En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt – både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av
underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö – både fysiskt och psykiskt.
Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där
generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd.
Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren3.
Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats
Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har
polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under 2000-talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till
entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service).
Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad.
Anställningsförhållandena blir mer ”flexibla”, med ökad rörlighet, korta
kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de
3 Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början 2009. De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets
omvärldsrapporter från 2009 till 2014.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 6 (39)
förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd.
Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation
Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och
arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama.
I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år 2006.
I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för
sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.
Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning
Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar.
Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande4. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett ”hela-livet
perspektiv”. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera.
Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går.
4 Regeringen, 2013. Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 7 (39)
I en kunskapssammanställning5 från Arbetsmiljöverket görs en
överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca 400 000 kronor, lågt räknat. Om exempelvis 1 000 personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta.
I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern 50-64 år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och
förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande.6 En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension.7 Andelen tillfälligt anställda ökar8
Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och 2014. I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda 2014. Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under 2010- talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent.
5 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8
6 Ibid, s. 20
7 Ibid, s. 18
8 SCB (2014) definierar ”tidsbegränsat anställda” som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 8 (39)
Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela
perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent 2014.
Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka 46 000 årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt 5-7 000 vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent.
Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent.
Ökad migration – ökad segregering
Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras
möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige.
En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i
verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften.
Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och
fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icke-typiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda
svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete.
Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara
ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 9 (39)
Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer
globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera.
Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort.
Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna
målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet.
Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna
branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.
Datum Vår beteckning Sid
2015-05-26 2015/007002 10 (39)