4. RESULTAT
4.1 Arbetspraktik i kontexten Myrorna
Enheterna i föreliggande studie har en ledning bestående av en enhetschef, en biträdande enhetschef samt minst två arbetsledare. Antalet samarbetare som enheterna tar emot varierar beroende på vilken typ av handledning som samarbetarna behöver, antalet arbetstimmar de ska praktisera i veckan och hur flödet av praktikanter ser ut. Samarbetarna som praktiserar har en tilldelad arbetsledare. Utöver de som ingår i ledningen av arbetet finns anställda medarbetare. Alla anställda individer ska kunna vara behjälpliga som handledare för alla samarbetare.
I arbetet med samarbetspartners används verktyget Samarbetstrappan12 för varje
ny samarbetare som kommer till Myrorna. Samarbetstrappan startar med att en handläggare från en samarbetspartner, t.ex. AF, kontaktar Myrorna med en förfrågan om det finns möjlighet att ta emot en samarbetare. Första gången samarbetaren kommer till Myrorna sker ett trepartsmöte med behörig representant från enheten och samarbetarens handläggare. Under mötet planeras bl.a. vad som är målet med arbetspraktiken, hur länge den ska pågå och mindre detaljer som t.ex. när samarbetaren har rast. Under mötet planeras tid för uppföljning av arbetspraktiken. Antalet uppföljningssamtal samt deras frekvens bestäms utifrån hur länge samarbetaren ska praktisera på Myrorna. Efter det initiala mötet påbörjas samarbetarens arbetspraktik med introduktion med arbetsledaren där information om rutiner och arbetssätt introduceras. Efter introduktionen får samarbetaren påbörja sin arbetsträning. Vid de efterföljande uppföljningssamtalen diskuterar arbetsledare, samarbetare och om möjligt även handläggaren hur arbetsträningen fungerar, om den ska förlängas eller vad samarbetaren vill utveckla mer. När samarbetarens arbetspraktik är slut genomförs ett avslutningssamtal med utvärdering av praktiken och utdelning av intyg för framtida arbetssökande.
Förutom arbetet med Samarbetstrappan finns andra rutiner för arbetspraktik på Myrorna. På avdelningarna finns det checklistor för vad som ska utföras på avdelningen. De checklistor som existerar är till för att underlätta kontrollen av
29
att alla uppgifter är genomförda. Checklistorna hjälper medarbetarna i handledningen av samarbetare, då det blir tydligare vilka uppgifter varje avdelning ska genomföra. Vidare finns det uppgifter som samarbetarna måste klara av innan de går vidare till andra arbetsuppgifter. Exempelvis måste samarbetarna ha kunskap om hur butiken fungerar innan de får börja kassaträna. Vissa samarbetare kommer till dem med kassavana från andra butiker och tror att de får hantera arbetet i kassan direkt. Problem kan uppstå om samarbetaren inte innehar kunskap om hur butiken fungerar, då frågor från kunder huvudsakligen ställs i kassan. Arbetsledarna säger att det därför är viktigt att reglerna följs. Enheterna har en variation av arbetsuppgifter som genomförs dagligen, vilket underlättar anpassning av arbetsuppgifter för samarbetare. Exempelvis kan personer som länge varit borta från arbetsmarknaden öva kontinuerligt på enstaka uppgifter, men de som har mer erfarenhet eller som har arbetstränat under en längre tid har möjlighet till variation. Arbetsledarna poängterar dock att specialanpassade uppgifter inte skapas för individerna, men det går att anpassa existerande uppgifter.
Vi försöker ju att erbjuda så mycket som möjligt. Sen gör inte vi nya arbetsuppgifter bara för att anpassa, utan de får prova här inne. Vi har ju jobbat med väldigt många som har fysiska åkommor, som inte kan stå till exempel, då får vi fixa så det finns en stol de kan sitta på. (Arbetsledare 1)
Samarbetaren avslutar sin arbetsträning på Myrorna genom att hen erhåller en anställning, eller om tiden för praktiken går ut. Som tidigare nämnts avslutas arbetspraktiken med ett avslutningssamtal där samarbetaren erhåller intyg på genomförd praktik och referenser till framtida arbetssökande. Arbetsledarna poängterar att Myrorna inte är ansvariga för att hitta arbeten åt samarbetarna, men om de har funderingar inför sitt sökande ställer medarbetarna självklart upp. Arbetsledarna uttrycker att de försöker påminna samarbetarna när praktiken närmar sig slutdatum, för att motivera dem att söka ny sysselsättning.
