Arbetsmarknaden för invandrare

Propositionen

Integrering av invandrare är enligt regeringen en central del av arbetsmark-nads- och arbetslivspolitiken.

För utländska medborgare – i synnerhet de utomnordiska medborgarna – är arbetsmarknadsläget fortfarande besvärligt. Samtidigt som många invand-rare som varit längre tid i Sverige har förlorat sina arbeten under 1990-talet,

1999/2000:AU1

27 har många personer som anlänt på senare år inte kunnat etablera sig på ar-betsmarknaden. Den ökade arbetskraftsefterfrågan på senare tid har medfört att arbetslösheten minskat också bland de utländska medborgarna.

I budgetpropositionen framhålls att det är av största vikt att de arbetsmark-nadspolitiska insatserna används på ett bra och effektivt sätt för att underlätta integreringen i arbetslivet. Regeringen har tagit initiativ till ett projekt som ur ett tillväxtperspektiv skall studera bl.a. hur mångfald i arbetslivet kan leda till ökad tillväxt. Enligt budgetpropositionen avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag och ett samlat program för att bättre utnyttja mångfal-den i arbetslivet.

Motioner

Kristdemokraterna pekar i kommittémotion A804 (yrk. 14) på den låga sysselsättningsgraden bland kvinnor med utländskt medborgarskap. Särskilda insatser behövs för att inventera invandrarkvinnors kunnande, exempelvis sådan kompetens som kan vara till nytta för exportindustrin. De berörda kvinnorna bör utbildas om svenskt arbetsliv.

I motion Sf637 (yrk. 18) förespråkar Kristdemokraterna fler internationella arbetsförmedlingar för ekonomer, jurister, tekniker m.fl. grupper. Fler orter i landet bör få sådana förmedlingar.

Folkpartiet anser i kommittémotion A230 (yrk. 5 och 6) att specialiserade arbetsförmedlingar liknande förmedlingen Internationella ingenjörer i Stock-holm kan bidra till att effektivisera förmedlingens verksamhet. Sådana speci-aliserade förmedlingar liksom privata förmedlingar kan hjälpa sökande med särskilda behov. Konkurrens mellan arbetsförmedlingar ökar valmöjligheter-na för arbetssökande och arbetsgivare. Vidare behövs särskilda åtgärder för invandrarkvinnor som har svårt att tillgodogöra sig dagens utbud av utbild-ning och arbetsmarknadsinsatser. För dessa behövs bl.a. aktiviteter där prak-tiskt arbete kombineras med undervisning.

Också i kommittémotion A231 (yrk. 13) betonar Folkpartiet vikten av åt-gärder för att förbättra invandrares situation på arbetsmarknaden i syfte att förhindra arbetslöshet och rundgång. Vad som krävs för att förbättra invand-rares situation på arbetsmarknaden är att det svenska samhället slutar att betrakta invandrarna som ett problem och i stället ser dem som en tillgång.

Ulla-Britt Hagström (kd) och Birgitta Carlsson (c) vill enligt motion A228 (yrk. 1 och 2) tillvarata invandrarkvinnors språkkunskaper inom IT-sektorn.

För långtidsarbetslösa invandrare med yrkesutbildning som bedöms vara gångbar på den svenska arbetsmarknaden bör referensakademier tillskapas.

Där bör IT-utbildning ges samtidigt som de berörda personerna får referen-ser.

Utskottets ställningstagande

De utomnordiska medborgarnas situation på arbetsmarknaden har förbättrats successivt sedan 1997. Under 1999 har utvecklingen fortlöpande blivit bättre.

Den gynnsamma utveckling som ägt rum på senare tid är enligt utskottets

1999/2000:AU1

28 uppfattning glädjande, inte minst efter att en kontinuerlig och mycket allvar-lig försämring ägt rum när det gäller arbetsmarknadssituationen för dessa grupper under hela 1990-talet fram till 1997.

Jämfört med förra året har fler utomnordiska medborgare fått arbete i år.

Samtidigt har antalet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i gruppen minskat med nästan 7 000 personer jämfört med förra året. Av de personer som varit långtidsinskrivna över två år på arbetsför-medlingen har andelen utomnordiska medborgare minskat.

Enligt AMS är knappt 12 000 utomnordiska medborgare anmälda vid ar-betsförmedlingen utan att räknas som arbetslösa. Bland dessa personer som saknar fotfäste på arbetsmarknaden deltar många i svenskundervisning.

Även om en förbättring skett av de utomnordiska medborgarnas ställning på arbetsmarknaden på senare år är situationen fortfarande allvarlig. Arbets-lösheten i gruppen är fyra gånger så hög som för svenska medborgare.

