Propositionen
Utgiftsområdet omfattar utgifter för AMV:s, Arbetarskyddsverkets, Arbets-livsinstitutets, Rådet för arbetslivsforsknings, Institutet för arbetsmarknads-politisk utvärderings m.fl. myndigheters förvaltning. Vidare omfattar utgifts-området utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Europeiska social-fonden, Samhall AB:s verksamhet, jämställdhetspolitiska frågor och statliga arbetsgivarfrågor. Inom området finns också avgiftsfinansierad verksamhet, bl.a. inom AMV rörande yrkesinriktad rehabilitering.
Regeringens övergripande mål på kort sikt är att den öppna arbetslösheten skall minskas till 4 % under år 2000 och att andelen reguljärt sysselsatta i befolkningen i åldern 20–64 år skall öka till 80 % år 2004. Därefter är målet full sysselsättning.
Arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken skall bidra till tillväxt, sysselsätt-ning och ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv samt skapa förutsättsysselsätt-ningar för flexibilitet, trygghet och delaktighet i arbetslivet.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift är främst att öka anpassningsförmågan på arbetsmarknaden. Det skall ske genom ett effektivt platsförmedlingsarbete som tillsammans med kompetenshöjande insatser och övriga åtgärder leder till en hög rörlighet på arbetsmarknaden.
Arbetslivspolitiken skall verka för att individer inte förslits, skadas eller slås ut från arbetslivet och i övrigt verka för en god och utvecklande arbets-miljö. Arbetslivspolitiken har även till uppgift att öka kunskap och kompe-tens i arbetslivet. Tillsammans med arbetsmarknadspolitiken bidrar arbetslivs politiken till ökad sysselsättning och bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens samtidigt som inflationsdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden undviks.
En central del för arbetslivet och dess utveckling – och därmed för sam-hällets utveckling – är jämställdhet mellan kvinnor och män. Det gäller även integrering av invandrare i arbetslivet och insatser för att motverka diskrimi-nering och utestängning på grund av funktionshinder, etnisk bakgrund eller sexuell läggning.
För att bidra till detta föreslår regeringen följande mål för arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken:
- hålla vakanstiderna nere för lediga platser, - minska långtidsarbetslösheten,
- motverka långa tider utan reguljärt arbete,
- en god och utvecklande arbetsmiljö där individer inte förslits, skadas eller slås ut från arbetslivet,
- jämställdhet mellan kvinnor och män samt
- ett arbetsliv som präglas av integrering och mångfald.
I takt med att konjunkturen växer sig allt starkare anser regeringen att det är viktigt att arbetsmarknadspolitikens tillväxtinriktade sida betonas än mer.
De lediga platserna måste tillsättas snabbt och effektivt och rörligheten på
1999/2000:AU1
55 arbetsmarknaden stimuleras. Avskaffandet av det s.k. volymmålet har gjort det möjligt för arbetsförmedlingarna att i ökad utsträckning prioritera den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Arbetsmarknadspolitiken har tillsammans med utbildningspolitiken en mycket viktig uppgift i att arbeta med att stärka kompetensen hos dem med svag ställning på arbetsmarknaden, däribland många personer med utländsk bakgrund och funktionshindrade.
Ett arbetsliv i stark förändring och utveckling kräver fortsatta och intensi-fierade insatser för att få till stånd säkra och goda arbetsmiljöer med bra arbetsförhållanden. Regeringen menar att förändring, utveckling och flexibi-litet skall kunna förenas med trygghet och delaktighet för den enskilda män-niskan.
Inom området Arbetsmarknad anger regeringen i huvudsak följande vad avser prioriteringar och slutsatser.
