I följande två stycken sammanfattas intervjuerna med frågor och svar.
4.2.1 Intervju med rektor
Intervjun inleddes med att rektor berättade om sin bakgrund. Hon har tidigare arbetat som läkarsekreterare, lärare inom gymnasieskola och komvux, utbildare av läkarsekreterare, projektledare och utvecklare av eftergymnasiala utbildningar, uppdragsutbildningar och ITIS- samordnare. Detta är hennes första tjänst som rektor och hon tillträdde 3 veckor innan
intervjun genomfördes.
Jag frågade vad ordet samarbete betyder för henne och hon svarade:
Samarbete för mig är bland det viktigaste som finns på ett jobb eller på en arbetsplats. Vi måste se till att vi har ett fungerande lag där alla drar åt samma håll och vet väldigt tydligt vad målet är, vart vi ska nå. Och så är det viktigt att varje individ tar sin del av ansvaret och att en ledare kan inspirera och motivera personalen.
Eftersom rektorn är nyanställd undrade jag vad hon hade hunnit med att se för samarbetet på den här arbetsplatsen. Hon berättade då att hon sedan tidigare visste att dessa lärare arbetar en del med ämnesövergripande tematiska projekt, vilket hon är positiv till. Hon framhöll även att skolarbetet ska vara lustfyllt för eleverna:
Jag tror på människans kraft, att motivationen är den största drivkraften, och motivation får du ju när du gör något som du tycker är kul.
Rektorn anser att de flesta lärare är oerhört ambitiösa, men att ambitionen kan vara så hög att lärare blir rädda att gå utanför sin egen kursplan, rädda att bedriva arbetet på ett annorlunda sätt.
Jag tror att man måste vara lite otraditionell emellanåt. Jag skulle vilja att lärarna inte var så rädda för det. Eller så kan man ta en diskussion om att man vill nå ett mål på ett annat sätt än till exempel genom den vanliga läroboken.
Intervjun övergick till att bearbeta ämnet tid och jag frågade ifall rektor nu och även genom sina tidigare erfarenheter, anser att det är det tidsbesparande att samarbeta. Rektor svarade både och, och menade att det kan vara tidskrävande att arbeta problembaserat eller tematiskt, men att inlärningen som sker är mycket bra.
Du måste samarbeta och det tar mycket tid att lägga upp och planera sådana arbeten, vilka kräver tydliga mål och instruktioner. När både lärarlagen och eleverna förstår det här nya tankesättet, då går det sedan mycket lättare och man frigör ju en massa tid om eleverna jobbar självständigt.
Rektor tror inte att just handelselever är vare sig bättre eller sämre lämpade än andra elever att arbeta i mera självständiga grupper. Hon tror inte heller att ämnesövergripande eller tematiskt lärande är lämpligt inom alla områden, eftersom vissa kursmål kan vara svåra att få in i ett projekt. Hon fortsatte gällande samarbetet:
Du måste ju ha lärare som har tillräckligt med fantasi, att de ser var i sina mål de kan få in sitt ämne i det här projektet och då är det ju jätteviktigt att samarbeta. Men det här låter sig inte göras på en gång. Vi måste ha respekt för varandras ämnen och kurser. Ska man samarbeta kring ett nytt pedagogiskt upplägg, så gäller det verkligen att alla har varit med och tagit del av och lärt sig hur det ska gå till, från grunden. Och så måste man tro på idén. Tror man inte så fungerar det inte.
Rektor berättade att hon tidigare trott att lärares ålder påverkar både deras vilja till samarbete och deras förändringsbenägenhet, men har insett att det inte är så. Hon tror heller inte att lärare skulle samarbeta mer ifall de skulle få mer undervisningsfri tid. Hennes övertygelse gäller även resursdiskussionen, att mer tid och pengar inte ger bättre kvalitet per automatik.