Mycket av det tror jag ligger själv på samarbetaren, det är ju de som ska söka nya platser och det är de som måste hitta någon annanstans att vara. Jag brukar ju liksom försöka, om man vet att det är deras sista vecka, fråga “jaha vad händer sen då? Vet du vart du ska?”. (Arbetsledare 3)
Myrorna har idag ingen uppföljning av hur det går för samarbetarna när de har avslutat sin praktik. Samarbetare som avslutat sin praktik hör ibland av sig för att rapportera vad de sysselsätter sig med i dagsläget. Arbetsledarna har erhållit vetskap om samarbetares nuvarande sysselsättning genom att de träffat personen när hen handlar i butik eller i andra sammanhang. I vissa fall kan samarbetare återkomma till enheten för kortare anställningar om det behövs extra arbetskraft och om arbetsledarna vet att de fortfarande saknar arbete. Arbetsledarna uttrycker att det vore intressant att göra uppföljningar på samarbetarna men det finns inte resurser för det.
30
Vad som sker efter praktiken varierar för samarbetarna. Enligt arbetsledarna är det ett antal som får ny kraft att börja söka jobb igen efter praktiken, medan andra återgår till liknande situation som de var i innan.
Alltså när man ser dem så frågar man ju alltid hur det är och vad de gör. Och vissa har ju kommit jättelångt, fått jobb, kanske börjat plugga. Eller många som kanske har varit frånvarande från allting i tio år, och så kommer de hit och är här ett år och så kanske de påbörjar en ny utbildning sen, det känns så himla kul. Sen finns det ju självklart de som inte har kommit någonstans, men så kommer det ju alltid att vara. (Arbetsledare 3) Informanterna som arbetar som arbetsledare på Myrorna har olika erfarenheter som påverkar dem i rollen som arbetsledare. En av arbetsledarna har tidigare studieerfarenhet inom beteendevetenskap och arbeten med ledarskap. En annan arbetsledare har tidigare butikserfarenhet, men innehar inte erfarenhet av arbete med människor med olika behov. Den sista arbetsledare påbörjar sin tid hos Myrorna som samarbetare p.g.a. arbetslöshet för att sedan erhålla anställning som arbetsledare. En del av arbetsledarna söker sig till arbetet på Myrorna som ett steg framåt i karriären och för att utvecklas inom sin yrkesroll. En av arbetsledarna söker sig till tjänsten för att arbeta mer med individer i utanförskap. Gemensamt för arbetsledarna är att de brinner för att hjälpa samarbetare genom deras arbetspraktik och genom det lära sig mer om individerna och sig själva.
Arbetsuppgifterna för arbetsledarna varierar då de arbetar på olika enheter och har olika typer av befattningar. Arbetet innehåller administrativa uppgifter, men de arbetar även med uppgifter ute i butik eller produktion. Arbetsledarna håller i samarbetet med AF och andra instanser. Utöver arbetet med samarbetarna och deras arbetspraktik arbetar arbetsledarna operativt och även strategiskt för att utveckla enheten. I arbetet med handledning av samarbetare ligger fokus på individens behov och att hjälpa dem att utvecklas genom att utmana dem med arbetsuppgifter. Vidare förklarar arbetsledarna att de arbetar för att samarbetarna ska ta initiativ och ansvar över tilldelade arbetsuppgifter.
Jag försöker jobba mycket liksom att man inte bara får stå bredvid och göra det jag gör, utan jag brukar… dela ut en uppgift och så får de försöka lösa den, och sen går vi tillbaka och återkopplar. Men det är ju väldigt olika hur personen… vilket stöd de behöver. En del behöver ju vara med mig hela tiden när de jobbar, medan en del klarar sig själva efter första dagen. Så det är väldigt varierande. (Arbetsledare 3)
Arbetsledarna beskriver sina arbetsuppgifter hos Myrorna som varierande och spännande. Handledning av samarbetare är det som beskrivs som det som skapar variation och den största meningen i arbetet. Arbetsledarna uttrycker att handledningen är det som är svårast i deras dagliga arbete då individer kräver olika typer av handledning och anpassning. Arbetsledarna nämner att via handledningen av samarbetarna lär de sig mycket om sig själva.
