En bra arbetsmiljö kan bero på en rad olik saker. Rummen, möblerna, ljus, ljud och luft har stor betydelse. Men även skolschemat, samarbetet mellan de olika arbetslagen och individer
inom arbetslagen samt kraven från samhället påverkar hur vi mår i skolan. Det handlar både
om de juridiska ramar jag tidigare redovisat och de underförstådda krav som kommer från omgivningen när det gäller attityden och den syn de har på komvux. Allt detta påverkar hur elever och lärare mår i skolan. Det finns regler för arbetsmiljön i arbetsmiljöförordningen, arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Se nedan; Lagtext: Arbetsmiljölagen och dess förordning ( 1 juli 2008)
Redan när arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen infördes 1978 jämställdes elever från och med årskurs 7 med arbetstagare när det gäller de grundläggande reglerna i arbetsmiljölagen. Numera likställs alla som genomgår utbildning med arbetstagare. (Arbetsmiljöverket 2008)
Ovanstående talar om att eleverna har samma rättigheter till en bra arbetsmiljö som personalen i skolan. När det gäller komvux så handlar det samtidigt om ”faktiska vuxna” som ska bemötas på en vuxen basis. Arbetsmiljölagen (AML) är statsmaktens styr -och kontrollverktyg för att för att främja goda arbetsplatser och för skydda de anställda från riskfyllda och farliga arbetsplatser, detta konstaterar Borgström och Gougoulakis (2006). Kort sammanfattat så påtalas i denna lag att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande utifrån arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. De arbetsförhållanden som råder ska anpassas till människors olika förutsättningar i både fysiskt och psykiskt avseende och arbetstagaren ska också ha möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Men även teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att individen inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan leda till olycksfall eller ohälsa. Det ska därmed tas hänsyn till löneformer och förläggning av arbetstid samt att starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. I möjligaste mån ska arbetet ge variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan olika arbetsuppgifter. Arbetsförhållandena bör även ge möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling genom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. (Svensk Författningssamling (SFS) 2003).
Är då dessa krav kompatibla med arbetslivets utveckling under det senaste decenniet? Svaret är inte helt enkelt men Borgström och Gougoulakis (2006), pekar på att svenskt näringsliv under den senare delen av 1990-talet kännetecknades av stora brister och problem samtidigt som både inom privat och offentlig sektor genomgick en våg av besparingar, rationaliseringar och effektiviseringar. Samtidigt påvisar Borgström och Gougoulakis att det som kan påverka hur lärandet på arbetsplatsen, i detta fall komvux, kan utformas beror på ett antal faktorer, där de nämner produktionssystem, teknik, styrning, ledarskap samt anställningsvillkor, arbetsbelastning och arbetsmiljö. De senare årens arbetsmiljöundersökningar pekar på, när det gäller försämringar, att det ökande bildskärmsarbetet är ett växande problem tillsammans med mobbing, konflikter och våldsinslag, vilket Borgström och Gougoulakis beskriver som en ökad press i klient och kundrelaterade yrken. Då Komvux nu är en av flera utbildningsanordnare inom den aktuella kommunen, som jag undersöker, så kan arbetet på Komvux upplevas som mer kundrelaterat än tidigare. Det kan leda till att man lägger ekonomiska aspekter på utbildningen samt upplever ett behov av att marknadsföra sig gentemot kunden (eleven), något som skulle kunna upplevas som en press på verksamheten att effektiviseras. Vidare påvisar Borgström och Gougoulakis, med fokus på organisationen, att mer än hälften av de anställda under andra hälften av 1990-talet, upplevde att arbetet intensifierats.