Det måste vara en annan drivkraft som gör att man samarbetar, eller når sina mål med mindre medel. Drivkraften skulle kunna vara att samarbetet kring något som man tror på, blir så mycket roligare. Lärare är rätt ensamma i sitt jobb. Även om du har 30 elever framför dig, så jobbar du ensam ifall du arbetar utefter den traditionella undervisningsformen. Jag tror att de allra flesta vill ha arbetskamrater kring själva arbetsuppgiften också.
Rektorn arbetade själv som lärare under 1980-90 talen. Då samarbetade de kring bland annat schemaläggningen. Rektorn menar vidare att en trögrörlig organisation kan sätta många
hinder i vägen. Det gäller då att lärarna har resursen att lätt kunna nå varandra på ett naturligt sätt, genom till exempel angränsande lokaler. Man ska inte behöva boka möten varje gång man ska samtala om något. Angående om lärare har semester- eller ferietjänst, är det viktigt att alla på samma arbetsplats har samma sorts tjänst, menar hon och anser att samarbetet är lättare ifall alla har samma kontorstider.
Om vi hade ett annat periodsystem för eleverna och en arbetstid där lärarna tillbringar mera tid på skolan, skulle samarbetet underlättas. Förr arbetade vi hemifrån eftersom vi inte hade tillgång till arbetsrum på skolan. Man vinner mycket då man har tid att ses.
Jag undrade vidare ifall rektor tror att lärare och personer i ledningsställning har samma syn på samarbete och det tror hon inte. Hon menar att ledare vet hur de vill att det ska se ut medan lärare kanske inte alltid ser alla möjligheter, ”utan verkligen tycker att man har häcken full med allting som läggs på en hela tiden”.Rektors tro och önskan är att lärarna själva ska komma på att det är mycket roligare att jobba ihop. Så att det är de själva som kommer fram med idéerna. Hon anser att det är bättre att idéerna kommer underifrån än ovanifrån. Bättre än att t ex rektorn beordrar lärarna till ett samarbete, då det inte blir lika lustfyllt.
Under det närmaste året är rektors förhoppning att de ska finna än fler samarbetspunkter, både inom programmet och med det andra programmet (Hotell- och restaurang) som ligger
geografiskt nära i kommunen. Rektor avslutar intervjun med att säga:
Jag tror alltid att samarbete är bra. Du kan mycket lättare få hjälp av en kollega om ni av naturliga skäl samarbetar kring vissa saker. Det får man göra om man arbetar med teman. Jag tror att det är bra att samarbeta inom olika teman. Och man får inte vara så rädd för att göra bort sig eller göra fel. Vi måste vara intresserade av varandra och varandras ämnen så vi lättare kan finna samarbetspunkter.
4.2.2 Intervju med lärare i turism och svenska
Det förefaller som om enskilda lärares initiativ och entreprenörsförmåga har betydelse för samarbete i lärarkåren. Läraren i turism och svenska tror att det krävs att någon drar igång det hela och startar upp ett projekt. Någon som föreslår samarbetet. Hon tror dock inte att
Däremot tror jag att det har med när man utbildar sig till lärare att göra. Den läroplan som man utbildar sig efter, den som gäller då, den följer man resten av sin yrkesverksamhet. Jag är ju utbildad efter den som vi har nu, så jag följer den.
Läraren anser att det kan vara tidsbesparande att samarbeta men att det inledningsvis krävs en större insats. Hon tar även upp att det oftast är samma lärare som gör hela jobbet medan vissa lärare anser sig ”lediga” när eleverna arbetar med ämnesövergripande projekt. ”Men om alla ställde upp, så skulle det underlätta för oss andra och vara tidsbesparande.”
Hon tror, precis som rektor, inte att lärare skulle samarbeta mer ifall de fick mer
undervisningsfri tid. Vidare intar hon samma ståndpunkt som rektor att flera lärare borde ”skippa läroböckerna”, att man kan följa kursplanerna och nå målen på många olika sätt. Gällande om lärare och rektorer har samma syn på samarbete, tror även hon att det är högst individuellt, och har inte med yrke att göra, utan person.