kunskapssammanställningar
Exponering
Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker
Lägesbild: Det tycks finnas goda kunskaper om risker att utsättas för enskilda cancerframkallande ämnen och om hur yrkesrelaterad cancer uppkommer på människa. Utifrån en sammantagen bild av den epidemiologiska litteraturen har exempelvis en rapport visat att kvarts är carcinogent för människa och C-märkts i gränsvärdeslistan.15 Man har också intresserat sig för olika kemikaliers samverkanseffekter.16 Detta område är dock komplext. I alla yrkesmiljöer exponeras man för fler än ett ämne, och vid jobbyte kan ytterligare ämnen tillkomma. Eftersom cancer tar 10-40 år att utveckla hinner människor utsättas för många olika typer av exponeringar i sitt yrkesliv, och det kan givetvis vara svårt att identifiera vilka exponeringar som bidragit (mest) till canceruppkomst.
En slutsats är att det vetenskapliga underlaget är alltför magert vad gäller generell kunskap om carcinogen samverkan och även samverkan mellan de 42 kemikalier som är märkta som cancerframkallande på myndighetens
gränsvärdeslista. Dock bör det påpekas att vissa kombinationer av
cancerframkallande ämnen med gränsvärde kan ge ökad risk, men storleken på effekten kan inte anges kvantitativt. Den vanligaste samverkan som studerats är asbest och tobaksrök och där epidemiologiska studier visar att de båda ämnena ökar varandras enskilda effekter.17
Vid svetsning bildas mycket gaser och små partiklar som vid inandning påverkar människors hälsa. Lägesbilden ger vid handen att många olika effekter och sjukdomar kan uppstå vid svetsning; olika svetsmetoder ger upphov till olika exponeringar vilka beskrivs i denna
kunskapssammanställning.18 Svetsning har associerats med flera olika sjukdomar såsom kronisk bronkit, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lunginflammation, sideros och hjärt-kärlsjukdom. Inandning av metaller (aluminium, bly, mangan) kan påverka centrala nervsystemet. Därtill kan svetsning av stål ge upphov till cancer, astma och påverka reproduktionen.
Relativt många arbetstagare berörs. Även om antalet svetsare i Sverige uppgår till omkring 20-25 000 personer räknar man med att omkring 250 000 personer
15 Kvarts och dess cancerframkallande förmåga, Rapport 2011:5.
16 Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan – samverkanseffekter, Rapport 2014:10.
17 Ibid s. 31.
18 Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning, Rapport 2013:5.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 21 (39)
svetsar i sitt yrke utan att kalla sig för svetsare (som bilmekaniker). Gravida ska skyddas från svetsrök, svetsare bör använda andningsskydd och punktutsug bör alltid användas i lokalen där arbetet utförs för att förhindra att partiklar och gaser sprids. De viktigaste förebyggande åtgärderna är utbildning och
ventilation, andra åtgärder som föreslås i rapporten är hälsokontroller och vaccination mot pneumokocker (särskilt för rökare och äldre svetsare). Även utvidgad biologisk provtagning föreslås i rapporten.19
Det finns dock inte tillräcklig kunskap om hälsoeffekterna eller
exponeringsnivåerna vid hantering av kolnanorör. Det visar en lägesbild från 2011.20 Forskningssammanställningen rekommenderar att
försiktighetsprincipen bör gälla vid tillverkning, hantering och användning av kolnanorör och vid bearbetning av material som innehåller kolnanorör. Det är också svårt att bedöma kolnanorörens toxicitet. Relevanta studier på människa saknas. Flera studier har uppvisat effekter på försöksdjur vid ganska låga koncentrationer, samtidigt som andra studier inte påvisar några effekter eller effekter först vid höga doser.21 Eftersom asbest och kolnanorör uppvisar fysiska likheter finns misstankar om att de skulle vara skadliga för människan på samma sätt, d v s orsaka fibros i lungor och luftvägar samt lungcancer och mesoteliom. Det finns dock inte tillräckligt många långtidsstudier gjorda med upprepad exponering för att sådana slutsatser med säkerhet ska kunna dras.22 För att få en lägesbild av vilka risker som finns inom elavfallsbranschen och vilka exponeringar som människor utsätts för vid insamling och hantering av avfallet, gjordes en genomgång av (det mycket magra) forskningsläget på området samt kompletterades med mätrapporter och intervjuer med olika aktörer inom branschen.23 Elavfall är miljöfarligt om inte avfallet hanteras korrekt. Det innehåller flera skadliga ämnen som exempelvis bromerade