Utskottet delar till fullo den uppfattning som förs fram i motioner om att invandrares kunnande skall tas till vara och att invandrarna inte skall betrak-tas som ett problem utan i stället ses som en tillgång. Som regeringen också betonar i budgetpropositionen är det av avgörande betydelse att människors resurser tas till vara om det skall vara möjligt att nå ökad och hållbar tillväxt och sysselsättning. Ökad mångfald på arbetsmarknaden skulle innebära att man i betydligt större utsträckning än i dag tog till vara människors resurser.

I förlängningen bidrar detta till ekonomisk tillväxt och utveckling. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det av regeringen aviserade programmet för mångfald i arbetslivet.

I anslutning till detta vill utskottet påpeka att regeringen i oktober 1999 har uppdragit åt samtliga statliga myndigheter som lyder omedelbart under rege-ringen att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland de anställda. Planerna skall även avse myndigheternas regionala organisation.

Planerade och redovisade åtgärder skall redovisas senast den 1 mars varje år.

I rapporten Arbetsmarknaden för invandrare (Ura 1999:5) från AMS förs en sammanfattande diskussion om vilka åtgärder som behöver vidtas för att radikalt förbättra läget på arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare.

Utskottet instämmer i rapportens slutsats att det krävs ett brett samarbete inom näringslivs-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken m.m. för att få till stånd avgörande förbättringar.

AMS-rapporten pekar bl.a. på vikten av att åstadkomma en kvalitativt god svenskundervisning och snabb kontakt med arbetslivet genom olika former av arbetsplatsförlagd praktik. Vidare bör ytterligare åtgärder vidtas för att ge svensk behörighet till invandrare med utländsk utbildning inom vårdområdet.

I rapporten konstateras också att de arbetsmarknadspolitiska program som innebär arbetslivskontakt på en arbetsplats oftare leder till arbete för en in-vandrare än vad som är fallet med övriga program.

Inte minst mot bakgrund av det sistnämnda konstaterandet finns det enligt utskottets uppfattning anledning att hysa förhoppningar om att det förstärkta anställningsstöd som behandlas närmare i avsnitt 3.2.2 skall underlätta för utomnordiska medborgare och andra invandrare att komma in på arbets-marknaden.

1999/2000:AU1

29 När det gäller motionsförslag om kombinationer av praktiskt arbete och undervisning kan utskottet konstatera att det av 9 § förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare framgår att utbildningsanordnaren i samarbete med arbetsförmedlingen skall verka för att undervisningen så snart som möjligt kan kombineras med praktik som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska. Likaså betonar den nyss nämnda AMS-rapporten att grundläggande svenskundervisning bör kombineras med praktik. När invandraren sedan påbörjar en yrkesutbildning måste yrkesinriktad svensk-undervisning ingå i utbildningen, anser AMS.

I budgetpropositionen betonas att arbetsförmedlingen har en mycket vik-tigt roll att fylla utifrån ett integrationsperspektiv. Arbetsförmedlingarnas kontaktnät med arbetsgivare måste användas fullt ut för att personer som saknar erfarenhet av svenskt arbetsliv skall få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan, som påpekas i motioner från Kristdemokraterna och Folkpartiet, exempelvis ske genom specialiserade förmedlingar som förmedlingen Internationella ingenjörer i Stockholm. Arbetsförmedlingen bör också utifrån sina arbetsgivarkontakter i samarbete med kommunerna och arbetsmarknadens parter ta initiativ till att starta mentorprogram. Utskot-tet ser positivt på att regeringen i budgetpropositionen aviserar en försöks-verksamhet där nya metoder och aktörer skall prövas i syfte att få till stånd effektiv förmedling av arbete till arbetslösa invandrare.

Utskottet ställer sig i avsnitt 3.2.1 bakom regeringens förslag om medel till extra personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen under år 2000. Som framhålls i budgetpropositionen möjliggör dessa medel att AMS i samarbete med kommunerna förbättrar tillgången på praktikplatser i samband med svenskundervisning. Detta bör kunna ske både i storstadsområden och i andra delar av landet.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på betydelsen av individuella handlingsplaner som också tas upp i betänkandets avsnitt 3.2.1. Som rege-ringen framhåller kan det exempelvis i slutskedet av sfi-undervisningen vara önskvärt att upprätta handlingsplaner för personer som riskerar att bli lång-tidsarbetslösa. Här bör arbetsförmedling och kommun samarbeta.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att motionerna A228 (yrk. 1 och 2), A230 (yrk. 5 och 6), A231 (yrk. 13), Sf637 (yrk. 18) och A804 (yrk. 14) bör avslås.