Bakgrund
Enligt en redovisning i budgetpropositionen fanns det drygt 123 000 deltids-arbetslösa registrerade vid arbetsförmedlingarna under första halvåret 1999.
Av dessa hade 89 % rätt till inkomstrelaterad ersättning, vilket är en betydligt större andel än av de öppet arbetslösa i allmänhet där motsvarande tal är 72 %.
Under tre perioder har det funnits regler i arbetslöshetsförsäkringen som innebär begränsningar i rätten att få deltidsersättning. Enligt den nuvarande
1999/2000:AU1
36 regleringen i 40 § lagen om arbetslöshetsförsäkring får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersätt-ningsrätten för personer som regelbundet utför deltidsarbete. Sedan den 1 januari 1996 gäller en sådan begränsning, som numera återfinns i 8 § förord-ningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Begränsningsregeln avser personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. En sådan person har inte rätt till ersättning om han eller hon efter en första ersättningsperiod fortsätter en tillsvidareanställning på deltid så länge som denna anställning pågår. Begränsningen gäller också i en ny tills-vidareanställning som påbörjas inom tre månader från det att den tidigare tillsvidareanställningen på deltid upphörde.
Förordningen innehåller även andra regler som gäller deltidsarbetslösa.
Under den tid som ersättning lämnas skall länsarbetsnämnden tillsammans med sökande, arbetsgivare och fackliga organisationer aktivt verka för att den sökande får en sammanlagd veckoarbetstid som motsvarar hans eller hennes önskemål om arbetstid. Om detta inte kan åstadkommas skall en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd erbjudas i stället. Särskild prövning av ersättningsrätten skall göras var sjätte månad.
I avsnitt 2 utgiftsområde 13 beskriver utskottet i korthet den s.k. DELTA-utredningen som regeringen tillsatte i april 1998. Uppdraget (dir. 1998:27) var att beskriva och analysera hur förekomsten av deltidsarbeten och tillfäl-liga arbeten har utvecklats sedan början av 1980-talet och bedöma hur före-komsten av dessa anställningsformer skulle kunna tänkas utvecklas i framti-den. Mot bakgrund av den analysen skulle utredaren överväga om några förändringar behövde göras vad gäller rätten till arbetslöshetsersättning för den berörda kategorin arbetstagare. Utredningen lade fram sitt slutbetän-kande (SOU 1999:27) i februari i år. I korthet föreslog utredningen att den som vill ha fyllnadsersättning inför arbetslöshetskassan skall uppvisa ett intyg från arbetsgivaren att denne inte kan erbjuda mer tid. Intyget skall uppvisas första gången ersättningen söks och efter sex månader. Även läns-arbetsnämnden skall få del av intyget som underlag i diskussionen om den enskildes handlingsplan. Efter 52 veckor skall arbetsgivaren och den an-ställda ställas inför en valsituation, ”den bortre parentesen” för arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren inte erbjuder önskad tid återstår för den enskilde att an-tingen delta i ett anpassat arbetsmarknadsprogram på heltid eller att stanna kvar i deltidsanställningen utan fyllnadsersättning. Särregler föreslås för personer över 60 år. Deltidsarbete skall inte längre anses som lämpligt arbete för den som söker heltidsarbete, vilket innebär att arbetsförmedlingen inte kan avstänga den som i denna situation vägrar att acceptera deltid.
Sedan 1997 gäller enligt 25 a § lagen om anställningsskydd en särskild re-gel för deltidsanställda. Om en sådan arbetstagare anmält för arbetsgivaren att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad har personen under vissa förutsättningar företrädesrätt till en ledig sådan anställ-ning.
1999/2000:AU1
37 Motioner
De deltidsarbetslösas situation tas upp i fyra enskilda socialdemokratiska motioner.
En lång rad insatser krävs enligt Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (s) i motion A267. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och organisera arbetet så att den som vill ha högre sysselsättningsgrad också kan få det. Det är inte accep-tabelt att kostnaderna annars övervältras på a-kassan. Motionärerna ser som en möjlighet att i lagen kräva särskilda skäl för att få inrätta heltidstjänster.