flamskyddsmedel, bly, kvicksilver och kadmium. Elavfallsbranschen har funnits i ett decennium i Sverige, men inga uppgifter finns samlade om hur många anställda som arbetar inom branschen.24 Däremot tillhör renhållnings- och avfallsarbetare (där de som arbetar med återvinning av elavfall delvis ingår) de yrkesgrupper som har allra högst förekomst av anmälda olycksfall och
arbetssjukdomar. Majoriteten av de anställda är lågutbildade, en relativt stor andel är inhyrda från bemanningsföretag och särskilt inom kommunala verksamheter kan det (förutom den egna personalen) finnas personer som
19 Ibid s. 22-26.
20 Kolnanorör – exponering, toxikologi och skyddsåtgärder, Rapport 2011:1.
21 Ibid s. 9.
22 Ibid s. 9.
23 Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, Rapport 2012:17.
24 Ibid s. 5.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 22 (39)
arbetstränar eller på annat sätt har en anpassad arbetssituation. 25 Det är en lönsam bransch: produkterna har en kort livslängd och det lönar sig att återvinna värdefulla metaller. I Sverige har branschen växt kraftigt och den beräknas öka.26 De vetenskapliga studier av arbetsmiljön som har genomförts har fokuserat på förbehandling av elavfall, men inga studier har gjorts på den personal som arbetar på insamlingsplatser eller med elavfallstransporter.
Lägesbilden uppvisar en komplex exponeringssituation, och den omfattar flera olika toxiska metaller som bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung, bullrande och dammig arbetsmiljö.27 Det saknas studier av hälsoeffekter.
Erfarenheter från undersökningar på yrkes- och miljömedicinska kliniker samt från branschen visar på patientbesvär från ögon, andningsvägar och hud.
Rekommendationen är att fortsätta studera förekomsten av besvär på gruppnivå, samt luftprovtagningar för att kontrollera att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids vid de arbetsmoment där man vet att risk för exponering finns.28
Kunskap har tagits fram avseende risker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen.29 De väsentligaste riskerna beskrivs, hur de uppstår och hur de kan undvikas. Lägesbilden ger vid handen att risker i samband med transport och lagring av träpellets, flis och timmer kan delas in i tre typer: gaser, syrebrist; damm och brandrisker (på fartyg, i
pelletsförråd, i planlager med pellets). 2011 saknades det formella riktlinjer om hur pelletsförråd ska konstrueras.30 Vid förvaring och transport av träpellets, flis och timmer förbrukas syret och det bildas giftiga gaser kolmonoxid och koldioxid som tillsammans ger farliga nivåer. Även damm är ett vanligt problem som kan ge besvär på hud, i ögon och luftvägar. Förebyggande åtgärder för att minska riskerna: utbildning, ventilation, skyddsvakt som kommunicerar med den som går in i utrymmena, mätutrustning för gaser i förråden, varningsskyltar, skyddsutrustning för öga och mun mot damm, överlämning av säkerhetsdatablad i anslutning till leveranser.31
Jordbruks-/lantbrukssektorn står inte bara för en stor andel olyckor. I
lantbruket förekommer olika typer av föroreningar som bl. a. organiskt damm, mögel, endotoxiner och allergener samt gaser som ammoniak och svavelväte.
Utmärkande för luftföroreningarna i lantbrukets arbetsmiljö är det förorenade materialets variabilitet (det har sitt ursprung i levande djur och småskalig hantering – jfr med industrin). Kunskapsläget som redovisas i en
25 Ibid s. 20.
26 Ibid s. 5.
27 Ibid s. 4.
28 Ibid s. 6.
29 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen, Rapport 2011:2.
