(Kristdemokraterna)
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför:
Vi kristdemokrater konstaterar att det i riksdagen finns en majoritet bestå-ende av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister för förslagen i budgetpropositionen för år 2000 beträffande ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2000 i den statliga budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren 2001 och 2002.
Från kristdemokratisk sida har vi i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av budgetpolitiken och den ekonomiska politiken. Vi menar att den ekonomiska politiken måste föras på ett sådant sätt att den ger stabila och goda villkor för fler och växande företag. Skapandet av arbeten är den i särklass viktigaste fördelningspolitiska uppgiften. Den tillväxtpolitik som vi förespråkar påverkas av åtgärder på många områden, däribland inom arbetsmarknadspolitiken. Där vill vi särskilt betona arbetsmarknadens spel-regler samt frågor som rör utbildning och kompetens.
Eftersom riksdagens majoritet förordar en annan inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsom-rådena 13 och 14.
I detta yttrande redovisar vi huvuddragen i vår politik som rör arbetsmark-nads- och arbetslivspolitiken och utgiftsområdena 13 och 14 för budgetåret 2000.
Den allmänna inriktningen av politiken
Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet har vi avgett en gemensam reservation om inriktningen av politiken, se reservation 1. Allmän inriktning av politiken. Tillsammans med företrädare för andra partier eller
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
164 på egen hand har vi också avgivit reservationer på ett antal andra punkter.
Därutöver vill vi anföra följande.
Vi kristdemokrater anser att detaljregleringen kring de arbetsmarknadspo-litiska åtgärderna måste ersättas med mer generella och enkla system. Ansvar och resurser måste flyttas till lägre nivåer. Arbetsmarknadsutbildningen måste knytas närmare det reguljära utbildningsväsendet och en större del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utgöras av yrkesinriktade arbetsmark-nadsutbildningar, däribland lärlingsutbildning. Särskilda satsningar bör göras för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
För att förbättra lönebildningen krävs en rad reformer när det gäller arbets-rätten och arbetslöshetsförsäkringen. Vi förespråkar vidare bättre samverkan mellan arbetsmarknadspolitik och socialpolitik under måttot ”det finns bruk för alla”.
När det gäller EU-samarbetet betonar vi att regeringen bör utforma den nationella handlingsplanen för sysselsättning i enlighet med EU:s sysselsätt-ningsriktlinjer.
Utgiftsområde 13
Inledning
Vi har utvecklat våra tankegångar om en ny arbetslöshetsförsäkring i kom-mittémotion A255. Den del av motionen som avser försäkringens detaljregler kommer att behandlas i ett separat betänkande. I detta yttrande tar vi upp de mer övergripande synpunkterna på försäkringen.
Vi kristdemokrater anser att tillväxtbefrämjande åtgärder är det centrala för att få fler i arbete och därmed minska kostnaderna för arbetslöshetsförsäk-ringen. Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som utformades av den tidigare fyrpartiregeringen hade goda förutsättningar att fungera på ett till-fredsställande sätt. Dessvärre avskaffades den av Socialdemokraterna. Sedan dess har a-kassan ständigt förändrats både i fråga om ersättningsnivåer och villkor. Den har blivit ett lapptäcke av krångliga regler. Många har ställts utanför försäkringssystemet, vilket varit till skada för enskilda och för ar-betsmarknadens funktionssätt i stort. 1997 års försäkring fyller inte de krav som vi anser att man bör ställa på en försäkring värd namnet.
Vår principiella syn är att den arbetslöse skall ha ett ekonomiskt stöd så länge som han eller hon söker arbete och står till arbetsmarknadens förfo-gande. Någon bortre parentes bör därför inte införas. Samtidigt måste det dock vara mer lönsamt att ta ett kort tillfälligt arbete än att låta bli. Vi anser att marginaleffekterna måste minskas. Därför förordar vi i motsats till Soci-aldemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sänkt inkomstskatt även för arbetslösa, genom höjt grundavdrag, framför en höjning av dagpenningen. Vi anser också att man måste förhindra de trösklar som gör att människor inte kan ta de arbeten som erbjuds därför att de i vissa fall förlorar ekonomiskt på det.
En allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring skall ersätta inkomstbortfall för alla förvärvsarbetande som har en anknytning till arbetsmarknaden. Även
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
165 fortsättningsvis måste det finnas en kassa som är fristående i förhållande till parterna på arbetsmarknaden.
Genom en högre grad av avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband mellan lönebildning och arbetslöshet, vilket leder till en bättre fungerande arbetsmarknad. Vår tanke är att en ökad arbetslöshet som följer av en illa fungerande lönebildning omedelbart skall öka kostnaderna för den enskildes a-kassa. På motsvarande sätt skall den enskildes kostnader minska när arbets-lösheten sjunker. Egenfinansieringen bör uppgå till en tredjedel i denna allmänna nya försäkring. Den enskilde kompenseras genom sänkt skatt.