RALF (Rådet för arbetslivsforskning) tog under denna tid initiativet till att analysera den ”magra organisationen” (resurssnål). Begreppet kommer från det engelska uttrycket, lean organization som användes inom bilindustrin och som senare kom att heta mean organization utifrån hur den påverkade individen. Många kallar den också en slimmad organisation. Borgström och Gougoulakis (2006) beskriver två sätt att se på den magra organisationen å ena sidan som en radikal satsning på ren personalreduktion (down sizing) och å andra sidan som en utvecklingsprocess som skulle motverka ett resursslöseri samtidigt som en effektivisering av resursanvändningen skulle genomföras. Organisationen skulle då göra sig av med ’onödigt fett’ samtidigt som företagets muskler ’utvecklades’. Borgström och Gougoulakis, resonerar var smärtgränsen går när det gäller organisations bantning och hur mycket hänsyn som tas till människan som den sociala varelse hon är samt behovet av ett lärande i arbetslivet. Ett lärande i arbetet, om det ses som kompetensutveckling och när det gäller komvux, är på många sätt en förutsättning för att läraren ska kunna vara uppdaterad och påläst för att möta eleven och dennes behov. Lärande i arbetet kan påverkas av underbemanning, ökad belastning, ett minskat inflytande och kontroll samtidigt som det ställs krav på individen att vara handlingskraftig och ha en ökad förmåga att lösa problem, enligt Borgström och Gougoulakis.
I spåren av organisationers bantning och effektivisering ser Borgström och Gougoulakis att nya organisationsmodeller växer fram både i privat och i offentlig organisation, ett nytt management tänkande som ska trimma organisationen mot de uppsatta målen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att allt mer delegeras till individen vad avser arbetsuppgifter och ansvarfördelning. Det tycks, enligt Borgström och Gougoulakis, bli allt svårare att skilja på arbete och fritid när den anställde förutsätts planera och prioritera sitt arbete. Det är den anställde själv som agerar sin egen chef i ett alltmer gränslöst arbetsliv. Det är något som, i viss mån, kan kopplas till vuxenutbildningen där organisationen visserligen är politiskt styrd men där varje enhet är slimmad och där den enskilde läraren i mångt och mycket utformar sitt eget arbete. Ett arbete som måste anpassas utifrån den tid som finns att utföra arbetet.
Personalen ges således befogenhet att förändra och påverka och man betonar; lagarbete, kommunikation och samarbete. Utifrån detta ska individen sedan fatta egna beslut och föra sin egen talan i utvecklings-och lönesamtal, något som görs på den komvuxenhet jag undersöker och där man också arbetar i lag. Delar av det jag ovan beskrivit om den magra slimmade organisationen kan därför appliceras på den komvuxenhet som ingår i min fallstudie. Den magra/slimmade organisationsstrukturen medför således en frihet under ansvar men kan leda till att varje medarbetare får alltför mycket ”omkringarbete” att utföra. Ett arbete som inte har med själva lärarrollen och det pedagogiska arbetet att göra. Det i sin tur kan leda till en känsla av otillräcklighet och kräver att individen tydligt sätter sina egna gränser.
4 3.1 Arbete utan gränser
I boken Det krokiga lärandet (Rasmussen 2007) framträder Gunnar Aronsson professor i psykologi och berättar om sitt arbete på arbetslivsinstitutet (som nu är nedlagt) och hur han själv valde att gå vidare till utbildning från arbetet som sågverksarbetare. Aronsson pekar på den inlåsning som individen kan uppleva om hon i 40-års ålder kommit till insikt om att hon befann sig på fel arbetsplats och hade fel arbete. Aronsson tar också upp den svenska anställningstryggheten då han i stället skulle vilja att vi fokuserade på en
omställningstrygghet, det skulle ge den enskilde individen stor trygghet att veta att en sådan
alltid finns. ”Kompetenskonton borde också alla människor ha”, enligt Aronsson (i Rasmussen 2007:121). Aronsson ser komvux som en viktig del i denna omställning men resonerar också om att varje individ borde kunna påverka sin arbetssituation utan att för den skull sluta sin anställning och byta jobb.
Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser. En studie för Arbetslivsinstitutet, Centrum för
arbetslivsforskning startades 1998 och leddes av denne Gunnar Aronsson. Han uttalar sig på
Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskaps webbplats, i en artikel juni-juli 2002 om
att allt pekar på att villkoren för människor i arbetslivet idag kan anses vara gränslösa. Det har blivit ett allt större gap mellan dem som har frihet i sitt arbete och dem som är mycket styrda och bundna av arbetet. Fria yrkesutövares arbetsvillkor, konsekvenser av distansarbete och gränsen mellan arbete och fritid är en del av de områden som han och hans medhjälpare undersökt. Aronsson har följt de förändringar som skett i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna och han är orolig, främst för den alltmer tilltagande ohälsan bland arbetarna i Sverige. Aronsson pekar bland annat på att ”magra organisationer” kan utlösa stress. Att människor tvingas sätta sina egna gränser kan å ena sida ses som frihet men kan å andra sidan ge en känsla av att underkasta sig omvärldens krafter, menar Aronsson. Aronsson pekar på de gränslösa arbetsvillkorens dubbla ansikte. ”De [gränslösa arbetsvillkoren] kan också ge frihet och möjligheter; arbetet kan anpassas till vars och ens villkor och det kan vara lättare få utveckla sina förmågor.” (Aronsson 2002, artikel, Forskningsrådet för arbetsliv och
social vetenskap) Så kan naturligtvis vara fallet men detta kan ses ur många olika perspektiv
där jag skulle vilja hävda att det kan vara beroende av vilket arbete det handlar om, individens ålder samt hur organisationen är utformad.
