I Sverige har under åren 2010 – 2014 totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt 104 000 som lägst år 2010 och cirka 116 000 som högst år 2013. Vid frågor
angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet.
I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män.
De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden.
Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter
Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter:
Arbetsskador – ställs samman varje år
Arbetsmiljön – ställs samman vartannat år
Arbetsorsakade besvär – ställs samman vart annat år
Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur
anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från
arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler.
I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 11 (39)
Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog
Under perioden 2005-2014 har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41
dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter. 2012 och 2013 minskade
dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något 2014.
År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft.
När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland ”övriga”. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft.
Figur 1. Antal dödsolyckor, år 2005-2014.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet 2005-2014. Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt
transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 12 (39)
2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte.
Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin?
Under de finansiella krisåren 2008-2009 nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år 2010. Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genom-förde därför en analys9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till 2010. I
rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.
Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda
arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade.
Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varu-producerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren 2008-2009.
Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom
varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad
verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.
9 Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott?
Rapport 2011:3
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 13 (39)
Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År 2005-2014.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta
eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och
sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip;
antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där
arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher.
Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador.
En pågående studie10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket 2014. Den redan publicerade studien11 visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå.
10 Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år 2015. Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier.
11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka ˗ bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Offentliga
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 14 (39)
Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år 2013. Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män.
Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor
I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär 117 000 kvinnor och 140 000 män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär 97 000 personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt 30 000
anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan.
När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest
anmälningar per 1 000 sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är
vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering.
De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor.
År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per 1 000 förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten.
För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 15 (39)
Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År 2010-2014. Procent.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor.
Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar
Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning.
I Arbetsorsakade besvär 201412 framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år 1991. Dessförinnan, mellan år 2008-2012 låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män.
12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär 2014. Rapport 2014:4
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 16 (39)
Arbetsmiljöundersökningen från år 201313 visar, i linje med resultaten i
Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma
undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan 2003. Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan 1995.
I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för
sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.
Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år 2010.
För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under 2014. Detta betyder att kroppsliga
belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld
arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld
arbetssjukdom.
Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År 2010-2014. Procent.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön 2013. Rapport 2014:03
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 17 (39)
I diagrammen ovan presenteras de vanligaste orsakerna till anmäld
arbetssjukdom för de senaste fem åren sammanslaget. Siffrorna skiljer sig då från hur det ser ut år 2014 då den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för kvinnor ur ett längre perspektiv är belastningsfaktorer. När det gäller
belastningsfaktorer är dessa för kvinnor vanligast inom vård och omsorg samt tillverkning medan de för män är vanligast inom byggverksamhet och
tillverkning.
Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar
Allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud ska enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen anmälas till Arbetsmiljöverket. Eftersom registret för dessa anmälningar inte uppfyller kraven för ett statistikregister ingår dessa siffror inte i den officiella statistiken. Dessa utgör emellertid en viktig signal om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv varför statistiken trots detta redovisas i detta avsnitt.
Mellan 2010 och 2014 ökade anmälningarna enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen med 12 procent, från 12 191 till 13 635 anmälningar. Anmälningarna ökade med 10 procent 2014 jämfört med 2013 och mellan 2012 och 2013 var ökningen 11 procent. Ökningen är något större bland de anmälda allvarliga olyckorna (+ 13
%) än bland de allvarliga tillbuden (+ 7 %). Det bör poängteras att
anmälningarna totalt minskade med 15 procent mellan 2011 och 2012, efter införandet av den gemensamma webbportalen för anmälan av arbetsskada enligt arbetsskadeförsäkringen och anmälan enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen.
Från 2012, då den nya webbportalen startade, har det anmälts antalsmässigt flest allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud från branschgruppen transport och magasinering med drygt 6 000 anmälningar 2012-2014. Därefter följer tillverkning, utbildning och vård och omsorg med cirka 5 000 anmälningar vardera.
Anmälningarna från alla dessa grupper har ökat mellan 2012 och 2014.
När det gäller branschgrupper som gjort flest anmälningar i förhållande till antal sysselsatta är det också transport och magasinering som ligger i topp.
Därefter följer de två branschgrupperna vattenförsörjning; avfallsrening, avloppshantering och sanering samt utvinning av mineral.
När det handlar om orsakerna till anmälningar av allvarliga olycka är det hot och våld som ökat mest antalsmässigt mellan 2012 och 2014.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 18 (39)
Figur 5. Antal anmälningar av allvarliga olyckor respektive tillbud. År 2010 – 2014.
Källa: Arbetsmiljöverket/SARA 2010-2011, E-skada 2012-2014 Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada
Alla arbetsskador ska enligt Socialförsäkringsbalken anmälas till Försäkringskassan. Då finns det möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. I regel görs arbetsskadeanmälan först till
Försäkringskassan varefter en kompletterande anmälan kan göras till AFA-försäkring för de som omfattas av trygghetsAFA-försäkringen. TrygghetsAFA-försäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. I detta register saknas emellertid information om egenföretagare som inte omfattas av försäkringen. Det finns därför
svårigheter att jämföra de olika statistikkällorna med varandra eftersom de innehåller olika typer av anmälningar från olika grupper i arbetslivet. Därför presenteras källorna i detta avsnitt i huvudsak separerade från varandra.
Figur 6. Andel godkända arbetsskador enligt AFA Försäkrings arbetsskadeförsäkring per totalt antal inkomna ansökningar. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro, färdolyckor och arbetssjukdomar.
År 2005-2012. Procent.
Källa: AFA Försäkring
5211 6244 6582 7277 7795
6980 7103
4627 5148 5840
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000
2010 2011 2012 2013 2014
Allvarligt tillbud Allvarlig olycka
0 20 40 60 80
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvinnor Män
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 19 (39)
Figuren ovan visar andelen godkända arbetsskador per anmälda arbetsskador till AFA-försäkring. Det framgår då att andelen godkända arbetsskador är större för män än för kvinnor. Detta skulle, åtminstone delvis, kunna bero på att andelen arbetsskador som klassas som en allvarlig olycka är nästan dubbelt så många för män som för kvinnor.
Samma mönster präglar Försäkringskassans statistik över godkända
egenlivräntor, där män oftare får godkänt på sin ansökan än kvinnor, både när det gäller arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Denna
problematik är väl känd och utredningar har gjorts, bland annat av
inspektionen för socialförsäkringen (ISF)14, för att utreda beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv. I denna studie framkommer att medicinsk vetenskaplig bevisning är avgörande för om en arbetsskada ska godkännas för livränta eller inte. ISFs utredning pekar på att män i större utsträckning än kvinnor är sysselsatta i yrken där exponeringen har större vetenskapligt stöd för att ha skadlig inverkan, vilket således påverkar möjligheterna att få ersättning.
14 Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv, ISF, Rapport 2011:15
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 20 (39)