Arbetslöshetens jämförelse- och effektfält

Genom tvärsnitts- och längdsnittsdesignerna kan ett flertal jämförelser göras, som genererar data med relevans för förståelsen av arbetslöshetens hälsoeffekter. Re-sonemanget nedan kan generaliseras till andra situationer, där positionsbyten och jämförelser förekommer, exempelvis mellan gifta - ogifta, rökare - icke-rökare, etc och till fler än två mättillfällen.

Utgångspunkten vid longitudinella designer är en uppsättning positioner, som arbete och arbetslöshet, vilka förekommer vid minst två tidpunkter. Hela uppsätt-ningen av positioner kan benämnas status- eller positionsfält. Jämförelser sker med avseende på t. ex. hälsa för människor i olika positioner, och de möjliga jämförelserna bildar tillsammans vad som här kallas arbetslöshetens jämförelse-fält, se Figur 3. Jämförelsefältet kan delas upp i de fyra nämnda jämförelsekatego-rierna (tvärsnitts-, selektions-, intraindividuella och differentiella jämförelser), vilka i sin tur kan indelas i ett stort antal jämförelseklasser. I arbetslöshets-forskningen har praktiskt taget alla dessa jämförelseklasser nyttjats, vilka utgör en arsenal av jämförelsemöjligheter vid empiriska undersökningar. Givet vissa anta-ganden bildar jämförelsefältet ett system, som kan användas för att ordna studier och deras utfall samt för att pröva antaganden och hypoteser. Det empiriska utfallet från jämförelserna, t. ex. hälsoskillnader eller hälsoförändringar, utgör effekter, och mot varje form av jämförelse svarar en särskild effekt. För jämfö-relserna och effekterna används följande terminologi:

Jämförelsefält - Effektfält

Jämförelsekategorier - Effektkategorier

A1 A2 AL1 AL2 Ac 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 Differentiella jämförelser: 15 (8 vs 9): 16 (10 vs 9): 17 (11 vs 12): 18 (13 vs 14): 19 (13 vs 9): 20 (13 vs 10): 21 (9 vs 14): 22 (10 vs 14):

Figur 3. Illustration av arbetslöshetsforskningens jämförelsefält och 22 jämförelseklasser.

De runda ringarna anger de tre arbetsmarknadspositionerna vid två tidpunkter. A motsvarar "arbete", AL motsvarar "arbetslöshet" medan Ac refererar till "antecipation". De tjocka linjerna beskriver interindividuella jämförelser mellan personerna i olika arbetsmarknadspositioner (tvärsnittsjämförelser). Siffrorna i fyrkanterna inom arbets-marknadspositionerna från tidpunkt 1 motsvarar selektionsjämförelserna. De enkelriktade pilarna betecknar jämförelserna av hälsan vid övergång från en arbetsmarknadsposition till en annan, och siffrorna anger de intraindividuella jämförelserna. De differentiella jämförelserna har angivits vid sidan om bilden med siffror (se vidare texten). Effekterna som erhålls vid jämförelserna bildar effektfältet.

Begreppen är hierarkiskt ordnade, där jämförelsefält och effektfält är de mest generella begreppen, medan jämförelseklasser och effektklasser är de mest specifika.

Jämförelse- och effektfältet har inte diskuterats särskilt ingående inom arbets-löshetsforskningen, vilket heller inte har varit nödvändigt om syftet med studierna har varit rent deskriptivt. Kanske mer överraskande är att effektfältet, eller väsent-liga delar av det, inte har granskats vid litteraturöversikter, där hänvisningar har gjorts till utfall från studier med skilda designer.

Minst 22 jämförelse- och effektklasser kan skapas med arbetsmarknadsposi-tionerna arbete-arbetslöshet-antecipation och två tidpunkter. Alla dessa jämfö-relsemöjligheter kan ge relevanta data för att bedöma arbetslöshetens hälsoeffek-ter, och nedan beskrivs kortfattat jämförelse- och effektklasserna.