30 Ibid s. 27.
31 Ibid s. 39-41.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 23 (39)
kunskapssammanställning avseende exponering med fokus på förhållanden i det svenska lantbruket de senaste 20 åren, visar att det finns få uppgifter om exponering i gränsvärdesbemärkelse (ett tidsvägt medelvärde i
inandningsluften under en arbetsdag).32 Några uppgifter avser exponering vid en viss typ av arbete eller arbetsmoment. Bedömningar av exponeringar m a p dammhalter i lokaler är svåra att göra eftersom halterna skiftar beroende på var i lokalen arbetet utförs, samma arbetsmoment nära dammkällor utförs inte hela dagen och andningsskydd används i högre grad vid höga dammnivåer.
Alstring och utsläpp av luftburna föroreningar i lantbruket är beroende av faktorer som lokalers utformning, djurarter, djurens beteende, utfodring, foder och strö. Arbetsmetoder och utförande har stor betydelse.33 Lägesbilden
avseende sammanställda halter av föroreningar från djurhållning som höns, svin, nötboskap och hästar samt från spannmål, hö, halm visar att för samtliga föreligger höga halter av luftburet damm, endotoxiner, sporer och vid
djurhållning ammoniak. Exponeringar, halter och utsläpp av luftföroreningar är högst från djurhållning bestående av fjäderfä följt av svin. De främsta källorna uppges vara foder, strö och djuren själva och deras avföring. Höga
exponeringar är även vanliga vid hantering av spannmål samt halm och hö (damm, endotoxin, svampsporer).34
Personlig skyddsutrustning
Lägesbild: Handeksem är vanligare bland kvinnor och i vissa yrkesgrupper där skadlig hudexponering förekommer (t ex långvarig upprepad kontakt med, vatten, rengöringsmedel, livsmedel och andra kemikalier). Kvinnor utsätts för mer våtarbete än män. Det är ett vanligt arbetsmiljöproblem, det förekommer hos 10 % av befolkningen.35 Riskyrken är: service, vård- och omsorg, maskin- och motorreparatörer. Atopiskt eksem i barndomen ökar risken för handeksem.
Mellan 15 och 30 % av dagens unga har haft sådant eksem i barndomen.
Kontaktallergi är en vanlig orsak till handeksem, det förekommer hos 15-20 % av befolkningen. Kontaktallergi mot hårfärgämnen ökar oroande, enligt forskarrapporten. Allergi mot nickel är också vanligare hos kvinnor än hos män.36 Det här betyder att lägesbilden vad gäller handeksem är att en mycket stor del av befolkningen har ökad risk för handeksem i vanliga yrken med våtarbete. Samhällskostnaderna för vård och produktionsbortfall bedöms som betydande.37 Det är en kronisk sjukdom som kan kräva sjukhusvård, och
