Min utgångspunkt inför denna undersökning var en egen förförståelse när det gällde Komvux och vilken betydelse vuxenutbildning kan ha för den enskilde individens möjligheter till utveckling och livskvalitet. Att Komvux under senare år generellt, i hela riket, blivit utan de riktade statsbidrag som garanterade en fungerande verksamhet, i varje kommun, var något jag tog fasta på i inledningen av min undersökning. Med personalen i fokus ville jag studera hur
läraren, inom vuxenutbildningen, upplevde att utformningen av det pedagogiska arbetet påverkades av resurstilldelningen. Detta blev inte en helt lätt uppgift då jag inte hade någon
klar bild av vad pedagogiskt arbete innebar, när det gällde vuxna. Inte heller visste jag vad det kostade för kommunen att genomföra vuxenutbildning.
Vad skulle kunna tänkas påverka lärarens pedagogiska arbete utan en direkt koppling till pengar? I detta blev min utgångspunkt arbetsmiljön som i mångt och mycket utgår ifrån den organisation och arbetsfördelning som varje lärare har att förhålla sig till. Under resans gång framkom att den enhet som jag har förlagt min studie på inte hade drabbats av den neddragning av de riktade statliga bidragen som jag förutsatt. Dock hade jag då fått en insikt om att ett minskat elevantal påverkade verksamheten och därmed lärarens arbete på olika sätt. Bland annat genom att tiden för det pedagogiska arbetet inte räcker till för att genomföra ett lärande som är involverar vuxna och ger utrymme för reflektion. Här kommer det (vuxen)pedagogiska arbete in där det finns ett antal teorier om hur vuxenpedagogik ska utformas och vilka förutsättningar som läraren inom vuxenutbildningen har att utgå ifrån. Den idealbild som då framställs är den självgående vuxne eleven som vill lära sig nytt, som söker kunskap och är motiverad.
Med utgångspunkt i det ramverk för verksamheten jag sammanställt (kap, 4) där bland annat ett flertal vuxenpedagogiska teorier redovisas för, vill jag lyfta fram Anita Håkansson studie,
Lärarens pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen (2007). Denna studie
av vuxenutbildningen visar en helt annan verklighet än den som så ofta framkommer när det talas om komvux. Bland annat en helt annan bild av idealeleven än den bild som framställs i vuxenpedagogiska undervisningsideal. Denna ”verklighet” förstärktes genom mitt empiriska material; intervjuerna med fyra lärare inom vuxenutbildningen. Det framkommer i dessa intervjuer att det pedagogiska arbetet har förändrats. Det finns hos dem alla, en vilja att bemöta den vuxenstuderande med en ny lärmiljö och på en jämbördig basis. Dock är den vuxne eleven allt yngre och kommer till Komvux utan den erfarenhet och motivation som kan förväntas av en vuxen. Detta innebär att resurserna kan vara anpassade efter de förutsättningar som antas gälla när det handlar om att undervisa vuxna elever medan lärarens verklighet inte ser ut så. Det skulle kunna leda till att läraren känner sig otillräcklig. Vilket också framskymtar i de intervjuer jag genomfört.
Hoten mot en utveckling av komvux skulle i viss mån kunna vara ett otillräckligt ekonomiskt stöd till kommunen och till individen, under studierna. Ett minskat antal elever skulle kunna påverka tillgången på olika kurser då ett fåtal elever i en kurs kan göra att den blir för dyr att genomföra. Samtidigt som en utebliven kurs kan bidra till att elevantalet minskar. Vuxenutbildningen kan helt enkelt inte bistå med den utbildning som den vuxne behöver. När det gäller kopplingen kursutbud och efterfrågan av olika kurser kan även marknadsföringen av vuxenutbildningen spela en roll. Det finns i detta en tydlig önskan om att komvux behövs och ska vara kvar minst i den omfattning som den har idag. Man vill då nå fler elever genom någon form av marknadsföring av Komvux. Marknadsföring kostar pengar och med allt färre elever nås en ”brytpunkt” när lönsamheten minskar och då även möjligheten att avsätta pengar till marknadsföring. Denna utveckling kan leda till en nedåtgående spiral som inte går
Alla dessa aspekter kan tillsammans vara det som i slutändan leder till att eleverna uteblir och läraren på komvux tilldelas allt mindre timmar att genomföra sina kurser på. Ändå ska Komvux enligt lag tillhandahålla undervisning för vuxna med utgångspunkt i den utbildningsnivå de har, samt efter den vuxnes önskemål. Det finns även uttalade kvalitetskrav om att vuxenutbildningen ska hålla samma kvalitet som likvärdig utbildning på gymnasienivå. En av de intervjuade lärarna påpekade att komvuxutbildningen blivit allt ytligare på grund av att kurstiderna kortats. Eleverna har även blivit allt yngre något som påverkar det pedagogiska arbetet samtidigt som det framkom att kraven på läraren inte anpassats efter dessa förändringar. Att då tala upp lärarens pedagogiska arbete utifrån de tilldelade resurserna känns helt relevant. Läraryrket framhålls utav respondenterna i denna undersökning, som fantastiskt just för att det innebär möten med människor. Dessa möten med människor ska utgå ifrån en positiv förstärkning, genom att läraren inom vuxenutbildningen ”skruvar i skruvar” som en lärare uttrycker det. I detta arbete är tiden ett nyckelord. Det sviktande elevunderlaget, hur kan det komma att påverka komvux under de år som följer, när det gäller tillgång på kurser, hantering av personalen och så vidare? Kan trenden motverkas? Dessa frågor har inte att kunnat klargöras i denna undersökning, dock har en del av dem belysts. Frågan inför framtiden är: Hur kommer lärarens pedagogiska arbete att påverkas om inte utbildningen på Komvux, och därmed kvaliteten på undervisningen, prioriteras genom att ge det vuxna lärandet mer tid?