31
Spännande är väl för att vi jobbar med människor med olika behov, vi jobbar med gåvor som vi får ifrån givare. Vi vet aldrig vad vi får in, vi vet aldrig vad som kommer fram varje dag. (...) Ah, hela konceptet. (Arbetsledare 1)
Jag lär mig väldigt mycket om mig själv, och jag lär mig om hur jag lär ut saker och hur jag tänker. Jag är liksom van att jobba själv i tystnad och nu ska jag liksom förklara för någon varför jag hänger de här byxorna här. (Arbetsledare 3)
Användandet av arbetsverktyget Samarbetstrappan uttrycker arbetsledarna är positivt. De uttrycker att det är bra att ha något att peka på om samarbetspartners vill hoppa över steg i processen, som att hänvisa samarbetare till Myrorna utan att delta i kartläggningsmöte. Arbetsledarna uttrycker stolthet över arbetsverktyget Samarbetstrappan, då det ger struktur i hur arbetsträningen är upplagd och att de genom kartläggningen kan anpassa arbetsträningen utefter samarbetarens behov och önskemål.
Där lägger man upp att individen själv kan få svara… alltså man ställer frågor, inte ledande frågor, då kommer man fram till det bättre. För ibland kan det vara så att handläggaren säger att “den och den behöver det här och det här”, men det är inte säkert alls att det är så. Så då är det bättre att fråga individen själv. (Arbetsledare 2)
Jag tycker att den är bra. Jag tror att vi är en av de få som har en struktur på vad som ska hända när de kommer hit. Normalt när man får en praktikplats då är man tills man slutar, men här är vi liksom ändå lite sådär... vi följer dem hela vägen. (Arbetsledare 1)
Den stora bredden av samarbetspartners och instanser sätter arbetsledarna i en position där de måste vara anpassningsbara i sitt ledarskap, då samarbetare från instanserna är hindrade i arbetspraktiken på differentierade sätt. Behovet av att vara anpassningsbar och flexibel utmanar dem varje dag i deras arbete.
Det kan vara svårt ibland… om de till exempel. har svårt med språket eller folk som har autism och tar dig bokstavligt på allt du säger, då blir det svårt när jag till exempel säger “kan du kasta ett öga på det där” och de undrar vems öga (Skratt). (Arbetsledare 3) Arbetsledarna uttrycker att handledning av samarbetare är det mest utvecklande i arbetet. Det märks en stor skillnad på samarbetarnas förmåga efter en kortare tid, vilket de uttrycker entusiasm för. Samarbetarna blir mer säkra på sig själva och sin förmåga beträffande utförandet av arbetsuppgifter.
Upplever du att det är någon skillnad i att leda arbetet efter att de har varit här hos er ett tag? (Intervjuare)
Ja gud ja. De blir ju mer självgående. Asså de fattar egna beslut också. Vi låter ju personerna växa här, så att de får ta eget ansvar. (Arbetsledare 2)
Samarbetarna som praktiserar en längre tid på Myrorna brukar uttrycka en vilja att stanna kvar på praktiken eller erhålla en anställning på enheten. Arbetsledarna är därför tydliga med att de endast kan erbjuda praktik och att de oftast inte har möjlighet att anställa någon. En av arbetsledarna har varit samarbetare och är idag
32
anställd, men hen poängterar att det är ovanligt och att hen hade tur som fick den möjligheten. En annan arbetsledare förklarar det på följande sätt:
Många av samarbetarna som kommer hit, de vill ju väldigt gärna stanna kvar. Alltså man trivs, man tycker om folket, man tycker att det är roligt och man får ju gå tillbaka till en ensamhet där man inte har jobb och så vidare… Men vi är jättenoga med att tala om att här är det praktik man kan få, det är väldigt sällan vi kan anställa. (Arbetsledare 1) Arbetsledarna har även i arbetsuppgift att ha kontakt med AF. Överlag beskriver arbetsledarna kontakten med AF som positiv, men upplevelsen beror på hur tillgänglig handläggarna är. Arbetsledarna uttrycker att det finns svårigheter att nå handläggarna via telefon, men att de svarar snabbt på mail. Vidare poängterar arbetsledarna att kommunikationen fungerar bra om det skulle uppstå några problem med en samarbetare, och att AF då tar tag i problemet snabbt.
