Tema 5) Arbetsmiljön

När det gäller arbetsmiljö så påverkar även stämning och attityden i det egna arbetslaget så det var något som vi tog upp under detta tema. Om arbetsuppgifterna var tydliga och klart definierade, hur arbetssituationen konkret ser ut och om läraren kan påverka och styra sitt arbete. Slutligen kom vi fram till hur budgetansvar och resurstilldelning skulle kunna påverka arbetsmiljön/situationen och om förutsättningarna för att göra ett bra arbete har förändrats över tid och utifrån mitt syfte (om upplevelsen av en påverkan av det pedagogiska arbetet utifrån resurstilldelningen). Temat avslutas med i vilken arbetssituation läraren känner en glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Arbetsmiljön inom arbetslaget, förändringar samt tillfredställelsen i det egna arbetet Respondent -röd

Med hela laget blir det ju lite andra typer av frågor, men det är just det här med elever som skriver in sig och så blir det inte så mycket av, avhoppen och så, det är såna frågor som dryftas i arbetslaget. Studievägledningen är väldigt viktiga i sammanhanget (---) Om man inte känner att det blir mer och mer och säger stopp. Min egen drivkraft är jättestark för att göra saker och ting, liksom,

[gentemot eleven] (---) det inre driver på så förskräcklig och om det då kommer

utifrån att det där måste göras (---) man lägger högar när man går hem och så kommer man på morgonen och så är det nya saker och högen ligger kvar (---) det blivit bättre med det jag har lärt mig liksom att prata med den som sitter på axeln att ’det här var bra, nu räcker det för i dag’. [tillfredställelse] när någon säger JAHAAA, när jag gått igenom någonting, eller när jag förberett nåt experiment och man ser hur dom håller på och resonerar med varann, det är kul…

Forts. Arbetsmiljön inom arbetslaget, förändringar samt tillfredställelsen i det egna arbetet

Respondent -blå

Den [arbetsmiljön] är god tycker jag…(---)Det är viktigt just att tala, att kommunicera [elevernas kunskaper]…

Jag visste inte så mycket då…om jag tänker efter så kan jag tycka att jag var nöjd med så lite då, jag gör så mycket mer idag…[om förändring]

[känner tillfredställelse] i klassrummet när dom samarbetar och skrattar och har

roligt…

Respondent -grön

BRA [arbetsklimatet i arbetslagen] …är dom inte tydliga och klart definierade så är det bara att se till att fråga så får man veta det, men jag vet det, det är ju noll problem…

Ja, det har det i och med det här med öppet komvux [1999], har det förändrats väldigt mycket och det har gjort att man har tittat på ämnet på ett annat sätt och att man sett möjligheter på ett annat sätt som man inte såg förut, självklart, och det är det som är väldigt inspirerande,(---)’gör nåt bra av det här, här har ni resurserna, det är den här tanken som ska genomströmma verksamheten sen är det upp till er vad ni gör med det’, och så fick vi det (---) Vi var i fronten då… (---) kraven har förändrats [från samhället], men dom elever som kommer till oss, med några få undantag, kan inte lika mycket som dom kunde förr (---) så är det bara, då anpassar man sig, man anpassar nivån så att man ta med sig eleven upp så långt som man kan nå, så är det…

När jag haft en tanke, till exempel när det här med datorutbildningsmaterialet, det här är någonting som jag tror på och som jag tror kommer att vara bra för eleverna och så tyckte eleverna det, då kände jag tillfredställelse då hade jag nått någonting, ett mål som jag hade satt upp och som jag trodde på..

