Avslutande diskussion, slutsatser och fortsatt forskning

5. DISKUSSION

5.3 Avslutande diskussion, slutsatser och fortsatt forskning

5.3.1 Avslutande diskussion och slutsatser

Slutsatsen av studien är att arbetspraktik tillhandahålls i kontexten Myrorna genom arbetsverktyget Samarbetstrappan. Genom Samarbetstrappan får arbetspraktiken struktur och anpassas efter individens utvecklingsbehov och mål. Verktyget ger också arbetsledarna en tydlig modell för hur arbetspraktiken ska planeras för att hjälpa samarbetarna utvecklas och uppnå arbetspraktikens syfte, ett gynnsamt utfall. Arbetsledarna uppfattar tillhandahållandet av arbetspraktik som spännande och utvecklande genom arbetet med individer i utanförskap och utmanande arbetsuppgifter. Arbetsledarna har insikt beträffande den trygghet som skapas för individer som praktiserar en längre tid hos organisationen. Viljan att

stanna kvar visar på en trygghetskänsla som kan påverka samarbetarens motivation att söka andra arbeten. Arbetsledarna visar på insikt angående problemet med för långvarig praktik genom att inte godkänna förlängningar efter två års tid.

Slutsatsen av studien är även att arbetspraktiken ger samarbetaren en gemenskap i en organisation som gör att individen inte uppfattar sig som arbetslös eller i utanförskap. Det visar sig att individerna som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna definieras som arbetslösa då de är inskrivna hos AF och är delaktiga i en arbetsmarknadspolitisk insats. Samarbetarna som deltar i studien uppfattar dock sin arbetspraktik som ett arbete i många fall och då de har en syssla klassar de inte sig själva som arbetslösa. Arbetspraktiken skiljer inte på de uppgifter de och medarbetarna på Myrorna genomför, vilket förstärker känslan av att genomföra ett arbete. Arbetspraktiken ger samarbetaren en möjlighet att ersätta den stigmatiserande egenskapen arbetslös med arbetspraktiserande. Vidare ökar arbetspraktiken individens självförtroende och anställningsbarhet. Sysselsättningen blir en trygghet i samarbetarens vardag. Tryggheten är däremot tidsbegränsad vilket samarbetarna är medvetna om, men har svårigheter att acceptera. Slutsatsen av studien är även att samarbetare visar på en positiv uppfattning om sysselsättningen hos Myrorna. Samarbetarnas uppfattning om möjligheterna efter arbetspraktiken varierar. Majoriteten förhåller sig positiva inför framtiden men uttrycker hopplöshet inför möjligheten att erhålla en anställning direkt efter arbetspraktikens avslut.

5.3.2 Förslag till vidare forskning

Förslag till fortsatt forskning skulle utifrån föreliggande studie vara att undersöka resultat av arbetsträning och praktik. Hur går det för samarbetarna efter avslutad praktik? Vad uttrycker samarbetarna är det viktigaste och det som går att förbättra i arbetspraktiken när de är distanserade från kontexten? Här skulle det även vara intressant att undersöka hur rekryterare från organisationer ser på kompetensen individer erhåller från arbetspraktik. Resultatet kan bidra till att utveckla Myrornas arbetspraktik men också till att utveckla arbetsmarknadspolitiska insatser. Vidare är det av intresse att undersöka huruvida en arbetspraktik kan bli för trygghetsskapande. Resultat av vidare forskning skulle besvara när en arbetspraktik går från att motivera individen att söka andra arbeten, till att vara en sysselsättning individen vill stanna på. Det vore intressant att undersöka vidare beträffande föreliggande studies resultat gällande samarbetarnas uppfattningar om arbetspraktik. Fortsatt forskning skulle därmed kunna avgöra huruvida föreliggande studies resultat går att generalisera.

REFERENSER

Ahrne, G., Roman, C., & Franzén, M. (2012). Det sociala landskapet. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006).

Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet.

Malmö: Liber.

Arbetskraftsundersökningarna, (SCB). (2016). Arbetskraftsundersökningarna

(AKU), februari 2016. Hämtad 7 april, 2016 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersoknin garna-AKU/23265/23272/Behallare-for-Press/400447/

Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological review, 84, 191-215.

