6.2 Arbetsklimat
I det här avsnittet kommer främst faktorerna arbetsförhållanden och privata faktorer att behandlas och analyseras.
Under intervjuerna uppgav flera av respondenterna att den fysiska arbetsmiljön var en faktor som inte diskuterades i så stor utsträckning under medarbetarsamtalet. Det var flera som betonade att den diskuterats under samtalet, men att det var en liten del av samtalet som helhet, medan vi även fick svar som visade på att den inte diskuterats alls. Vid analys av intervjuerna framkom en varians i svaren huruvida diskussionen om den fysiska arbetsmiljön påverkade arbetsmotivationen.
” Det är lite dåligt tycker jag. Speciellt här nu när vi har flyttat till nya kontoret att vi har platsbrister, vilket gör att man hellre stannar hemma och jobbar. För kommer man efter halv nio då vet man att man får en dålig plats och det resulterar i att man får ont i ryggen (…) det påverkar mig ju att dom dagarna jag tänker att jag kanske kommer bli sen till jobbet att jag hellre tänker att jag borde stanna hemma för jag kommer inte få plats idag”
Respondent 6
I sammanhanget ovan beskrev respondenten att den fysiska arbetsmiljön inte var något som diskuterats vid tidigare medarbetarsamtal och betonade att det fanns en saknad av att den inte diskuterades. Respondenten menade att det framför allt att skulle behövas diskuteras nu när Konsultbolaget nyligen flyttat till ett annat kontor då hen inte är nöjd med den nya
arbetsmiljön. I citatet bekräftas Herzbergs hygienfaktorer att arbetsförhållanden har en liten inverkan på den positiva arbetsattityden och arbetstillfredsställelsen (Herzberg et al., 1959).
Det faktum att den fysiska arbetsmiljön inte diskuteras under medarbetarsamtalet påverkar arbetstillfredsställelsen på ett negativt sätt som i sin tur påverkar arbetsmotivationen. Likaså kan detta förstås utifrån Herzberg att då en hygienfaktor når en viss nivå som inte anses acceptabel för individen så kommer missnöje att uppstå, vilket citatet ovan bekräftar.
Ett återkommande tema som vi fann i intervjuerna var att flera av konsulterna betonade att den fysiska arbetsmiljön inte påverkade deras arbetsmotivation och att det även här var en aspekt som inte tagits upp under medarbetarsamtalet.
”Nej jag kommer inte ihåg att vi har pratat om det. Att om jag jobbar på ett uppdrag, kan man inte påverka så mycket liksom hur kundens kontor ser ut.”
Respondent 3
I detta citat kan vi se att respondenten påtalade att diskussionen inte har funnits kring den fysiska arbetsmiljön på medarbetarsamtalet och att arbetsmiljön inte är något som går att påverka då denne arbetar som konsult. Ytterligare en respondent betonade det faktum att då man arbetar som konsult får man vistas på många olika typer av arbetsplatser, och att man då som konsult får anpassa sig till den miljön. Den fysiska arbetsmiljön var inte en faktor som diskuterades under medarbetarsamtalet och respondenten betonade att det inte fanns någon påverkan på arbetsmotivationen att den inte diskuterades
29
”Nej, det gör det nog inte egentligen, och efter 12 år…jag har bara varit konsult hela min karriär, så är jag så van vid att… den fysiska eller praktiska arbetsmiljön varierar så mycket så jag har varit med om allt från att sitta i en liten skrubb i källaren under trappan ungefär, till att ha en egen plats, till att ha ett eget kontor till och med på vissa uppdrag (…) Så den fysiska miljön är inte så mycket nånting som varken motiverar eller inte utan det är mer nånting bara, det är nånting man får anpassa sig till som konsult”
Respondent 1
I ovan beskrivna citat kan urskiljas ett mönster som visade att arbetsmiljön inte var en faktor som diskuterades under medarbetarsamtalet och att det inte påverkade arbetsmotivationen att man inte talade om det. Detta kan förstås utifrån det faktum att då man arbetar som konsult är arbetsmiljön något som man får finna sig i då den varierar mycket beroende på kunder, vilket innebär att den är svår att påverka. Arbetsmiljön verkar i detta fall inte vara en viktig aspekt att diskutera under medarbetarsamtalet då den varken leder till sämre eller bättre
arbetstillfredsställelse och gör det därmed svårt att förhålla sig till teorin. Svaren visade på att den fysiska arbetsmiljön inte upplevdes vara en viktig faktor för respondenterna och
påverkade inte motivationen i varken positiv eller negativ riktning.