Respondent -rosa

Jag tycker att man fått ett större ansvar, och möjligheter att… flyttat fokus från närvaro till kunskap (---) det viktiga är ju var man är mentalt inte var man är rent fysiskt (---) [närvarande är man i mina ögon] när det är helt uppenbart att de [studerande] utvecklas utifrån den plan som vi har med kursen…

[tillfredställelse] varje minut när jag är med mina elever. Det händer att jag

gråter på jobbet, av när man är inne i en svår process i jobbet, då ställs allt på sin spets som pedagog (---) jag ser det som en utveckling. Tänka att jag har ett sånt ansvar så att jag försätts i såna situationer och tänk att nu så förväntas jag lösa det här (--) Om man ska jobba med människor så kan man inte tänka i fyrkanter, då måste man tänka liksom flexibelt och dynamiskt. Det är vår uppgift

[att utgå ifrån individen] Jag är inte här för en grupp Sammanfattande tolkning:

Arbetet i arbetslaget uppfattas som tidigare angetts i respondenternas samstämmighet överlag väldigt god. Dock framkom att det kan uppstå en konflikt mellan vad man vill göra och vad som är möjligt (respondent -röd). Något som kan kopplas till en slimmad organisation och ett gränslöst arbete, en studie som Gunnar Aronsson deltagit i och som han skriver om; bland annat den vetenskapliga artikeln Tvärsnitt (2:2005). Det handlar om att de trygga individberoende befattningarna inte längre finns och har ersatts av mer flexibla och tillfälliga strukturer något som förutsätter att individen sätter sina egna gränser. Respondent -rosa tycker inte bara att arbetet fungerar bra utan att det också utvecklas, att personalen har diskussioner och att det leder framåt. Något som tyder på ett bra arbetsklimat. Respondent

-Det handlar ju även här om en frihet under ansvar och hänger också ihop med en slimmad organisation där ansvaret delegeras, på gott och ont. I detta sammanhang beskriver Borgström och Gougoulakis (2006) att arbetslivet genomgått stora förändringar och effektiviseringar något som också skett inom den offentliga sektorn och kan påverka lärandet på arbetsplatsen. Något att tänka på då det kan vara en rad olika aspekter som ger en bra arbetsmiljö. Enligt Arbetsmiljölagen (AML) (Arbetsmiljöverket 2008) så har även eleven samma rättigheter till en bra arbetsmiljö som personalen. Respondenten talar även om problematiken med förändrade krav från samhället samtidigt som de elever som kommer till Komvux inte kan lika mycket som förr, vilket även det innebär ett merarbete. En klar parallell till det Håkansson (2007) beskriver i sin studie av verkligheten på komvux. Allt större krav men en syn på verksamheten med ”glasögon” som skymmer den verklighet som råder inom vuxenutbildningen. Avslutningsvis; tillfredställelsen i att vara lärare i en pedagogisk arbetssituation. I detta framkommer en oerhörd glädje när man som lärare uppnått något man föresatt sig, när eleven förstått något, när de är intresserade och kommunicerar med varandra men även när det är jobbigt.

*Avslutande, sammanfattande frågor gällde om läraren hade något ytterligare som denne ville berätta om möjligheter och förutsättningar att utföra ett bra pedagogiskt arbete. Dessa aspekter framkom även under intervjun och är något som tagit med till denna avslutande del. Men jag ville också få någonting med mig, en sammanfattning av kärnan i budskapet och lämnade därför en tid att tänka i slutet av intervjun. ”Vad vill Du att jag tar med mig.” Här kom oro inför framtiden, viljeinriktningen för Komvux fortsatta verksamhet samt även organisatoriska -och ledningsfrågor fram. I detta tema lämnar jag citaten från intervjun utan att ange vilken respondent som sagt vad. Jag anser att dessa citat tillför något i synen på vuxenutbildningen, hur verksamheten fungerar idag samt den oro inför vuxenutbildningens framtid som lärarna uttryckte. Jag gör en sammanfattning och inflikar nämnda citat, med kursiverad stil, samt tar delar av detta med mig det till den avslutande diskussionen.

*Sammanfattning

Det finns en tydlig önskan om att komvux får vara kvar i den omfattning som den har idag men helst utökas, att nå fler elever, genom exempelvis marknadsföring.

Jag tror att informationen om Komvux här är ganska dålig, i bland blandas vi ihop med vuxenskolan t.ex. (---) man har inte riktigt klart för sig vad komvux är, en del tror att det kostar någonting att läsa här, många blir förvånade över att det finns handledning på kvällstid. En del vet säkert inte att man kan starta och läsa en matte eller engelskkurs mitt i en termin…

Att även övrig personal (vaktmästare, tekniker, administrativ personal) är viktiga resurser i lärarens pedagogiska arbete pekar en av respondenterna på.