Jämförelseklasserna nr 1-4 i Figur 3 anger fyra tvärsnittsjämförelser mellan arbetande, arbetslösa och personer som befinner sig i antecipation (hot om arbetslöshet). Genom jämförelserna erhålls uppgifter om tvärsnittseffekter.

Exempelvis genererar jämförelse nr 2 tvärsnittseffekten eller skillnaden i hälsa mellan arbetande och arbetslösa vid en och samma tidpunkt (t1).

Selektionseffekter till arbetsmarknaden (från jämförelseklasserna nr 5-7) kan också erhållas från tvärsnittsskillnader, men det kräver longitudinella designer. Exempelvis studeras en grupp arbetslösa vid t1, vilka följs fram till t2. Då har vissa av dem fått arbete, medan andra kvarstår som arbetslösa. Eventuella hälso-skillnader mellan gruppen arbetande och arbetslösa redan vid tidpunkt 1, när de var arbetslösa, kan tas som ett direkt uttryck för hälsorelaterad selektion till arbetsmarknaden och representeras här av effektklass 7 (som är markerad inom positionen AL1 i Figur 3).

Pilarna nr 8-14 representerar intraindividuella jämförelser vid övergång från en arbetsmarknadsposition till en annan. Även kvarstående i en arbetsmarknads-position från t1 till t2 räknas som en sådan övergång. Den intraindividuella hälso-förändringen från arbete vid t1 till arbetslöshet vid t2, nr 10, motsvarar således den intraindividuella hälsoeffekten vid arbetsförlust.

De differentiella jämförelserna, nr 15 - 22, som genererar de differentiella effekterna, anges bredvid figuren. De differentiella hälsoförändringarna mäts genom att jämföra de intraindividuella förändringarna i hälsa från t1 till t2 för dem som är arbetande respektive arbetslösa vid t2. Åtta differentiella hälsoför-ändringar kan erhållas från Figur 3. En differentiell jämförelse är nr 18, där hälso-förändringen jämförs för en grupp arbetslösa vid t1, varvid vissa har erhållit arbete vid t2, medan resterande personer kvarstår som arbetslösa vid t2 (dvs jämförelse av hälsoeffekterna vid övergångarna 13 och 14). Eventuell skillnad i hälsoförändring mellan dessa båda grupper kan tolkas som en indikation på hälso-effekten av arbetsvinst.

Jämförelse- och effektfälten utgör en grund för att ordna studierna och deras utfall, samt anger möjligheter att pröva hypoteserna. Effektfältet kan emellertid utvecklas ytterligare. Under förutsättning att vissa antaganden är uppfyllda, bildar effektfältet ett internt, konsistent system. Intern konsistens visar sig i att erhållna effekter från tvärsnitts-, selektions-, intraindividuella och differentiella jämförel-ser är samstämmiga. En granskning av effektfältets interna konsistens innebär en integrerad prövning av såväl hypoteserna som av vissa situations-metodantagan-den. Det intressanta med konsistensprövningen är dels att erhållna effekter jäm-förs inbördes varandra, inte bara i relation till en eller flera hypoteser, dels att de relativa nivåerna på effektstorlekarna undersöks, inte bara om de skiljer sig från noll. Systematiska avvikelser från konsistens i effektfältet leder naturligen till frågor om vad som bidrar till inkonsistenserna. Beror avvikelserna på situations-förändringar, metodiska brister eller på skiftande giltighet för hypoteserna? Kun-skap om arbetslöshetens ohälsoeffekter underlättas inte bara av valida hälsomått och systematiska hypotesprövningar utan även av en mer övergripande konsi-stensgranskning. Genom jämförelser av effektstorlekar från olika studier eller sampel kan en ackumulering av kunskaper inom arbetslöshetsforskningen stimu-leras. För ett liknande resonemang om kunskapsbildning, se (208).