I korthet innebär vårt förslag i övrigt bl.a. att dagens kvalificeringsvillkor ses över, att ersättningsnivån skall vara 80 % under det första året för att sedan successivt omräknas varje kvartal efter inkomsten under de senaste 24 månaderna, att allt utfört förvärvsarbete skall ligga till grund för ersättnings-rätt, att deltagande i studier skall räknas som s.k. överhoppningsbar tid och att den lägsta respektive den högsta dagpenningen består.
Anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättningen
Med våra förslag räknar vi med en total inkomstförstärkning för nästa år med 5 750 miljoner kronor. Kristdemokraternas övriga förslag på näringslivs- och arbetsmarknadsområdet leder till att arbetslösheten sjunker, vilket innebär minskade utgifter för försäkringen. Förslagen innebär även fler anställda inom den kommunala sektorn på grund av högre statsbidrag till kommuner och landsting för satsningar på vård, omsorg och skola, sänkt skatt inom tjänstesektorn och en rad företagsfrämjande och tillväxtorienterade åtgärder vilket bidrar till att ytterligare sänka arbetslösheten och därmed kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt en försiktig bedömning av effekten av dessa åtgärder minskar utgifterna med ytterligare 1 000 miljoner kronor för nästa år, vilket innebär att vi bara tillgodoräknat oss den ekonomiska effek-ten av att arbetslösheeffek-ten sjunker med 0,2 proceneffek-tenheter.
Vi föreslår därmed att anslaget A 1 bestäms till ett belopp som är 6 750 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Utgiftsområde 14
Anslaget A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
Från Kristdemokraternas sida förordar vi att AMS i egenskap av central myndighet får mer av stabskaraktär. Detta möjliggör rationaliseringar och besparingar under år 2000. Länsarbetsnämnderna bör antingen regionaliseras eller samordnas med länsstyrelsernas verksamhet vilket också medför bespa-ringar. Vi anser vidare att ett reducerat antal arbetsmarknadspolitiska pro-gram och förenklingar av regelverken leder till minskat behov av administ-ration i AMS. Fältarbetet på arbetsförmedlingarna skall prioriteras. Samman-taget kan anslaget A 1 skäras ned med 50 miljoner kronor år 2000.
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
166 Nivån på utbildningsbidraget
Om utbildningsväsende och omskolning skall fungera på ett bra sätt måste de ersättningar som utgår vid utbildning synkroniseras. I dag är ersättningarna olika beroende på om man tidigare arbetat, deltagit i en arbetsmarknadspoli-tisk åtgärd eller om man studerar på egen hand. Från Kristdemokraternas sida anser vi att deltagare utan rätt till arbetslöshetsersättning bör ha möjlig-het att utnyttja en lånedel för att komma upp i samma ersättningsnivå som tidigare och få likvärdig ersättning som andra studerandegrupper. Detta bör kunna ske inom befintlig anslagsram.
Finansieringsbidrag vid arbetspraktik
Vi kristdemokrater är kritiska mot utformningen av finansieringsbidraget för arbetspraktik. Det är bra att grupper som är utrikes födda och arbetshandi-kappade kan undantas från kravet på finansieringsbidrag liksom att ideella organisationer undantas från kravet. Vi anser också att ett undantag bör göras för statliga myndigheter. Eftersom huvudmannen är densamma går pengarna bara runt i systemet. Dessutom leder dagens regler till att viktiga arbetsupp-gifter som exempelvis naturvård i Skogsstyrelsens regi troligen inte blir utförda om myndigheten tvingas stå för finansieringsbidraget.
Förstärkt anställningsstöd
Förstärkt anställningsstöd kan i dag utgå till person som före anställningen varit öppet arbetslös eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd och varit anmäld vid förmedlingen under minst 36 månader. Vi kristdemokrater avvisar rege-ringens förslag om att utvidga den krets som kan komma i fråga för stödet till att omfatta personer med en inskrivningstid på 24 månader eller mer. Vi anser att stödet bör riktas till de personer som har de största problemen att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Stödet bör förbehållas denna grupp.
Vi stöder däremot utskottsmajoritetens förslag om att utvidga målgruppen för stödet till att kunna omfatta även arbetshandikappade som är anställda vid Samhall eller anställda i offentligt skyddat arbete (OSA) vid övergång till anställning på den reguljära arbetsmarknaden.
Flyttningsbidrag
Från Kristdemokraternas sida vill vi verka för livskraftiga regioner i hela landet. Det kräver samverkande insatser inom bl.a. arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Vi anser att politiken måste utformas så att den stoppar flyttlassen och förhindrar de negativa följder för olika landsdelar som av-folkning medför och därmed lägger grund till en positiv utveckling i hela landet. För att inte bidra till att förstärka den negativa befolkningsutveckling-en har Kristdemokraterna sedan länge krävt att flyttningsbidraget avskaffas.
Det är också tveksamt om flyttningsbidragen bidrar till att lösa bristyrkes-problem på arbetsmarknaden, i stället är det redan sådana som fattat beslut
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
167 om att flytta som nyttiggör sig av bidraget. Vi avvisar också regeringens förslag om ett flyttningsbidrag som gäller i hela Norden. Vi beräknar därmed en besparing på 200 miljoner kronor. Reseersättning för anställningsintervju och/eller studiebesök för en arbetssökande bör dock finnas kvar.