Förr var det mer givet att det fanns institutionstekniker och vaktmästare att få hjälp av. (---) Nu förväntas att vi delar på sysslorna, vilket inte är helt lätt att få att fungera av sig själv. Så övrig personal är viktiga resurser i lärarens pedagogiska arbete…

En annan respondent formulerar en oro för ett hårdnande samhälle där de pedagogiska värderingarna har svårigheter att upprätthållas.

Hotet mot pedagogiken i samhället, att hårdare tag skulle göra att vi når en bättre utbildning en bättre utveckling av våra medborgare medan all forskning pekar åt ett helt annat håll…

Men trots att en känsla av otillräcklighet i vissa situationer har framskymtat, under intervjuerna, så framhåller en av respondenterna samtidigt en lyssnande ledning och en frihet och flexibilitet i arbetet.

En lyssnande receptiv skolledning, men en skolledning som också ger mycket frihet under ansvar, att vi har haft en skolledning som har haft full tilltro till sin personal, och deras kompetens och det tror jag är en av grundstenarna till att komvux i den här kommunen har överlevt (---) Den andra byggstenen är att personalen har kunnat ta emot det ansvaret, den friheten under det ansvaret…

Det minskade elevantalet och de problem som följer med detta togs upp av flertalet respondenter tillsammans med problemet med de elever som inte fullföljer sina kurser och en möjlig förklaring till detta.

Det kan ju bli att nu när det blivit ont om timmar och sånt där att man har fått gått in utan behörighet i ämnet, att jag känner att jag räcker inte till här, jag kan inte det här så bra som jag borde kunna (---)

Det är för få som fullföljer, det är för många som skrivs in och där det faktiskt inte blir nåt mer sen. Många som kommer med dåliga förkunskaper, att ha ett svagt godkänt på en kurs och sedan ge sig direkt på nästa kurs, det är inte bra, det är inte lätt…

I detta talades också om elevernas försörjning och hur det kan påverka det minskande elevantalet…

(---) Där finns det ju resursproblem! Jag anser ju att studiestödet är för dåligt men det är ju inte komvux ansvar det är ju samhället ansvar (---) då det inte är unga tonåringar som bor hemma men studiestödet riktar sig till såna, om man tittar sig omkring på universitetet och komvux så är det ju var och varannan som har barn/familj…

En ny inställning, som börjar märkas är, enligt en respondent, att kunskap inte är så viktigt.

Någon sorts mentalitet, nu när man har Internet…’så när jag behöver veta någonting så bara knappar jag in så får jag veta det’, det kan ge någon sort känsla av att jag inte behöver lära mig någonting, att jag inte behöva nöta…kunna multiplikationstabeller, behöver jag kunna det? Jag har ju räknare…

Detta visar även på en attitydförändring vad gäller synen på kunskap, en syn som jag tolkar tillhör den yngre generationen vuxenstuderande. Även de politiska beslut som påverkar och kan hota den kommunala vuxenutbildningen så som den ser ut i dag är något som oroar.

Politiskt sett har det ju blivit ett hot eftersom man anser ju inte att det är viktigt med, man drar ju ner resurserna till vuxenutbildningen generellt sett. Vi har ju klarat oss bra resursmässig men (---) Från att ha varit självklart att vi ska ha vuxenutbildning till; ’det får kommunerna själva avgöra om de vill ha eller inte’. Det är ju en farlig inställning –det finns ingen självklarhet i det. Det tycker jag är väldigt olyckligt eftersom vuxna och deras livslånga lärande är avgörande för både individ och samhälle.

Avslutningsvis så framhålls det att läraryrket är fantastiskt just för att det innebär möten med människor, tillsammans med ett budskap om vad Komvux egentligen står för.

Lärare är ett fantastiskt yrke med fantastiska möjligheter och fantastiska mänskliga möten (---) ’man har sett en liten människa med krum rygg som efter några terminer på komvux går ut med rak rygg’. Det ska du bära med dig, för det är vad komvux handlar om…

Dessa aspekter visar på en oro inför en osäker framtid men ändå en optimism och en glädjande utmaning att göra något bra av arbetet på Komvux. Utifrån detta samlade resultat från intervjuerna och en sammanfattande tolkning av dessa sker en övergång till en sammanfattande och avslutande analys i kommande och avslutande kapitel.