Kritisk reflektion
När jag nu närmar mig slutet av mitt uppsatsarbete och ser tillbaka så finns de naturligtvis sådant jag hade kunnat göra på ett annat sätt. Till detta hör dock inte redovisningen av historisk kontext, ekonomi och annat som rör Komvux och dess verksamhet. Jag finner denna redovisning relevant för att se helheten utifrån den undersökning jag gjort i en verksamhet som är en del av denna helhet. Att jag valt att hämta uppgifterna, exempelvis målen från kvalitetsredovisningen som komvuxenheten sammanställt för år 2006 och inte 2007 beror på att nyare kvalitetsredovisning inte fanns att tillgå. Organisationsstrukturen, målen och SWOT-analysen för verksamheten har jag redovisat för ett exemplifiera hur dessa företeelser kan se ut i en offentlig verksamhet och att en sådan analys speglar verksamhetens hot och möjligheter. Jag är medveten om att forskaren i första hand ska använda sig av originalkällan i sitt undersökande arbete. Dock har jag när det gäller de pedagogiska teorierna samt de arbetsmiljöproblem som jag redogör för, använt mig både av Internet och den andrahandskälla som Peter Jarvis bok utgör. Jag ser inte i detta handlande något som påverkat resultatet i min undersökning.
Jag har initialt i min undersökning utgått ifrån att resurserna, generellt, för vuxenutbildningen/komvux minskat, med att de riktade statsbidragen förändrades till generella sådana den 1 januari 2007. Dock har jag under arbetets gång och med alltmer kunskap om verksamheten blivit varse att denna komvuxenhet till stor del kompenserats för det uteblivna riktade statliga bidraget. Detta faktum måste naturligtvis utifrån den objektiva vetenskapligheten lyftas fram och redovisas för. Jag hänvisar här till protokoll KS 2007/130 (KS § 61 KSAU § 111) där det framkommer att nämnden tilldelas ett ökat driftsanslag för att kompensera för uteblivet riktat statsbidrag för vuxnas lärande. Dock ser jag ändå en relevans i att undersöka om resurstilldelning kan påverka det pedagogiska arbetet då det, som jag tidigare klargjort, i fortsättningen är upp till varje kommun att fördela pengar till vuxenutbildningen när statsbidragen inte är riktade utan generella. Det kan således se annorlunda ut redan nästa budgetperiod, något som är viktigt att peka på då det kan ge en osäkerhetskänsla samt försvåra en långsiktighet i planeringen för verksamheten.
Slutligen; att som forskare utgå ifrån att se en tydlig koppling mellan slopandet av statsbidrag och lärarens möjlighet att utforma det pedagogiska arbetet kan tyckas naivt. Dock har uppsatsarbetet lärt mig mycket, bland annat vikten av att samla in faktabaserat material redan i ingångsskedet av en undersökning för att få en bra grund att stå på. Jag finner ändå undersökningen och det resultat som framkommit som relevant då personal och deras arbete påverkas av resurser. Det kan innebära problem för en verksamhet då resurstilldelningen kan förändras från ett år till ett annat. Jag har med denna undersökning försökt att peka på denna problematik.
6.1.1 Fortsatt forskning
Att lärarens pedagogiska arbete påverkas av minskade resurser i form av tilldelad tid för kurser, för att själva förkovra sig och delta i ett livslångt lärande samt för att kunna möta varje elevs behov, kan tyckas uppenbart. Ändå är det av stor vikt att läraren håller sig uppdaterad för att möta den vuxne eleven och ligga steget före. Jag skulle i en fortsatt forskning vilja veta hur arbetet bedrivs för att utvärdera kvaliteten på den utbildning och de kurser som komvux genomför. Har de elever som lämnar komvux med avgångsbetyg som ger en biljett till högskolan de nödvändiga kunskaper som är en förutsättning för att kunna fullfölja högskolestudier? Det handlar således inte om hur de resurser, som kan mätas i material eller kurstid, påverkar lärarens pedagogiska arbete. Det handlar om det resultat som kommer ut av de resurser som sätts in.