Omläggning till en mer tillväxtinriktad arbetsmarknadspolitik skall fort-sätta för att öka sysselsättningen genom en effektiv platstillsättning och genom att förhindra uppkomsten av inflationsdrivande flaskhalsar. Samtidigt skall insatserna för de mest utsatta grupperna intensifieras för att motverka långa arbetslöshetstider som kan leda till att personer permanent slås ut från den reguljära arbetsmarknaden. Ökad uppmärksamhet måste också ägnas de regioner som har den svagaste sysselsättningstillväxten. Platsförmedlingsin-satser och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen skall prioriteras för att lediga platser snabbt skall kunna tillsättas.
Inom området arbetsliv anges i huvudsak följande prioriteringar.
En viktig förutsättning för ökad sysselsättning och tillväxt är en fortsatt hög prioritering av insatser för en god arbetsmiljö, integrering av arbetsmil-jöarbetet med verksamheten i övrigt, liksom av insatser mot faktorer i ar-betsmiljön som ger upphov till skador och funktionsnedsättningar.
En central uppgift för arbetslivspolitiken är att bidra till ökad kunskap och kompetens i arbetslivet för att därigenom stimulera sysselsättning, tillväxt, förnyelse och ett utvecklande arbetsliv. Det är också av största vikt att FoU-arbetet inom arbetslivsområdet bidrar till ökad kunskap om och utveckling av en god arbetsmiljö, en effektiv arbetsorganisation och en arbetsmarknad tillgänglig för alla.
Forskning och utveckling liksom tillsyn bör även fortsättningsvis bedrivas i aktiv samverkan med lokala aktörer. Erfarenhetsutbyte mellan arbetslivets aktörer samt kunskapsöverföring mellan forskning och arbetsliv är av väsent-lig betydelse både för arbetslivets utveckling och för att säkerställa relevan-sen i den forskning som utförs.
Forskning inom jämställdhetsområdet bör vidareutvecklas och ha fortsatt hög prioritet. Med tanke på de krav som internationaliseringen medför är det av största vikt att arbetslivet bättre förmår utnyttja den kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund. Insatser för att motverka utslagningen från arbetslivet med systematiskt förebyggande insatser skall ha fortsatt hög prioritet.
1999/2000:AU1
56 Motioner
Centerpartiet föreslår i motion A220 att det skapas en gemensam ingång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder via tre olika spår. De tre spåren utgör kom-plettering av grundläggande utbildning, direkt arbetsmarknadspolitisk utbild-ning samt inträde på en övergångsmarknad för att skapa kontakt med den reguljära arbetsmarknaden (yrk. 13). Vidare bör enligt partiets mening kvar-varande volymåtgärder fasas ut för att minska inlåsnings- och undanträng-ningseffekter (yrk. 14).
Centerpartiet vill dessutom i motion A806 ge AMS i uppdrag att utreda bakgrunden till kvinnors överrepresentation bland anvisningarna till arbete eller åtgärder (yrk. 12).
Folkpartiet anser i motion Kr314 att kulturarbetsförmedlingens verksamhet bör minska och de medel som frigörs styras över från arbetsmarknadspoli-tiska åtgärder till den kulturella verksamheten. Partiet pekar på att en fjärde-del av de mefjärde-del staten anslår till kulturen förmedlas via arbetsmarknadspoli-tiken (yrk. 23). Även Ana Maria Narti (fp) anser i motion A229 att en andel av AMS och a-kassornas resurser bör flyttas till Kulturdepartementets budget som en direkt förstärkning av den s.k. fria kulturens ekonomi (yrk. 1 delvis).
Ewa Larsson (mp) anser i motion Kr316 (yrk. 2) att arbetsmarknadsmedel till kulturutövare bör föras över till kulturområdet för att utbetalas i form av mer generellt inriktade stöd.
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår när det gäller de övergripande målen för utgiftsområde 14 vissa förändringar utan att detta formellt underställs riksdagen. De tidi-gare fem målen har kompletterats med ett sjätte mål med innebörden att arbetslivet skall präglas av integrering och mångfald. Dessutom har vissa omformuleringar gjorts. Målen för utgiftsområdet bör som framgått enligt regeringen vara:
- hålla vakanstiderna nere för lediga platser - minska långtidsarbetslösheten
- motverka långa tider utan reguljärt arbete
- en god och utvecklande arbetsmiljö där individer inte förslits, skadas eller slås ut från arbetslivet
- jämställdhet mellan kvinnor och män samt
- ett arbetsliv som präglas av integrering och mångfald.