påverkar arbetsförmågan. Det bedöms att arbetsskadestatistiken är missvisande
32 Organiskt damm i lantbruk, Rapport 2011:4 s. 4.
33 Se ibid s. 4.
34 Se ibid s. 5.
35 Handeksem – förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen, Rapport 2012:8 s. 7.
36 Ibid s. 7.
37 Ibid s. 7.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 24 (39)
på grund av ”massiv underrapportering”, vilket också innefattar hudsjukdomar.38
Fysikaliska faktorer
Lägesbild: En sammanställning av den aktuella forskningen kring arbetsmiljöns orsaker till hörselskador ger vid handen att olika arbetsmiljöer orsakar olika typer av buller.39 Det kan handla om branscher med en mer kontinuerlig ljudnivå, som industrin, eller militären där s.k. impulsbuller (höga ljudtoppar) är vanligare. Rapporten beskriver nya metoder som säkrare kan mäta och värdera risken för hörselskador vid denna typ av buller. Dock är det så att andra faktorer, som individens egna förutsättningar eller andra omständigheter i arbetsmiljön, kan påverka följderna av bullerexponering och detta bör också beaktas i skaderiskbedömningar. Fortfarande domineras
arbetsskaderapporteringen och skadebilden av branscher med höga bullernivåer, som industrin, och i de här fallen är det i huvudsak män som drabbas.40 Samtidigt som bullernivån har kunnat sänkas på arbetsplatser som haft höga nivåer, har nya bullerproblem uppstått på arbetsplatser som tidigare inte varit drabbade som inom kontor, undervisning/skola och vård- och
omsorgssektorn.41 Forskning visar att hörselskador kan uppstå även om det inte ger utslag i ett s.k. tonaudiogram (som mäter påverkan på hörtrösklarna). Det kan vara i form av till exempel tinnitus, överkänslighet för starka ljud,
förvrängd ljudupplevelse, försämrad förmåga att uppfatta tal i svåra
lyssningsmiljöer. Konsekvenser av bullerexponering kan också ge upphov till sänkt arbetsförmåga, ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som direkt eller indirekt följer av detta.42 Inom pedagogisk verksamhet, som skola och förskola, har forskning på senare år visat bullrets effekter på minne och inlärning och kring förskolan finns kunskap om bullrets effekter avseende ljudtrötthet, stress, slitenhet och utbrändhet.43 Utifrån de riskbedömningar som innefattas i gällande regelverk är rekommendationen från de båda
forskarrapporterna om arbetsmiljöbuller och hörselskador, att det framtida regelverket från myndigheten bör innehålla även den ohälsa som direkt eller indirekt kan kopplas till bullerstörning. En av kunskapssammanställningarna lyfter fram att arbetsorganisatoriska insatser är viktiga, som att vilorum finns tillgängligt, möjlighet till återhämtning och arbetsrotation.44
Faktorer som buller och stress påverkar även rösten och till exempel hur mycket och hur starkt man behöver tala. Forskning visar att det kan ge upphov till
38 Ibid s. 7.
39 Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.
40 Ibid s. 5-6.
41 Ibid s. 6, jfr Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 7.
42 Ibid samt Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.
43 Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 36.
44 Ibid s. 38.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 25 (39)
störningar på rösten och stämbanden, särskilt hos de yrkesgrupper där rösten är ett arbetsinstrument som lärare, musiker, personer på kundkontaktcenter, artister. Ungefär 1/3 av den yrkesverksamma befolkningen uppskattas ha ett arbete där rösten är ett viktigt/nödvändigt arbetsverktyg.45 Lägesbilden vad gäller yrkesrelaterade störningar på rösten är dock att det saknas uppgifter om kostnader för sådana arbetsskador i Sverige.46 Arbetsmiljölagen behöver följas bättre på arbetsplatserna och bedömning av röstergonomi bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där en fungerande röst är viktigt.47 Arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas, utbildning behövs för arbetsmiljöansvariga som inspektörer, arbetsgivare, skyddsombud, men även arbetstagare för att förebygga problem med rösten. Ökad kunskap om
röstproblem och kriterier för bedömning om en störning på rösten är en arbetssjukdom behöver utvecklas. Sedan länge finns bullernormer för att undvika hörselskador, men något liknande finns inte för röstanvändning.48 Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer
Lägesbild: Kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet är ett mycket vanligt problem. Cirka 700 000 personer lever med en sjukdom eller
funktionsnedsättning vilket ökar risken för kognitiv påverkan och de flesta är yrkesverksamma.49 I kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö står att läsa: ”Högt räknat har 55 procent av befolkningen - kroniskt, återkommande eller vid något tillfälle utsträckt över längre tid än några månader – en sjukdom som kan föra med sig kognitiva problem. Detta understryker vikten av att förstå
arbetsmiljöaspekter av kognitiva funktionsnedsättningar”.50 I takt med ett arbetsliv som ställer allt högre krav på ”kognitiv prestation” blir detta dessutom en vanligare fråga, och i ljuset av ökande krav på ett längre arbetsliv högre upp i åldrarna.51 Kognitiv funktionsnivå handlar inte enbart om den enskilde individens egna begränsningar till följd av en sjukdom och/eller en
funktionsnedsättning, utan även om arbetsmiljön och kraven på individen. De flesta arbetstagare kommer att hamna i situationer där faktorer kopplade till arbetsmiljön eller arbetsuppgiften gör att våra kognitiva förmågor belastas.