Förutom en kunskap om hur organisationen påverkar arbetsmiljön och därmed lärarens pedagogiska arbete är en kontextkännedom är viktig för att kunna genomföra en god tolkning, detta fastslår Bergström och Boréus i boken Textens mening och makt (2005). Dock menar dessa författare att kontexten inte ska vara bestämmande över det som uttrycks i texten utan mer ska fastställa de ramar inom vilken texten kan tolkas. För att underlätta för läsaren att förstå den kontext som omger komvux, den politiskt styrda organisationen som den kommunala vuxenutbildningen är, så följer nedan den enkla strukturen av organisationen med den styrande förvaltningen/nämnden överst.
Dock ska ju vissa beslut som tas i nämnden sedan beslutas i kommunfullmäktige för att vinna laga kraft, exempelvis målen och budgetramen för verksamheten. Kommunfullmäktige och nämnden, i sin tur, vilar sina beslut på Skollagen och Komvuxförordningen som därmed påverkar de övergripande och långsiktiga målen samt de mer direkta målen för verksamheten. Inom denna kontext ska komvux ses som en enhet med en struktur där Rektor är den beslutande och lärarna arbetar i arbetslag för att komplettera varandra i arbetet runt den vuxne eleven med stöd av IT-enheten och Kansliet. För att underlätta förståelsen inför den kommande analysen så vill jag tydliggöra Komvux plats i den kommunala organisationsstrukturen. Se figur 3 nedan:
Kommunfullmäktige NÄMND- POLITIKER FÖRVALTNINGS CHEF IT KANSLI Integrations enhet Arbetsmark nadsenhet Kvalificerad yrkesutbildning -KY Vuxenutbildnings centrun Komvux-SFI Gymnasiet 4.3.2 Figur 3 Organisationen. (Källa: Modifierad utifrån bild i verksamhetsplanen för första
halvåret 2009 gällande aktuell enhet.)
Det framkommer, genom ovanstående figur, tydligt att Komvux är en politiskt styrd organisation där kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. Nedan följer en beskrivning av organisationens utformning på den aktuella enheten.
4.3.3 Arbetsorganisationen i verksamheten samt SWOT-analys
Rektor på Komvux: Rektor på Komvux har pedagogiskt och ekonomiskt ansvar för alla verksamheter på Komvux. Där ingår bland annat personalansvar och pedagogiskt ansvar. Arbetslag: All personal är indelad i arbetslag. Arbetslagen har beslutanderätt beträffande kompetensutveckling, elevvård och inköp av läromedel, därför har varje arbetslag sin egen budget. Ett av arbetslagen är ansvariga för grundläggande och SFI, det andra arbetslaget är ansvariga för de gymnasiala kurserna och Komvux data. Även inom administrationen finns ett arbetslag. Det utgör tillsammans tre arbetslag på denna enhet.
Studerande: Varje studerande förväntas vara delaktig i upplägget av de kurser där den studerande är deltagare. Personalen ska stödja, stimulera och motivera de studerande till eget ansvarstagande för sin inlärning och skapa lust för fortsatt livslångt lärande. Alla studerande ska ha en individuell studieplan. (Källa: Hämtad från verksamhetsplanen för första halvåret
2009 gällande aktuell enhet.)
Personalen, det vill säga de lärare som ingår i min undersökning, deltar således i arbetslagsarbetet, där det ingår ett budgetansvar och beslutanderätt angående elevvård, kompetensutveckling samt inköp av läromedel. I arbetet ingår också att tillsammans med eleven gör ett studieupplägg som fungerar för båda parter. Så även om komvux är underställd politiskt styrning, som kan anses vara hierarkisk, så fungerar varje enhet utifrån en platt och slimmad organisationsstruktur där rektor har det yttersta ansvaret och därefter är det läraren som sköter allt omkringarbete runt eleverna samt det delegerade ansvar som varje arbetslag har att leva upp till.
