De frågor lärarna säger sig arbeta med i arbetslaget, är det stor variation på. Dock går mest tid åt till elevvårdsfrågor, vikariefrågor och sådana frågor som ledningen delegerar till arbetslagen. Att elevvårdsärenden dominerar arbetslagstiden beror på en rad fakto- rer. Vi menar att detta egentligen inte är så uppseendeväckande, då det är ett av få till- fällen alla lärare i arbetslaget träffas. Det kan också ha att göra med att man saknar kompetens för många frågor som egentligen är andra yrkesgruppers kompetensområden. Genom att diskutera elevvård i arbetslaget hjälper man varandra och ger stöd i vardags- arbetet.41 Elevvård är också något som är relativt konkret och något som det ofta är akut att prata om. Dessutom kan det vara något som berör elevens alla lärare. I enkäterna framkommer att diskussioner kring att skaffa vikarier också tar en hel del tid. Vår erfa- renhet är att detta också har debatterats livligt i arbetslagen. Detta är dock inget som intervjupersonerna tar upp. Kanske kan det verka förvånande att arbetslagen själva ska lösa kollegors kortare frånvaro. En av tankarna med arbetslag är att lärarna ska vara så
40 Assermark och Göransson (1999), s 35. 41 Ohlsson (2004), s 27.
insatta i varandras ämnesområden att de ska kunna gå in och täcka för varandra under kortare perioder. Fördelen med detta är att eleverna inte behöver lära känna en ny lärare, lärarna slipper avsätta tid för att lära upp en vikarie och det sparar pengar.42 Att vikare-
frågan upplevs som ett tidsödande problem kan ha att göra med lärarna inte känner att de har tid att vikariera för sina kollegor, speciellt inte då de ska göra detta gratis. De allra flesta är nöjda med de ämnen som behandlas under arbetslagsmötena. Intervjuper- sonerna säger dock att de inte hinner med det de skulle vilja, såsom t.ex. pedagogiska frågor, då arbetslagen diskuterar för många frågor som handlar om praktiska saker. Man menar att tiden används för ineffektivt. Arbetslag måste också ges tidsmässig möjlighet att diskutera lokala målsättningar, arbetsuppgifter och arbetssätt och planera sitt samar- bete.43
Vidare säger intervjupersonerna att de får för många uppgifter från ledningen att diskutera i arbetslagen, vilket leder till att det får mindre tid till andra frågor. Detta är något som lärarna ständigt återkommer till under intervjuerna. Detta framkommer också genom enkäterna, där en del kommentarer kring detta har lämnats. Lärarna anser att de ska diskutera och uttala sig i för många frågor som ledningen bestämmer. Det verkar ibland handla om att ledningen ”dumpar” arbetsuppgifter på arbetslagen, och inte så mycket om delegering, som ju innebär att man får befogenheter för att kunna ta an- svar.44 Vi vill nu hävda att om man ska komma till rätta med problemet, som lärarna upplever, så bör skolledningen inte lika ofta delegera småfrågor till arbetslagen. Kanske handlar problemet om att skolan är en målstyrd och decentraliserad organisation. Det är skolorna och lärarna själva som ska finna lösningar på problem i verksamheten och det- ta innebär att arbetslagen blir ett viktigt forum. För att hantera problemet med alltför många frågor och mål, kan man införa en turordning, dela upp organisation i delar med varsitt område så att de får arbeta med varsitt mål.45 Det som arbetslagen själva får be- sluta om, utan ledningens inblandning, var både enkätbesvararna och intervjupersonerna på båda stadierna överens om. Arbetslagen får endast besluta i frågor som rör eleverna. Vi drar slutsatsen att arbetslagen har fått vara med och utforma vilka uppgifter man ska arbeta med, men de får inte i så hög grad bestämma över hur dessa ska skötas. Detta stämmer inte överens med teorin om lagarbetsorganisation, som menar att varje arbets- lag har ansvaret för olika uppgifter och rätt att lösa dessa på olika sätt. En lärare menade
42 Assermark och Göransson (1999), s 34 och s 50f. 43 Ohlsson (2004), s 155.
44 Assermark och Göransson (1999), s 64. 45 Abrahamsson (2000), s 163.
t.o.m. att arbetslaget egentligen inte ens fick besluta om elevfrågor, utan det är alltid rektorn som har det slutgiltiga ordet. Enligt denna lärare har arbetslaget därmed inga befogenheter att självständigt besluta i några som helst frågor. I detta fall kanske arbets- laget upplevs som en slags skendemokrati och skolan är i så fall, till viss del, fortfarande en hierarkisk organisation. Detta då det fortfarande är rektorn som delar ut och leder arbetsuppgifterna.
Av enkäten framkommer också att lärarna har diskuterat meningen med arbetslag. Detta betyder dock inte att lärarna egentligen vet vad som är tanken med arbetslag. I intervjuerna framkommer att lärarna inte har direkt vet varför de är organiserade i ar- betslag. De säger att detta är något som ledningen bestämt och denna har i sin tur direk- tiv ovanifrån, och att man arbetar i arbetslag på andra skolor. Någon djupare förklaring till varför man arbetade i arbetslag kunde inte någon av lärarna ge. Härmed anser vi att lärarna saknar en djupare förankring kring arbetslagsformens funktion. Det är viktigt att alla lärare har en djupare insikt och förståelse för varför skolan är organiserad i arbets- lag.46 Den organisationsteoretiska tanken med arbetslag är att finna strategier och meto- der som gör skolor mer sammansvetsade, mindre hierarkiska och istället mer effekti- va.47 Vi ställer oss frågande till varför man inte är mer intresserade av att veta meningen med att vara organiserade i arbetslag, då man som enskild lärare har ett ansvar för ar- betslagets uppgifter. Kanske är en förklaring, även till detta, bristen på tid.