Arbetsmarknaden för arbetshandikappade

I avsnittet 3.2.3 Övriga A-anslag, anslaget A 3 Särskilda åtgärder för arbets-handikappade och i avsnittet 3.3 B Arbetsliv, anslaget B 6 Bidrag till Sam-hall, behandlas förslag om särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade. I detta avsnitt behandlas övriga motioner som rör ar-betsmarknaden för arbetshandikappade.

Motioner

Centerpartiet anser i motion 1998/99:So455 att arbetslivets tillgänglighet för funktionshindrade bör ökas genom att Handikapputredningens förslag full-följs. Handikapputredningen föreslog att varje sektor, inklusive arbetslivet, skall ha ett lagstadgat ansvar för att den egna sektorn blir tillgänglig för

1999/2000:AU1

24 funktionshindrade. Förslaget bör, enligt partiet, fullföljas inte minst mot bakgrund av den höga arbetslösheten (yrk. 6).

Folkpartiet anser i motion A231 att lönebidragsanställningar i största möjliga utsträckning måste vara en åtgärd för arbetshandikappade och inte för andra grupper. De statliga insatserna för att stärka handikappades ställning är enligt partiet oerhört viktiga och bör alltid vara prioriterade. Både lönebidrag och anställningar inom Samhall har visat sig vara värdefulla lösningar för många arbetshandikappade (yrk. 15).

Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) framhåller i motion 1998/99:A282 behovet av en handlingsplan för ytterligare insatser på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Krafttag behövs enligt motionärerna för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionshinder. En handlingsplan skulle kunna anvisa både målsättning och vägar dit.

Christina Nenes (s) menar i motion A210 att FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet inte fått det genomslag i den praktiska politiken som många hoppats på. Inform-ations- och påverkansprojektet ”Agenda 22, Ett samhälle för alla” drivs i syfte att försöka påverka kommunerna att vidta de åtgärder som presenteras i standardreglerna. För att reglerna ska få en verklig betydelse på alla nivåer anser motionären att ett riktat statsbidrag bör ges till samtliga kommuner för att anställa ”Agenda 22-projektledare”. Initiativet bör också ses som en ar-betsmarknadspolitisk satsning för personer med funktionshinder.

Anita Jönsson och Mariann Ytterberg (s) anser i motion A211 att åtgärder bör vidtas för att öka deltagandet på arbetsmarknaden av ungdomar med funktionshinder. De resurser som tilldelas arbetsmarknadspolitiken måste enligt motionärerna fördelas på ett sådant sätt att fler ungdomar med funkt-ionshinder får ett arbete och så att deras arbetsmiljö utformas efter deras behov.

Christina Nenes och Nils-Erik Söderqvist (s) betonar i motion A226 behovet av åtgärder för att unga med funktionshinder skall bli delaktiga i arbetslivet.

Kraftfulla insatser behövs för att inte ännu en generation av funktionshind-rade ungdomar skall hänvisas till förtidspensionering i unga år.

Paavo Vallius (s) tar i motion A241 upp rehabilitering av arbetshandikap-pade. Motionären anser att förslaget om en utvidgad utvecklingsgaranti som komplement till de ordinarie arbetsmarknadsåtgärderna bör omfatta även arbetshandikappade.

Hans Karlsson (s) anser i motion A244 att de arbetsmarknadspolitiska åtgär-derna och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen bör få de resurser som behövs för att fler personer med arbetshandikapp skall kunna få arbete.

Eva Arvidsson m.fl. (s) pekar i motion A257 på behovet av samordnade insatser för att de funktionshindrade skall få lika villkor på arbetsmarknaden och för att samhället skall få tillgång till den arbetskraftsresurs som många av dem utgör.

1999/2000:AU1

25 Sofia Jonsson (c) anser i motion A276 att det finns behov av ett regelverk för decentraliserade åtgärder för arbetshandikappade. Motionären menar att det är angeläget att skapa lokala arbetsmarknader för arbetshandikappade och att stöd till arbetshandikappade kopplas direkt till individen.

Utskottets ställningstagande

I juni i år presenterades en undersökning, Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden, som genomförts av Statistiska centralbyrån i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Rådet för arbetslivsforskning.

Undersökningen, som avser fjärde kvartalet 1998, visar att funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga utgjorde 10,5 % av befolkningen i åldersgruppen 16–64 år. En större del av kvinnorna än av männen har nedsatt arbetsför-måga. Andelen med nedsatt arbetsförmåga varierar även betydligt mellan personer med olika utbildningsnivå, från 15 % för dem med enbart grund-skola till 6 % för dem med eftergymnasial utbildning. Undersökningen visar också, vid jämförelse mellan fjärde kvartalen 1996 och 1998, att arbets-kraftsdeltagandet har ökat för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga medan det minskat för personer utan funktionshinder. Arbetslösheten har under perioden minskat för personer med funktionshinder men ligger på en betydligt högre nivå än för personer utan funktionshinder.