Nej, alltså det är väldigt olika. Vi har ju kontakt… det är ju olika från handläggare till handläggare tycker jag. En del är jättebra på att liksom komma hit och vara med på alla möten och återkoppla och sådär. Vissa andra ser man liksom inte röken av (skratt), utan man får ett papper där det står “den här personen kommer till er imorgon”, och man bara “jaha…”. (Skratt). (Arbetsledare 3)
Arbetsledarna lyfter att kontakten mellan samarbetare och handläggare på AF kan vara bristfällig, då samarbetarna i vissa fall endast har mailkontakt med sin handläggare. Arbetsledarna uttrycker en oro över den bristfälliga kontakten mellan samarbetare och handläggare.
Arbetsledarna uttrycker att det är viktigt för dem att fortsätta erbjuda en arbetspraktik som ger samarbetare kompetenser inför framtida arbetsliv. Dock känner arbetsledarna att det finns delar i arbetspraktiken som skulle kunna utvecklas, men då behövs mer tid och resurser. Främst nämns utveckling av praktiken genom att ge samarbetarna mer handledd tid och i vissa fall mer individanpassad arbetsträning. En av arbetsledarna nämner språkträning som en aktivitet som de skulle vilja lägga mer tid på. I dagsläget försöker de språkträna en tid under dagen, men det är inte alltid att möjlighet finns att hinna med det.
Att de är här är ju för att de ska ha sysselsättning medan de väntar på asylbeskedet, men mitt mål är ju också att träna dem i svenska språket och träna dem i hur det fungerar i det svenska samhället. Så där har jag ju egen uppföljning med dem dagligen egentligen, och tränar ord och checkar av liksom (...) Jag hinner ju inte varje dag, men det är viktigt att det finns någon där hela tiden som kan träna lite språk och som kan prata om samhällsstrukturen. (Arbetsledare 1)
En annan del som arbetsledarna lyfter som kan förbättras är verksamhetens exponering mot samhället. Idag associeras Myrorna främst med försäljning av begagnade varor, men deras arbete med arbetspraktik och socialt arbete mot behövande i samhället är något som glöms bort.
33
Kanske att vi skulle kunna synas lite mer utåt liksom, att “det här gör vi”. Vi är liksom inte bara en second hand-butik, för det är ju det första folk tänker, att “Myrorna säljer billiga begagnade kläder”… man bara “ja… också”. Målet är ju att vi ska kunna bli en samhällsaktör. En av de största delarna är ju att vi faktiskt hjälper folk. (Arbetsledare 3) Arbetsledarna uttrycker att det är viktigt att samarbetarna ska ha en förståelse för att det som utförs i butiken eller i produktionen gör nytta för samhället. De informerar därför samarbetarna om organisationens mål och syfte. Samarbetarnas kunskap om Myrorna som organisation ökar ju längre tid de arbetstränar.
Det är väl lite det att de får förståelse för det vi jobbar med. Vi pratar ju väldigt mycket om det redan från dag ett så pratar vi ganska mycket om varför de är här. Vad vi jobbar emot… att vi vill hjälpa dem som är längst ner i trappan. (...) Många av de människorna som är här inne de känner ju igen sig i de som är längst ner… så ja… jag tror att de känner sig betydelsefulla. (Arbetsledare 1)
Det i arbetsträningen som ger samarbetaren mest inför arbetslivet lyfter arbetsledarna som de sociala delarna som uppstår när en grupp arbetar tillsammans. Det är stor skillnad att vara arbetslös och inte ha dagliga rutiner samt socialt umgänge till att vara på en arbetsplats där rutiner ska följas och det sociala samspelet med kollegor och kunder är ständigt närvarande. Arbetsledarna poängterar den förhöjda självkänslan som en stor del av samarbetarna får när de praktiserar. Den ökade självkänslan beror både på att de blir sedda i sitt arbete och att de känner stolthet i att ha förmåga att utföra ett arbete.
Rutiner tror jag är jätteviktigt. För man tappar rutinerna när man bara går hemma. Faktiskt. Vad var det mer? Det sociala också. Det är ju jätteviktigt också. Bara komma ut och se världen. Vissa har ju inte ens haft ett arbete när de kommer hit. (Arbetsledare 2) Att de liksom känner att de duger. Många som kommer hit har inte det självförtroendet eller den insikten. De har varit borta länge eller att man har problem som gör att man inte tror på sig själv. Så just det här att de blir sedda och att de känner sig behövda och att de utför någonting samtidigt som de är i en arbetsmiljö… jag tror att det är det som ger mest. (Arbetsledare 1)