Problemen - och lösningarna - är därför viktiga och de gäller för alla i arbetslivet.52 För arbetsgivaren är det bättre att göra något än inget alls och lyhördhet lyfts fram som viktigt i forskningssammanställningen. En
45 Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi, Rapport 2011:6.
46 Ibid s. 4
47 Ibid s. 4.
48 Se ibid s. 56-58.
49 Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Rapport 2014:2 s. 70.
50 Ibid s. 26, kursiv i original.
51 Ibid s. 69.
52 Ibid s. 5.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 26 (39)
arbetsgivare som försöker skapa en ”hjärnvänlig” arbetsplats kan förbättra arbetssituationen för alla.53
Hot och våld
Lägesbild: Det arbetsrelaterade våldet är ett växande problem, både nationellt och internationellt, och det drabbar främst yrkeskategorier där många kvinnor arbetar. I Sverige har ökningen av det fysiska våldet varit större för kvinnor än män under de senaste decennierna.54 En förklaring som angetts till kvinnors utsatthet för våld är den könssegregerade arbetsmarknaden. Otrygga
anställningar och oreglerade arbetsvillkor ökar också utsatthet för våld, hot och trakasserier.55 Likaså hög arbetsbelastning kan påverka förekomsten av hot och våld i arbetslivet.56 Personalens bristande tid för omvårdnad av patienterna inom vård och omsorg innebär att risker för hot och våld ökar.57 En slutsats som dras är att det är de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden som löper större risk att utsättas för våld. Här samspelar klass, etnicitet, ålder och kön.58 Det saknas dock en enhetlig definition på (arbetsrelaterat) våld och vilka handlingar som ingår däri. Det feministiska perspektivet på våld skulle kunna bidra med en helhetsförståelse av våld där olika typer av våldshandlingar ryms och som annars skulle osynliggöras, som objektifiering, förminskning,
trakasserier.59 De yrkesområden som är särskilt utsatta för hot och våld är vård, omsorg, socialtjänst, skola/utbildning, polis och säkerhetspersonal. En
enkätstudie som gjorts bland lärare och elever visar att åtminstone en tiondel av både lärare och elever tycks ha blivit utsatta för en omfattande mängd
incidenter och kränkande beteenden. Här används en bred ansats på våld, och man frågade efter fysiskt, verbalt, relationellt, cyber- och sexuellt våld. När det gäller fysiskt våld och cybervåld var elever mer utsatta än lärare, pojkar i högre grad för fysiskt våld än flickor. En högre andel flickor än pojkar och en högre andel kvinnliga lärare än manliga upplevde sig vara utsatta för verbalt våld.60 Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor
Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner
Lägesbild: Vad gäller forskningsläget om fysisk och psykisk arbetsmiljö för hyresarbetskraft kan konstateras att forskningsunderlaget är litet –
kunskapssammanställningen Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och
53 Ibid s. 66.
54 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
55 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
56 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16.