Lena Sandlin och Ingemar Josefsson (s) anser i motion A703 att den nuva-rande lagregleringen behöver skärpas. Deltid skall vara tillåtet bara om det finns särskilda skäl som att arbetet bara utförs under kortare tid under dygnet.
Avsteg skall kunna göras genom central överenskommelse mellan marknadens parter. – I motion A707 efterlyser samma motionärer arbets-marknadspolitiska insatser. Nu när konjunkturen vänt bör det förebyggande arbetet prioriteras. Ett annat arbetssätt med tidiga insatser krävs från förmedlingens sida, sägs det i motionen. Samarbetet bör utökas med arbets-givare och fackliga organisationer. Möjligheter till utbildning och studiefi-nansiering bör kunna komma i fråga.
Marie Granlund (s) i motion A725 anser att DELTA-utredningen lagt fram många vällovliga förslag, men hon framhåller att pressen på arbetsgivarna måste öka. En utvärdering bör göras av hur de arbetsrättsliga reglerna funge-rat i praktiken. Om situationen inte förbättras bör regeringen överlägga med berörda parter på arbetsmarknaden. Ambitionen bör vara att heltidsanställ-ning är en rättighet och deltidsanställheltidsanställ-ning en möjlighet.
Utskottets ställningstagande
Under en följd av år har utskottet behandlat motioner som avser de deltidsbetslösas situation bl.a. när det gäller möjligheten att få ersättning från ar-betslöshetsförsäkringen. Utskottet har uttalat att det inte går att bortse från att många deltidsarbetslösa ställs inför svåra val och att många lämnar sin tills-vidareanställning på deltid för att inte förlora ersättningsrätten. Utskottet har betonat att det inte är tillfredsställande att människor förlorar anknytningen till arbetslivet på det sättet (se bl.a. 1997/98:AU5). Utskottet har därför väl-komnat DELTA-utredningen.
Det framgår av budgetpropositionen att DELTA-utredningens förslag har remissbehandlats och att avsikten är att regeringen skall ta ställning till för-slagen i samband med förför-slagen från den arbetsgrupp som har till uppdrag att se över vissa frågor inom arbetslöshetsförsäkringen. Som redovisats ovan har arbetsgruppen i dagarna lagt fram sina förslag (Ds 1999:58).
I den arbetsrättsliga frågan om en principiell rätt till heltidsanställning har utskottets uppfattning varit att anställningar på heltid skall eftersträvas. Ut-skottet har sett det som angeläget att det skapas förutsättningar för heltidsan-ställningar för den som så vill och hänvisat till de ändringar i LAS som ge-nomfördes från 1997 (1998/99:AU8).
1999/2000:AU1
38 I sammanhanget vill utskottet även hänvisa till slutrapporten från den s.k.
vård- och omsorgskommissionen, Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44). Kommissionen har bestått av företrädare för regeringen, kommun- och landstingsförbunden samt de fackliga huvudorganisationerna och har tillsatts mot bakgrund av rekryteringssvårigheterna inom sektorn. I rapporten konstaterar kommissionen att vård- och omsorgssektorn har den största ande-len deltidsanställda. Samtidigt är deltidsarbetslösheten oacceptabelt stor och omfattar ca 18 % av de sysselsatta inom yrkesgruppen, detta alltså trots rekryteringsproblemen. Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att kommissionen enats om att bl.a. verka för att minska deltidsarbetslösheten.
Målet skall vara att minska deltidsarbetslösheten med 50 % under en ettårs-period fram till slutet av 2000. Enligt propositionen avser regeringen att senare kalla de berörda parterna till möte i syfte att analysera om detta mål har nåtts.
För utskottet är det mycket angeläget att det ofrivilliga deltidsarbetet kan begränsas så långt som möjligt. Deltidsarbetslösheten är ett stort problem som ställer krav både på arbetsgivarna och på arbetsförmedlingen. De insat-ser som nu görs på området är därför mycket välkomna. Utskottet vill dock inte nu låsa sig för olika tekniska lösningar som rör deltidsproblematiken utan anser att det beredningsarbete som skall ske i Regeringskansliet bör avvaktas.
Med hänvisning till detta avstyrks de nu behandlade motionerna A267, A703, A707 och A725.