Kommunal utvecklingsgaranti
För något år sedan infördes en kommunal utvecklingsgaranti för ungdomar i åldern 20–24 år. Utvärderingar har visat att ungdomar som deltar i denna åtgärd lättare får fotfäste på arbetsmarknaden än övriga ungdomar. Samtidigt finns det enligt vår uppfattning en risk för att ungdomar som deltar i åtgär-den stämplas som tillhörande ett B-lag. Från kristdemokratiskt håll hade vi hellre sett en rad andra insatser som skulle ha gett ungdomar arbete på den reguljära arbetsmarknaden: satsning på lärlingsutbildning, skattelättnader inom tjänstesektorn, flexiblare lönesättning och en ny arbetsrättslagstiftning.
Utvecklingsgarantin bör dock finnas kvar tills vidare men den bör successivt ersättas av en bättre fungerande arbetsmarknad för ungdomar.
Vi Kristdemokrater förordar att ett antal ändringar görs i nuvarande regler för utvecklingsgarantin. I dag uppstår en märklig situation när vissa ungdo-mar som deltar i utvecklingsgarantin får en ersättning på 1 967 kronor per månad – vilket är den statliga nivån – medan andra deltagare får ett kommu-nalt bidrag som motsvarar socialbidragsnivån. Enligt vår uppfattning är det enda rimliga att det skattefria bidraget för deltagare som står utanför arbets-löshetsförsäkringen höjs i nivå med vad vi ansett vara rimligt för utbild-ningsbidraget. Gällande ersättningsregel i 9 § lagen om kommunernas ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år bör ändras. Vi beräknar ytterligare 90 miljoner kronor till detta ändamål inom anslagsramen för A 2, utgiftsområde 14.
Omfattning och inriktning på de arbetsmarknadspolitiska programmen Vi Kristdemokrater välkomnar att regeringen avskaffat volymmålet för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Därigenom kan åtgärderna bättre anpassas till arbetsmarknadens behov och den arbetslöses förutsättningar.
Nu krävs en tydlig prioritering av sådan utbildning och praktikplatser som ökar utbudet av arbetskraft på bristyrkesområden. Det måste finnas en bättre balans mellan tillgången på utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens efter-frågan. De individuella handlingsplanerna har stor betydelse när det gäller att anpassa en arbetsmarknadspolitisk åtgärd till efterfrågan på marknaden och den enskildes förutsättningar. De arbetsmarknadspolitiska programmen bör förenklas vilket frigör resurser för både arbetsgivare, arbetssökande och arbetsförmedlingarna. Programmen bör kunna anpassas till individens förut-sättningar.
Anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Från Kristdemokraternas sida anser vi att anslaget A 2 Arbetsmarknadspoli-tiska åtgärder för budgetåret 2000 bör beräknas till 17,2 miljarder kronor
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
168 vilket innebär en besparing med 2,4 miljarder kronor jämfört med regering-ens förslag.
Anslaget A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
Vi anser att arbetshandikappade bör tillförsäkras möjlighet till fortsatt aktivt arbetsliv. Därför bär det på nytt införas en paragraf i förordningen om löne-bidrag som innebär att om risk för uppsägning föreligger skall lönelöne-bidraget inte sänkas. Rätten till en ersättningsnivå på 90 % vid anställning i ideella organisationer skall gälla såväl vid nyanställning som för den som innehade anställning efter den 1 juli 1995.
För att kunna höja ambitionerna har vi beräknat ett 30 miljoner kronor högre anslag än regeringen. Vi anser därmed att anslaget A 3 Särskilda åt-gärder för arbetshandikappade för budgetåret 2000 bör beräknas till 6 859 miljoner kronor.
Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet m.m.
En genomgripande analys bör göras av anslagen B 2–B 5 under år 2000.
Genom prioritering och samordning bör besparingar på totalt 200 miljoner kronor kunna göras från och med budgetåret 2001.
Anslaget B 2 Arbetslivsinstitutet
Vi anser att anslaget B 2 Arbetslivsinstitutet bör kunna reduceras med 7 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit vilket innebär att anslaget bör beräknas till 148 miljoner kronor.
Anslaget B 3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.
Från Kristdemokraternas sida beräknar vi anslaget B 3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. till 219 miljoner kronor. Anslaget bör således minskas med 90 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi anser att det är angeläget att forskningen kommer de som berörs till del. Genomförande av forskningsresultat måste därför prioriteras.
Översyn av ombudsmannainstituten
Vi Kristdemokrater anser att en översyn bör göras av de fyra ombudsmanna-instituten Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskri-minering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskrimine-ring på grund av sexuell läggning. Översynsarbetet bör inriktas på samman-läggning av de fyra ombudsmannainstituten till en myndighet.
1999/2000:AU1 Särskilda yttranden
169