., 1999, Tio tankar om tid, Brombergs Bokförlag, WSOY, Finland
Lortie D., 1975, Schoolteacher, University of Chicago Press, Chicago
Lärarförbundet, 2000, Lärarens handbok, Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer.
Kursplaner för skolan, Tryckindustri Information, Stockholm
Maltén A., 2003, Att undervisa – en mångfasetterad utmaning, Studentlitteratur, Lund
Merriam S.B., 1994, Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund
Molin, B., 1996, Tankar på vägen mot framtiden, IHM förlag AB, Göteborg,
Newmann F., King B. & Young S.P., 2000, Professional development that addresses school
capacity, lesson from urban elementary schools, Paper presented at the American Educational
Research Association Meetings, New York, I Blossing U., 2003, Skolförbättring – en skola
Nilsson A.G., 1998, The business Developer´s Toolbox, Chains and Alliances between
Established Methods, Handelshögskolan, Stockholm, I Christiansson M.T.,1998, Inter- organisatorisk verksamhetsutveckling - metoder som stöd vid utveckling av partnerskap och informationssystem, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Karlstad
Nordstedts, 1997, Plus, svensk ordbok + uppslagsbok, Nordstedts Förlag AB, Rotolito, Lombarda, Italien
Pettersson M., 1999, Förtroende i samverkan – En studie av småföretagare i ett regionalt
utvecklingsprojekt, Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet
Railo W., 1988, Först till framtiden, Amas Eport BV, Naarden, Holland
Rosenholtz S., 1986, Teachers´ workplace, Longman, New York, T Bird & J W Little, “How schools organize the teaching occupation”, The Elementary School Journal, 86 (4), s 493-512
Schein E.H., 1992, Organizational culture and leadership, Jossey-Bass, San Francisco
Schulman L., 1989, Teaching alone, learning together, needed agendas for the new reforms, bidrag vid konferensen Restructing Schooling for Quality Education, Trinity University, San Antonio, Hargreaves A., 1998, Läraren i det postmoderna samhället, Studentlitteratur, Lund
Schutz A., 1973, Collected paper, Vol 1, The problem of social reality, Martinus Nijhoff, Haag
Skolverket, 2000, Handels- och Administrationsprogrammet 2000:09, Programmål,
kursplaner, betygskriterier och kommentarer, Centraltryckeriet, Borås
SOU 1996:85 E. Jönsson, En kartläggning av lokala samverkansprojekt inom
rehabiliteringsområdet, Betänkande, Socialdepartementet
Stake R.E., 1981, Case study methodology, An epistemological advocacy, I Welsh W.W., red., Case study Methodology – an educational Evaluation, Proceeding of the 1981 Minnesota evaluation Conference, Minnesota Research and evaluation center, Minneapolis
Stenberg R., 1999, Organisationslogik i samverkan, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Stoll L. & Fink D., 1996, Changing our Schools, linking School Effectiveness and School
Improvement, Buckingham, Open University Press, Maltén A., 2003, Att undervisa – en mångfasetterad utmaning, Studentlitteratur, Lund
Wallén G., 1996, Vetenskapsteori och forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund
Werner W., 1988, Program implementation and experienced time, Alberta Journal of
Educational Research, XXXIV (2)
Wigblad R., 1997, Karta över vetenskapliga samband – Orientering i den
samhällsvetenskapliga metoddjungeln, Studentlitteratur, Lund
Wilson S., 1979, Explorations of the usefulness of case study evaluations, Evaluations Quarterly 3, 446-459
Helena Alvarsson Bilaga 1 Kurs 6
Examensarbete 10 p
Lärarutbildningen 60 poäng halvfart/distans Högskolan i Malmö
ENKÄT SAMVERKAN / SAMARBETE
Under hösten 2006 genomförde jag en enkätstudie i lärarlagen vid Gymnasieutbildningen i XXX. Undersökningen frågade efter hur lärarna såg på skolans kvalitet, verksamhet och utveckling. I denna studie framkom tydligt att lärarna ansåg att samverkan i lärarkåren betydligt kunde och borde förbättras. Därför vill jag nu fördjupa mig i ämnet
SAMVERKAN/SAMARBETE på handels- och administrationsprogrammet. Därför ber jag dig besvara denna enkät. Jag kommer sedan att sammanställa och analysera era svar, läsa teorier om samverkan samt studera programmets styrdokument och kursplaner för att se var samverkansmöjligheter är tydliga. I augusti/september kommer jag även att intervjua några av er. Mitt mål med min uppsats är att vi alla ska ha nytta av resultaten av mina studier, så att vi bättre kan samverkan och samarbeta i framtiden. Då börjar det!
1. Vilka ämnen undervisar du i?
2 A. Samarbetar du i dagsläget med någon/-ra annan/-ra lärare inom
programmet gällande din undervisning (alltså inte vid t ex projektvecka)? Om nej, gå till fråga 4.
2 C. Om Ja, Hur går detta samarbete till?
2D. Om Ja, Varför med denna/dessa lärare?
3. Samarbetar du med kollegor på grund av att personkemin stämmer eller på grund av ämnenas karaktär?
4. Skulle du vilja samarbeta mer med kollegor? Motivera ditt svar.
5. Vilka skäl har du för att inte samarbeta?
6. Vilka resurser krävs för att ytterligare kunna öka samverkan inom programmet?
7. Vilka lärare/ämnen ser du själv ytterligare samarbetsmöjligheter med/inom?
8. Vilken är din åsikt gällande de ämnesövergripande projekt/tema-veckor som genomförs kontinuerligt inom programmet?
9. Vilka övriga åsikter/tips har du i ämnet SAMVERKAN/SAMARBETE inom programmet, som vi kan ha nytta av i denna studie?
Tack för din medverkan!