I sin teori talar Herzberg om hur händelser i arbetet kan ha påverkan på individens privatliv (Herzberg et al., 1959). För att belysa om arbetet påverkade konsulternas privatliv ställde vi frågan huruvida man diskuterade jobbets relation till konsultens privatliv på
medarbetarsamtalet och hur det påverkade arbetsmotivationen. I analysen fann vi att
arbetslivets påverkan på privatlivet var en faktor som diskuterades på medarbetarsamtalet och att det inte nödvändigtvis påverkade arbetsmotivationen, men att flera konsulter betonade att de tyckte att det var en viktig aspekt att beröra i samtalet.
”Det blir mycket att ta igen timmar man förlorar på dan, sitter kvällstid, helger.
Men det är ingenting som krävs av mig utan det är mer som jag ser som
förutsättning för att jag ska få ihop min tillvaro egentligen (…) det är ju sånt som kan få mig att säga upp mig och sluta helt enkelt. Kan jag inte få förutsättningarna då stannar inte jag kvar.”
Respondent 1
Respondent ett svarade på frågan om hur arbetets påverkan på privatlivet diskuterades på samtalet, och menade att de då kom in på balansen mellan arbete och fritid. Respondenten beskrev i sammanhanget att hen är förälder och har barn som ska hämtas och lämnas på förskola och att jobbet därför påverkade privatlivet på så sätt att det blev en del arbetstimmar hemifrån. Här betonade respondenten vikten av ha en dialog om möjligheten till att kunna styra över arbetet och privatlivet och att flexibiliteten är en förutsättning för att stanna kvar på ett arbete. Detta styrker därmed Herzbergs teori att om arbetets relation påverkar privatlivet på ett negativt sätt kommer det att leda till minskad arbetstillfredsställelse och motivation. Så länge respondenten har dialogen med sin chef och får möjligheten till att planera sitt arbete med sitt privatliv känner hen sig motiverad i arbetet, men om den inte skulle finnas hos
30
respondenten skulle det istället troligtvis leda till att arbetet påverkar privatlivet på ett negativt sätt med minskad motivation som kan leda till uppsägning (Jfr. Herzberg et al., 1959).
En intressant upptäckt i denna fråga var att vi efter vår analys kunde urskilja en varians i svaren hur konsulternas motivation påverkades i diskussionen kring arbetets relation till privatlivet. Vi fann även svar som visade på att motivationen ökade i och med att det fanns en dialog kring jobbets relation till privatlivet. Här verkade det som att just det faktum att man har dialogen med sin chef påverkade på ett positivt sätt på arbetstillfredsställelsen, vilket därmed inte bekräftar Herzbergs teori.
”Nämen att chefen är väldigt sympatisk och förståelig, och lite orolig ifall det blir för mycket eller nånting sånt (…) Det känns faktiskt väldigt bra, då känner man också att man gör mycket mer än som förväntas.”
Respondent 2
Här kan vi se att respondent två betonade att denne upplevde att chefen visade sympati och brydde sig om sina anställda i och med att man diskuterade huruvida arbetet påverkar ens privatliv under samtalet. Vad vi även kan se här är att respondentens dialog med sin chef påverkade arbetstillfredsställelsen på ett positivt sätt och att det ökade motivationen till att prestera mer på arbetet än det som förväntas.
”Ja jo det tas upp, det skulle kanske behöva läggas mer fokus på nu i och med att vi har så pass mycket att göra (…) jag tror vår närmsta chef har känningar vad som är fokus team för team för tillfället. Så jag förväntar mig att det kommer att pratas om på nästa samtal (…) Den ökar min motivation att jag förväntar mig att det kommer att tas upp.”
Respondent 4
Ytterligare ett citat som styrker att dialogen på medarbetarsamtalet kan leda till en ökad motivation är detta uttalande, där respondent fyra också betonade chefens insikt i arbetet. Här menade respondenten i sammanhanget att arbetsbelastningen är hög och talade om att det fanns en förväntan på att dialogen kring hur arbetet påverkar privatlivet skulle fokuseras mer på under nästa medarbetarsamtal. Motivationen ökade därmed för respondenten då det fanns en förväntning om att chefen hade en insikt i deras arbete och hurvuvida det påverkade privatlivet och att det var en faktor som skulle tas upp mer under nästa medarbetarsamtal. Att det fanns en diskussion om jobbets relation till privatlivet verkar i de två citaten ovan därmed att öka arbetstillfredställen och motivationen hos respondenterna, vilket går emot Herzbergs teori som menar att hygienfaktorer inte frekvent kan öka arbetstillfredsställelsen och påverka på ett positivt sätt (Jfr. Herzberg et al.., 1959).
31