Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet. Den ska ta hänsyn till människors olika förutsättningar och bidra till utvecklingen av både individer och verksamhet. Förändringar i anställningsformer, det gränslösa arbetet och stress, är faktorer som påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. På en alltmer globaliserad arbetsmarknad ökar användningen av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet försvåras och att säkerheten äventyras.
Det finns ett tydligt behov av att göra mer inom arbetsmiljöområdet för att vända utvecklingen av sjuktal och olyckor relaterade till brister i arbetsmiljön.
Sedan 2002 har EU, i samråd med medlemsländerna och berörda parter, tagit fram fleråriga arbetsmiljöstrategier. De är ett ramverk för EU:s
arbetsmiljöpolitik och bygger på frivilliga åtgärder. Strategin för 2007-2012 hade ett mål för alla EU-länder: att minska antalet arbetsolyckor med 25 procent.
Andra mål handlade om att förbättra EU:s arbetsmiljöregler och genomföra dem bättre, anpassa reglerna till förändringar på arbetsplatserna, ta fram nationella strategier som anpassas till ländernas specifika förutsättningar, uppmuntra till beteendeförändringar och främja en förebyggande kultur.
Kännetecknande för ramverket är att framgångsfaktorerna anses vara att sprida den tillgängliga kunskapen och erfarenheten (”best practice”) mellan
medlemsländerna och därigenom förstärka samarbete samt informations- och kommunikationsarbete inom arbetsmiljöområdet för samtliga medlemsländer.
Ett flertal initiativ riktas mot den gråa ekonomin eller odeklarerat arbete, som innehar just detta fokus - mer samarbete och mer av kunskaps- och
informationsutbyte. Kommissionen påpekar att "främjandet av en förebyggande kultur" är en förutsättning för just det hållbara arbetslivet, men här kommer det att krävas tydlighet i att identifiera behoven samt val av gemensamma metoder för detta arbete.
Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor
Arbetsmiljöverket har under de senaste fem åren inrättat och utvecklat en funktion, Svarstjänsten, för att ta emot allmänhetens allmänna frågor.
Svarstjänsten underlättar för arbetsgivare och andra intressenter att få kunskap och information om arbetsmiljöfrågor i samhället. Svarstjänsten är viktig bland annat för att kunna uppnå en kontinuerlig proaktivitet i de åtgärder vi behöver vidta i kommunikations-, inspektions- och regelarbetet. För att underlätta för arbetsgivare och andra intressenter att ta del av verkets samlade kunskap på ett
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 35 (39)
enhetligt sätt har Arbetsmiljöverket också infört ett telefonnummer, en postadress, en registratur och en e-postadress.
Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga Sedan slutet av 1990-talet har ett omfattande arbete i samarbete med arbetsmarknadens parter bedrivits i syfte att förenkla regelverket på
arbetsmiljöområdet. Initialt låg fokus på att minska den administrativa bördan för arbetsgivarna och att flytta fokus från detaljstyrning till inriktning mot krav på funktionerna. För att komma vidare och göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant för intressenterna behöver samtliga regler ses över och revideras mer samlat.
Sverige har under de senaste åren verkat för att EU:s regelverk förnyas på ett ändamålsenligt sätt och att eventuell regelförenkling inte sker på bekostnad av en bra arbetsmiljö för Europas arbetstagare. De regler som finns ska vara tydliga, relevanta och effektiva. De ska inte innebära onödig belastning på företagen, särskilt småföretag. Alla arbetstagare i Europa ska kunna räkna med att omfattas av samma regelsystem och en likvärdig syn på betydelsen av en god arbetsmiljö, oavsett storlek på företag.
Utveckling med en flexibel låglönearbetskraft som man kan iaktta i de flesta europeiska länder utgör en stor utmaning. Inom ramen för kommissionens regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25
arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen beräknas bli klar under 2015. Resultatet kan visa på behovet av revideringar av de befintliga direktiven och det Europeiska ramverket arbetsmiljö som
beslutades 2014.
Flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter har varit straffbelagda.