57 Ibid s. 5.
58 Se ibid samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
59 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
60 Hot och våld i skolan – en enkätstudie bland lärare och elever, Rapport 2011:15.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 27 (39)
psykosociala arbetsmiljö bygger enbart på 45 artiklar.61 Enligt forskarna var det svårt att hitta artiklar i de internationella databaserna där de inhyrda särskiljs från andra typer av anställningsformer.62 Uthyrningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen födda utanför västvärlden är överrepresenterad i branschen. Användningen är relativt utbredd i Sverige, både privata och
offentliga sektorn använder denna typ av arbetskraft. Mest utbrett inom branschen tillverkningsindustrin.63 Rapporten visar att bemanningsanställda har en sämre psykosocial arbetsmiljö. Denna grupp visar högre risker att utsättas för psykosocial ohälsa. Rapporten visar att inhyrda upplever låg anställningstrygghet och upplever därför lägre grad av tillfredsställelse med arbetet.64 Även i Sverige, som skiljer sig från övriga Europa i det att
bemanningsanställda kan vara visstidsanställda, visar forskningen att de bemanningsanställda upplever sin anställning som otrygg.65 Studien omfattade tjänstemän. De bemanningsanställda har i mindre grad möjlighet att medverka i utformning av sin arbetssituation, även skillnad i autonomi: gruppen är
överrepresenterade i jobb som kan beskrivas som passiva och spända (låg egenkontroll, höga krav).66 Bemanningsanställda får de jobb som innebär mest fysisk belastning, med repetitiva och manuella arbetsuppgifter – och det gör att bemanningsanställda har generellt större risk för arbetsskador.
Forskningssammanställningen visar att inhyrning är mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö.67 Förklaringar till ökad arbetsskaderisk diskuteras i rapporten. Bland annat nämns branschens särart som en sådan förklaring (t ex ekonomisk press), ålder/erfarenhet, delat
arbetsmiljöansvar etc. Men forskningen är av relativt liten omfattning och det är svårast att hitta forskning om arbetsskador och fysisk arbetsmiljö, det är också svårt att jämföra mellan länder då arbetsvillkor och mönster för uthyrning skiljer sig åt.68
Forskning från åren 2006-2010 verkar bekräfta bilden från tidigare studier av ett samband mellan arbetslöshet och ohälsa bland de som förlorar arbetet, och att personer som redan från början har sämre hälsa selekteras till arbetslöshet med en slags ”dubbelriktad verkan” mellan arbetslöshet och ohälsa.69 Det finns ett visst stöd, men forskningen från Sverige spretar i sina resultat, när det gäller frågan om personalneddragningar har samband med försämrad psykisk ohälsa
61 Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, Rapport 2013:10.
62 Ibid s. 5.
69 Se Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång, Rapport 2011:11 s. 5.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 28 (39)
bland anställda. Efter den stora konjunkturnedgången under 1990-talet i Sverige sågs en kraftig ökning av sjukfrånvaron. Forskningsläget visar en ”trendmässig psykosocial belastningsökning över hela decenniet, särskilt bland kvinnor och i sektorer på arbetsmarknaden där kvinnor var/är överrepresenterade.”70
Ett längre arbetsliv
Lägesbild: Kunskapssammanställningen Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften drar slutsatsen att det finns begränsad forskning om det direkta sambandet mellan arbetsmiljö och tidpunkten för utträde från
arbetsmarknaden, men den forskning som faktiskt finns visar att kvaliteten på både den fysiska likväl som den psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en person väljer att lämna yrkeslivet.71 Lågutbildade lämnar arbetslivet tidigare än högutbildade och kvinnor tidigare än män. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, större hälsoproblem och oftare än män återfinns i s.k. ”kontaktyrken” – ett riskyrke för att lämna arbetslivet i förtid – är troligen bidragande faktorer.72 Den här bilden får stöd av den sammanställda forskningen om arbetsmiljö och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Personer som jobbar inom branscherna vård- och omsorg och utbildning/forskning är utsatta för en högre risk att drabbas av
arbetsmarknaden, men den forskning som faktiskt finns visar att kvaliteten på både den fysiska likväl som den psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en person väljer att lämna yrkeslivet.71 Lågutbildade lämnar arbetslivet tidigare än högutbildade och kvinnor tidigare än män. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, större hälsoproblem och oftare än män återfinns i s.k. ”kontaktyrken” – ett riskyrke för att lämna arbetslivet i förtid – är troligen bidragande faktorer.72 Den här bilden får stöd av den sammanställda forskningen om arbetsmiljö och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Personer som jobbar inom branscherna vård- och omsorg och utbildning/forskning är utsatta för en högre risk att drabbas av