Efter denna introduktion av mina respondenters arbetsförutsättningar så är det relevant att klargöra hur verksamheten ser på sig själv. Detta redogörs för nedan i den, så kallade SWOT-analys som ingår i kvalitetsredovisningen för verksamheten. Där framkommer det vilka styrkor och svagheter som verksamheten har samt de möjligheter och hot som upplevs vara relevanta inför framtiden. Nedan visas SWOT-analysen för 2006 gällande den aktuella enheten.
SWOT-analys
Styrka: Svaghet:
Hög kompetens hos personalen Hög medelålder hos lärarna Studerande (motiverade + trivsel) Liten organisation - sårbar Personal (trivsel + låg sjukfrånvaro)
Pedagogisk utveckling Lokaler
Möjligheter: Hot:
Låg utbildningsnivå i kommunen Resurser
Distansstudier Politiska beslut
Validering Studiefinansiering
Nya utbildningar Konkurrerande utbildningsanordnare Konkurrerande utbildningsanordnare
(Källa: Kvalitetsredovisningen år 2006 på aktuell enhet.)
Analysen ovan visar, bland annat, att personalen har en hög kompetens, de trivs med sitt arbete, lokalerna fyller sitt syfte, de studerande trivs och det pågår en pedagogisk utveckling såväl hos läraren som hos eleven (det sistnämnda, mitt antagande). När det kommer till hoten mot vuxenutbildningen framkommer det som tidigare tagit upp under Bakgrund (kap, 2), nämligen, resurserna, de politiska besluten som påverkar det riktade statsbidraget samt studiefinansieringen. Jag förutsätter då att det med studiefinansiering menas den riktade finansieringen till individen som redogjorts för under Ekonomi-resurser (2.2).
Punkten konkurrerande utbildningssamordnare upplevs som både en möjlighet och ett hot. Det tolkar jag som att det är bra för individen att det finns kompletterande utbildningar, som inte kan tillhandahållas av denna enhet, att erbjuda. Det gör att individen stannar inom kommunen för att utbilda sig och externa (och möjligen dyrare) utbildningsanordnare behöver inte anlitas. Watt Boolsen (2007) talar om vikten av att veta och förstå, i meningen att forskaren då kan använda sin kunskap i ett annat sammanhang. I den yrkesmässiga processen, som rör sig mellan reflektion och handling, är den kommande analysen ett viktigt verktyg då det handlar om en blottläggning av de delar som ett projekt består av. I kommande kapitel kommer mitt arbete att redovisas i form av en tydligare bild av respondenterna samt en presentation och en analys av mitt empiriska material.
5 Resultat och analys
Den avslutande delen av undersökningen består av en presentation av respondenterna samt en sammanställning av respondenternas samstämmighet. Detta följs av en redovisning av resultatet samt en sammanfattande analys. En diskussion och kritisk reflektion avslutar uppsatsen tillsammans med en viljeinriktning för fortsatt forskning
Watt Boolsen (2007) ser på analysen som ett sätt att titta på saker, att skilja de åt eller kombinera dem på olika sätt, att fundera, vad betyder detta mönster? Jag utläser i detta att jag som forskare når en ytterligare dimension av kunskap när jag prövar min empiri mot de perspektiv som skulle kunna påverka det pedagogiska arbetet. Men även hur synen på det pedagogiska arbetet, så som det rent teoretiskt borde vara, inte sammanfaller med den verklighet som förväntas utspela sig på Komvux. Utgångspunkten för min kommande analys ligger i det Ramverk för verksamheten (se ovan Kap 4) som utgör det (vuxen)pedagogiska arbetet, juridiska aspekter som Komvux måste uppfylla i sin verksamhet, (skollagen, förordningen samt Läroplanen, -LPF 94). Vidare innefattas de mål för verksamheten som utgår ifrån dessa aspekter samt hur arbetsmiljön som utgår ifrån arbetsmiljölagen och påverkas av hur organisationen är utformad, påverkar lärarens pedagogiska arbete. En presentation av respondenterna inleder resultat och analysdelen.