Enligt AMS veckostatistik var 106 000 arbetshandikappade antingen ar-betslösa eller åtgärdsplacerade under vecka 45, en minskning med 2 000 personer jämfört med föregående år. Av dessa fanns 52 % i arbete med löne-bidrag eller i offentligt skyddat arbete (OSA).

Utskottet kan dock konstatera att de arbetshandikappade, trots vissa för-bättringar, har en besvärlig situation på arbetsmarknaden. I AMS rapport Arbetsmarknadsutsikterna för 1999 och 2000 (Ura 1999:6) anges att nästan hälften av de arbetshandikappade som antingen är arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiskt program saknar gymnasiekompetens. Arbetsmark-naden har under det senaste året uppvisat en gynnsam utveckling men samti-digt skärps kraven på kompetens hos arbetskraften. Det finns därför risk att de arbetshandikappade, där en förhållandevis stor andel saknar utbildning över grundskolenivå, inte får del av den gynnsamma utvecklingen. Arbets-marknadssituationen för arbetshandikappade kännetecknas också av att anta-let långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen är oförändrat högt under tredje kvartalet 1999 (AMS kvartalsrapport 1999:3). Av de 77 200 personer som var långtidsinskrivna vid slutet av kvartalet var 25 % arbetshandikappade.

Utskottet delar därför den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att de särskilda insatserna för att stärka de arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden är mycket viktiga. Behovet av subventionerade arbetsplat-ser för arbetshandikappade liksom av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder är stort. Utskottet ser också positivt på att de arbetshandikappade har varit en prioriterad grupp till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och att de kom-mer att vara det även nästa år.

I Sveriges handlingsplan för sysselsättning, som utarbetats mot bakgrund av EU:s sysselsättningsriktlinjer, anges att regeringen på olika sätt främjar funktionshindrades inträde på arbetsmarknaden, stöder deras utveckling i

1999/2000:AU1

26 arbetslivet samt förhindrar utslagning. Vidare anges att data om funktions-hindrades arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsförhållanden analyseras regelbundet för att få till stånd effektiva åtgärder. Utskottet lägger också i avsnitt 3.2.2 fram förslag om ett tillkännagivande från riksdagen om vikten av lösningar för personer med en särskilt svår situation på arbetsmarknaden.

Utskottet anser det angeläget att de lösningar som väljs får en utformning som medger flexibilitet och hänsynstagande till individuella behov.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna A231 (yrk. 15), 1998/99:A282, A241, A244, A257 samt A276.

När det gäller Centerpartiets förslag om lagstiftning för att arbetslivet skall bli tillgängligt för funktionshindrade vill utskottet hänvisa till den lag som antogs av riksdagen den 3 mars 1999, lagen (1999:132) om förbud mot dis-kriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. Lagen omfattar förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Förbudet mot diskriminering av arbetssökande omfattar hela rekryteringsförfarandet och gäller oavsett om det fattas ett anställningsbeslut. Någon ytterligare lagstiftning anser utskottet inte vara påkallad och avstyrker motion 1998/99:So455 (yrk. 6).

I fråga om FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funkt-ionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet delar utskottet motionärens uppfattning att dessa bör få genomslag i den praktiska politiken. Utskottet har inhämtat att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att utarbeta en nationell handlingsplan för handikappområdet. En grund för det arbetet är FN:s standardregler. Planen kommer att redovisas för riksdagen i form av en proposition kring årsskiftet. I avvaktan på detta avstyrker utskottet motion A210.

I två motioner betonas behovet av åtgärder för att unga med funktionshin-der skall bli delaktiga i arbetslivet. Utskottet delar uppfattningen att de insat-ser som vidtas bör anpassas till de särskilda behov som kan finnas inom olika grupper av funktionshindrade. Inom AMV pågår en särskild verksamhet, Unga handikappade, som riktar sig till funktionshindrade ungdomar upp till 30 år. I AMV:s årsredovisning för 1998 anges att 1 850 skolungdomar fick del av insatser från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut under 1998. Vidare anges att av alla arbetslösa ungdomar i åldrarna 18–24 år hade 3,4 % ett arbetshandikapp, samtidigt uppgick de arbetshandikappade ungdo-marnas andel i de konjunkturberoende programmen till 7,4 procent.

Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att något tillkännagivande med anledning av motionerna inte är påkallat och avstyrker motionerna A211 och A226.