6 Sammanfattande analys, diskussion samt fortsatt forskning

I min redogörelse för om uppsatsen syfte uppnåtts utgår jag ifrån de frågeställningar som jag vill ha besvarade med denna undersökning. Syftet har varit att utröna på vilket sätt lärare

inom vuxenutbildningen upplever att de ekonomiska ramarna påverkar förutsättningarna att utforma det pedagogiska arbetet. Utgångspunkten har varit de tre frågeställningarna nedan.

1) På vilket sätt upplever läraren att de ekonomiska ramarna påverkar möjligheten att uppfylla mål i verksamheten?

Analysen utifrån denna frågeställning är den att läraren, i den mån denne är medveten om alla de mål som omger och styr verksamheten, upplever att de mål som utformats och fastlagts går att uppfylla. Dock framkommer det i det empiriska materialet att målen i viss mån utgår ifrån de ekonomiska ramarna för verksamheten. Verksamhetens mål anpassas därmed i viss mån till den nivå som är möjlig att uppfylla. Med andra förutsättningar, när det gäller resurser, så skulle därmed målen kunna formuleras på annat sätt. Exempelvis skulle det framtagna språkprogrammet kunna läggas ut på nätet och eleven skulle kunna arbeta hemifrån något som skulle uppfylla verksamhetens mål om en flexibilitet i studietider och upplägg.

2) På vilket sätt upplever läraren att det pedagogiska arbetet kan utformas så att det möter behov som eleven har?

Även i denna frågeställning upplever läraren att denne, i stort kan möta elevens behov. Det är dock i denna frågeställning som det framkommer att tiden inte alltid räcker till. Att tiden inte räcker till för att möta elevens behov belyses utifrån flera aspekter. Dels framkommer synpunkter på att tiden för att kunna uppdatera sig och lära in nya saker saknas. Utan denna tid för ”arbetsplatsinlärning” minskar möjligheten att möta eleven utifrån dennes behov. Tid för att kunna genomföra en kurs på bästa möjliga sätt, utifrån elevens behov, är också en del i detta. Tiden finns inte för en reflektion och ett fördjupat lärande. Dock balanserade läraren i viss mån detta genom att ”ta av sin egen tid”.

3) På vilket sätt upplever läraren att arbetsmiljön/arbetssituationen påverkar det pedagogiska arbetet?

Här framkommer att läraren har en stor frihet, och i stort kan styra sitt arbete, vilket ses som väldigt positivt. Dock finns en medvetenhet om att ett flexibelt (gränslöst) arbete innebär att läraren måste sätta sin egen gräns både gentemot vissa arbetsuppgifter men även när det gäller att möta eleverna behov. Även här kommer tiden för att hinna lära sig nya hjälpmedel för att underlätta arbetssituationen in, då det finns ett behov för detta. I arbetssituationen utmärker sig även en glädje i att arbeta med människor och att det kan vara svårt att lämna sitt arbete bakom sig när man lämnar arbetsplatsen. Detta skulle kunna leda till att läraren tar på sig för mycket och behöver tänka på att sätta sin egen gräns för arbetet.

En kort avslutande och sammanfattande analys ger vid handen att det är tiden som påverkar det pedagogiska arbetets utformning. Tiden, för att som lärare uppdatera sig när det gäller att läsa litteratur eller lära sig ny teknik att använda som resurs i undervisningen och/eller för att underlätta sin arbetssituation. Ett minskande elevantal kan leda till problem att genomföra vissa kurser på det sätt som avsetts och som anpassats efter de studerandes behov Det leder även till minskad tid för de kurser som ska genomföras och det avkall på kvaliteten som följer i detta spår. Lärarens pedagogiska arbete styrs följaktligen av den tid som det finns ekonomiskt utrymme att avsätta för kursen. Men även den tid som behövs för att som lärare aktivt kunna delta i och iscensätta ett lärande utifrån den vuxenstuderandes behov och förutsättningar.