Källor
Litteratur
Abrahamsson, Kenneth (2007) Från arbetarhögskola till forskningscirkel. Stockholm: Premiss förlag
Abrahamsson, Kenneth, Wallin, Gunhild (2007) Katekes för ett lärande arbetsliv. Stockholm: Premiss förlag Backman, Jan (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran, Boréus Kristina, (2005) Textens mening och makt. Danmark, Studentlitteratur
Borgström, Lena, Gougoulakis, Petros (2006) Vuxenantalogin –en grundbok för vuxnas
lärande. Stockholm: Atlas
Ejlertsson, Göran (2005) Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängerud, Lena. (2007)
Metodpraktikan. Vällingby: Nordstedts Juridik AB.
Håkansson, Anita (2007) Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala
vuxenutbildningen. Umeå: Print & media Umeå universitet
Hård af Segerstad, Helene, Klasson, Alger, Tibelius, Ulla (2007) Vuxenpedagogik-att
iscensätta vuxnas lärande. Polen: Studentlitteratur
Jacobsen, Dag Ingvar, Thorsvik, Jan (2002) Hur moderna organisationer fungerar. Polen: Studentlitteratur
Jarvis, Peter (20049 Adult Education & Lifelong Learning. London: RutledgeFalmer Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Staffan, Olsson, Lars-Erik (2006) Om vuxnas studier. Danmark: Studentlitteratur Mager, Robert (1998) Att formulera undervisningsmål. Lund: Studentlitteratur
Nationellt centrum för flexibelt lärande (rapport 5:2004) Utsikter och Insikter. Hässleholm: Tryck AB Danagårds grafiska
Rasmussen, Ludvig, Montan, Ulla (2007). Det krokiga lärandet. Karlskrona: Printfabriken
Regler för målstyrning (uppl 6, 2000) Hässelby: Svensk facklitteratur AB
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund: Studentlitteratur
Richardsson, Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur
Rolfer, Bengt (2006) Lönar sig utbildning? Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Stockholm: Hellmans förlag AB
Roos, Gunilla, Brevner, Elisabeth, Bäcklin, Jan (1999) Framtida utbildningsplaner. Studiecentra Hälsingland
Strömquist, Siv (2006) Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren studieförlagAB, Uppsala Svenska skrivregler (uppl 2, 2002) Liber AB: Stockholm
Thurén, Torsten, (2005) Källkritik, Stockholm: Liber AB
Watt Boolsen, M, (2007) Kvalitativa analyser, forskningsprocess, människa, samhälle, Malmö: Gleerups utbildning AB
Trost, Jan, (2002) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur Internet
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf Hämtad 2008 10 28
Regeringskansliet; Kommunal vuxenutbildninghttp://www.regeringen.se/sb/d/2508/a/20011 Hämtad 2008 12 06
Regeringskansliet; Kompetenslyfthttp://www.regeringen.se/sb/d/5919/a/49957 Hämtad 2008 12 07 Svensk författningssamling (SFS) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985 &bet=1985:110 0 Hämtad 2008 12 11 Skolverket; Skollagen (1985:1100) http://www.skolverket.se/sb/d/777;jsessionid=A295A184C6211EFE611B46B524D81451 Hämtad 2008-12-11
Statistiska centralbyrån (SCB) http://www.scb.se/templates/Publikation____83614.asp Hämtad 2008 12 12
Vetenskapsrådet; Gunnar Aronsson, (2005) Tvärsnitt
http://www.vr.se/huvudmeny/arkiv/2005/tvarsnittnr22005/essagranslostarbeteellerarbetetsnya granser.4.6703f9bd10e07db4ff180001884.html Hämtad 2008 12 12
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap; Gunnar Aronsson (2002) Det gränslösa
arbetets dubbla ansikte. http://www.fas.se/fas_templates/Page____1339.aspx Hämtad 2008
12 12
Arbetsmiljöupplysningen; Det gränslösa arbetet.
http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage____9050.aspx Hämtad 2008 12 18
Arbetsmiljöverket; Stress ett allt vanligare arbetsmiljöproblem.
http://www.av.se/dokument/publikationer/oh/SDS37.pdf Hämtad 2008 12 19
Arbetsmiljölagen (AML)Arbetsmiljöverket http://www.av.se/lagochratt/aml/ Hämtad 2008 12 25
Andragogy; Knowles, Malcolm. http://tip.psychology.org/knowles.html Hämtad 2008 12 25 Arbetsmiljölagen; Kapitel 2 - Arbetsmiljöns beskaffenhet
http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel02.aspx Hämtad 2008 12 25
Regeringskansliet Prop, 2001/0172 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen http://www.regeringen.se/sb/d/229/a/2579 Hämtad 2008 12 25
Sveriges Riksdag; Svar på skriftlig fråga 2006/07:538
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU12538 Hämtad 2008 12 26 IFAU-Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; Decentraliseringen av den svenska
skolan. http://www.ifau.se/templates/DatedPage.aspx?id=7372 Hämtad 2008 12 26
Bilagor
1. Introducerande uppföljningsbrev