Utskottet är positivt till de mål som formulerats och ser med tillfredsställelse att det sker en särskild betoning av att arbetslivet skall präglas av integrering och mångfald. Utskottet är överens med regeringen om målformuleringen men anser samtidigt att utformningen av övergripande mål för utgiftsområdet är en fråga som bör underställas riksdagen för ställningstagande.
Som nämns i inledningen av betänkandet har näringsministern i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen redovisat vilka åtgärder som regeringen vidtagit eller planerar att vidta för att utveckla
arbetsmark-1999/2000:AU1
57 nadspolitiken. Omläggningen, vilken också redovisas i budgetpropositionen, innebär i korthet följande:
- en förskjutning sker från hög volym på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till åtgärder med hög kvalitet
- en översyn görs av åtgärderna för de personer som har svårast att få fäste på arbetsmarknaden
- arbetslöshetsförsäkringen ses över
- regelverket förenklas och antalet åtgärder minskar - styrningen av AMV ses över.
Utskottet ställer sig bakom den inriktning som omläggningen av arbetsmark-nadspolitiken innebär. Utskottet lägger i avsnitt 3.2.2 fram förslag om ett tillkännagivande från riksdagen om vikten av lösningar för personer med särskilt svår situation på arbetsmarknaden. Utskottet anser det angeläget att de lösningar som väljs får en utformning som medger flexibilitet och hän-synstagande till individuella behov. Centerpartiet föreslår som nämnts att en gemensam ingång skapas till arbetsmarknadspolitiska åtgärder via tre spår och att kvarvarande volymåtgärder fasas ut. I den mån motionen inte tillgo-doses genom den ovan redovisade omläggningen avstyrks motion A220 (yrk.
13 och 14).
När det gäller frågan om kvinnors överrepresentation bland anvisningar till arbete anges i AMS kvartalsrapport 1999:3 att 57 % av samtliga anvisningar avsåg kvinnor. I rapporten påpekas att den könsuppdelade arbetsmarknaden mycket tydligt avspeglar sig i anvisningarnas fördelning på män och kvinnor inom olika yrkesområden. En hög andel män anvisas till arbete som tekniker, ingenjörer etc. medan andelen kvinnor är särskilt hög bland anvisade till arbete inom vård och förskola. Utskottet utgår från att AMS även fortsätt-ningsvis följer utvecklingen och anser därför att något särskilt uppdrag inte behövs. Motion A806 (yrk. 12) avstyrks därför.
I tre av motionerna pläderas för att medel bör överföras från arbetsmark-nadsområdet till kultursektorn.
Arbetsmarknadsutskottet har i yttrande 1997/98:AU8y över proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor anfört bl.a. att en rätt tillämpad arbets-marknadspolitik motverkar en överetablering av konstnärer och därmed också ett kulturutbud som inte svarar mot det kulturpolitiskt motiverade. De kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen skall därför inte behöva ställas mot varandra. I regleringsbrev för år 1999 avseende AMV begär regeringen att AMS i februari år 2000 skall redovisa på vilket sätt för-medlingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder med riktning mot kulturar-betsmarknaden ytterligare kan utvecklas samt hur de förmedlande insatserna bättre kan anpassas till de etablerade konstnärernas behov. AMS skall också analysera behov av förändringar och omprioriteringar. Vid behandling av ett likartat motionsyrkande i samband med budgetpropositionen 1999 ansåg utskottet att de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall fördelas efter de mål som styr arbetsmarknadspolitiken. Utskottet vidhåller sina tidigare ställ-ningstaganden och avstyrker mot denna bakgrund motionerna Kr314 (yrk.
23), A229 (yrk. 1 delvis) och Kr316 (yrk. 2).
1999/2000:AU1
58