Efter att en statlig utredning konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att arbetsmiljöreglerna följs, beslutade riksdagen därför att göra en lagändring. Från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med en sanktionsavgift. Polisens och domstolarnas resurser har därmed kunnat fokusera på svårare arbetsmiljöbrott.
Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar
Anmälningar om arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren. Några orsaker till detta torde vara inrättandet av en särskild riksenhet för arbetsmiljöbrott inom åklagarmyndigheten som medfört att denna typ av brott prioriterats mer än tidigare. Införandet av företagsbot har medfört att utredningsarbetet
underlättats vilket kan ha ökat lagföring. År 2012 hade Arbetsmiljöverket och landets samlade experter inom polis och åklagare en gemensam konferens där det diskuterades hur samarbetet rörande arbetsmiljöbrott skulle kunna
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 36 (39)
utvecklas ytterligare. Arbetsmiljöverket, polis och åklagare har numera en gemensam vägledning för arbetsmiljöbrott. Vikten av att även polisen
organiserar sig och prioriterar på sådant sätt att arbetsmiljöbrotten blir utredda, har lyfts i remissyttranden om den nya polisorganisationen.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS121 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, trädde i kraft år 2001 och ersatte då föreskrifterna om internkontroll från 1993. År 2013 genomfördes två studier med syfte att kartlägga i vilken
utsträckning ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs och vilka kunskaper som finns om detta inom svenskt arbetsliv. Den första studien122 skapade ett
sammanvägt index för att kartlägga tillämpningen av SAM. Ett högt värde representerade ett mer omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet med det index som utvecklats för att studera tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I studie två123 studerades organisationernas kunskaper om innebörden av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverkets rapport visade att få organisationer når upp till de högsta värdena i SAM-index, även om majoriteten av de svarande organisationerna har ett relativt högt indexvärde. Det är tydligt att ju mindre en organisation är desto lägre är sannolikheten att de bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även bransch har betydelse, generellt sett ligger varuproducerande branscher och offentligt reglerade verksamheter över medelvärdet. Näringslivets
tjänstebranscher har generellt sett lägre värden. Analyserna visar också att om det ägt rum ett allvarligt tillbud eller skett en allvarlig olycka medförde detta att tillämpningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet var högre. Samband mellan SAM-index och god arbetsmiljö (enligt arbetsmiljölagen kap. 2, 1§) har också studerats. Resultaten visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av SAM-index och lärande och utvecklande arbetsorganisationer124.
Den andra studien avgränsas till några utvalda frågor som bäst återger organisationernas egen syn på sina kunskaper om det systematiska
arbetsmiljöarbetet. I enlighet med resultaten från studien om SAM-index svarar de mindre organisationerna betydligt oftare än de större att de har bristande kunskap om SAM, och omvänt. Studien belyser också att kunskap om SAM
121 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), består av ett åttiotal föreskrifter.
122 Arbetsmiljöverkets analysrapport 2013:2. SAM-index. Ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i svenskt arbetsliv - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012.
123 Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012
124 Resultaten ingår i arbetet med en pågående antologi inom ramen för Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Goda arbetsmiljöer. Antologin presenterar resultat från alla genomförda studier baserade på Arbetsmiljöverkets nulägesundersökning om SAM och arbetsorganisation (NU2012).
Antologin är planerad för publicering under 2015.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 37 (39)
påverkar tillämpningen av SAM. Tjänstebranscherna visar då ett lägre resultat när det gäller kännedom om SAM. Störst är kännedomen inom offentlig verksamhet.
Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar
Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 uppdragit åt Arbetsmiljöverket att under perioden 2015 – 2018 stärka sin tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Genom att dra ner på kostnaderna för arbetsmiljön riskerar dessa företag sina anställdas hälsa och de konkurrerar ut seriösa företag. Begreppet ”grå företag” används för att beteckna dessa företag som många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden än det arbetsmiljörättsliga. En negativ trend rör utvecklingen inom ”den grå sektorn”, det vill sägs de företag som mer eller mindre medvetet varken vill eller kan skapa ett bra arbetsliv.125 Arbetsmiljöverket har tagit fram en handlingsplan för förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar.126
Arbetsmiljöverket har utöver uppdraget med en förstärkt tillsyn även i uppdrag att utgöra kontaktpunkt för den av kommissionen föreslagna plattformen för att förebygga förekomsten av odeklarerat arbete. Det handlar om erfarenhets- och informationsutbyte mellan myndigheter och direkta åtgärder såsom exempelvis samarbeten över gränser i form av gemensamma inspektionsinsatser.
Myndighetens intention är att bygga upp både kunskap och metoder samt samarbeten nationellt utifrån ovanstående handlingsplan, som därefter kan användas i den internationella kontexten. Kommissionens initiativ har erhållit ett positivt gensvar och i det kommande arbetet utgör ett nordiskt samarbete en viktig del, då det finns goda exempel i Norden på åtgärder för att möta de utmaningar som finns.
Berörda svenska myndigheter behöver systematisera samverkan när man har uppgifter och kontaktytor mot verksamheter inom grå företag. Det gäller
Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen med flera.127
Under flera decennier har en utveckling skett mot att arbeten som tidigare utfördes av anställda i stället utförs av underentreprenörer. De saknar i många fall inflytande över viktiga delar av arbetets planering och förutsättningar för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Viktiga förutsättningar bestäms i stor utsträckning av beställaren. De som utför arbete är ofta egenföretagare med
125 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare, JA 2011/101207 126 Förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar – handlingsplan, dnr 2015/014146
127 Arbetsmiljöverkets strategi mot grå företag 2015-2017 planeringsunderlag, dnr 2014/109404
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 38 (39)
F-skattsedel, i många fall med endast tillfällig anställning i Sverige. Detta har varit tydligt i vissa branscher till exempel bygg-, transport-, städ-, hotell- och restaurangbranschen samt inom skog och jordbruk. Arbetsmiljöverket föreslår en lagändring som ger myndigheten möjlighet att efter bedömning i enskilt fall förbjuda en beställare att anlita entreprenör – direkt eller via mellanhand - till visst arbete om inte angivna arbetsmiljövillkor är uppfyllda.128
Arbetet med att förstärka marknadskontrollen behöver också fortsätta för att förhindra att företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller lagstiftningens krav.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar
Öppna gränser leder till ökat antal utländska företag och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, något som i grunden är positivt och som Sverige behöver, inte minst på grund av den demografiska utvecklingen.129
Den 1 juli 2013 trädde ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i kraft. Ändringarna innebär att en utländsk arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige ska anmäla arbetstagare i ett register som Arbetsmiljöverket ansvarar för och förvaltar. Arbetsmiljöverket är
kontaktmyndighet i Sverige när det gäller utstationering130. Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder
Genom att vara synliga på arbetsplatserna och ställa krav på att arbetsmiljön förbättras sätts arbetsmiljöfrågorna på agendan. Verkets inspektörer möter dock ett hårdnande samhällsklimat. Så kallade ”grå företag” som vill uppnå
konkurrensfördelar genom en dålig arbetsmiljö ökar, liksom kopplingar till kriminell verksamhet. För att möta dessa utmaningar genomförs idag bredare och mer samordnade insatser i samverkan med andra myndigheter för att på så sätt få större genomslag i insatserna. Konsekvenserna av ett hårdnande
samhällsklimat ger delvis nya förutsättningar för inspektionsverksamheten, då risken för hotfulla situationer ökar. För att möta detta kan inspektörer i större utsträckning än tidigare behöva arbeta två och två, vilket i sin tur kan leda till att färre arbetsplatser inspekteras.
128 Projektrapport 2014-03-20, dnr 2013/111201: Beställaransvar
129 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare. Dnr 2011/101207
130Per den 1 maj, 2015 återfanns 7360 registrerade utstationerade arbetstagare i Sverige i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Källa: Månadsstatistik från utstationeringsregistret per den 1 maj 2015.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 39 (39)