Berglund, T., & Schedin, S. (2009). Människan, arbetet och samhället. I T. Berglund & S. Schedin (red), Arbetslivet (s. 19-40). Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Börnfelt, P-O. (2009). Arbetsorganisation. I T. Berglund & S. Schedin (red),

Arbetslivet (s 99-134). Lund: Studentlitteratur.

Davidsson, T. (2010). Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006.

Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 149-169.

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Enheten för offentlig ekonomi och mikrosimuleringar, (SCB). (2016). Antal

personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag 2015: Antalet bidragsförsörjda oförändrat. Hämtad 18 april, 2016 från

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens- ekonomi/Amnesovergripande-statistik/Hushallens-ekonomi-allman- statistik/250874/250883/250887/399949/

Europeiska socialfonden. (2016). Hämtad 19 april, 2016 från http://www.esf.se/sv/Vara-fonder/Socialfonden1/

Furåker, B. (2009). Arbetsmarknaden. I T. Berglund & S. Schedin (red),

Arbetslivet (s. 69-98). Lund: Studentlitteratur.

Förmedlingsavdelningen. (2016). Avveckling av sysselsättningsfasen. (Af-

2016/047518). Stockholm: Arbetsförmedlingen.

Gartell, M., & Rosén, E. (2011). Jobb- och utvecklingsgarantin; en studie av

sannolikheten att få jobb under programtiden. Stockholm: Arbetsförmedlingen.

Goffman, E. (2005). Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. (Originalarbete publicerat 1963)

Harkman, A. (2002). Vilka motiv styr deltagandet i arbetsmarknadspolitiska

program? (IFAU 2002:9). Uppsala: IFAU.

Heggemann, H. (2010). Ung och pank eller gammal och bidragsberoende.

Informationstexter. (2016). Häntad 19 april, 2016 från http://www.esf.se/Om-

ESF-radet/Press/Faktatexter/

Jahoda, M., Lazarsfeld, P., & Zeisel, H. (2014). De arbetslösa i Marienthal. Lund: Arkiv förlag. (Originalarbete publicerat 1933).

Johansson, C., Niklasson, L., & Norrman, C. (2011). Entreprenörskap och

företagande – förutsättningar i projekt: en förstudie av socialfondsprojekt 2010 (Rapport 0085). Stockholm: Tillväxtverket.

Jönhill, J.I. (2012). Inklusion och exklusion en distinktion som gör skillnad i det

mångkulturella samhället. Malmö: Liber AB.

Jönsson, L., & Starrin, B. (2000). Ekonomi–skam modellen och reaktioner på arbetslöshet. Socialvetenskaplig tidsskrift, 3, 267-284.

Karlsson, J. CH. (2009). Arbetsbegreppet. I T. Berglund & S. Schedin (red),

Arbetslivet (s. 41-67). Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M. (2007). Arbete åt alla - en utvärderande studie av projekt för

långtidssjukskrivna (PUD-rapport 2007:7). Falun. Högskolan Dalarna.

Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological review, 50, 370-396.

McClelland, D. C. (1985). Human motivation. Glenview: Scott Foresman and company

Myndigheten. (2016). Hämtad 19 april, 2016 från http://www.esf.se/sv/Om-ESF-

radet/Organisation/

Myrorna. (2014). Myrorna är en unik arbetsplats. - Om arbetsträning på

Myrorna. Stockholm: Norrköpings tryckeri.

Nannesson, F. (2015). Utanförskap. Hämtat 18 april, 2016 från http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforsk apet/

Nilsson, S., & Ekberg, K. (2013). Employability and work ability: returning to the labour market after long-term absence. Work: a journal of prevention,

assesment and rehabilitation, 44, 449-457.

Näsén, K., & Samuelsson, D. (2014). Arbetslös – inte samma sak hos SCB och Arbetsförmedlingen. Välfärd, 1, 24-27.

Organisation. (2014). Hämtad 31 mars, 2016 från http://myrorna.se/om-

myrorna/organisation/

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Riksrevisionen. (2008). Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens

redovisning (RiR 2008:26). Stockholm: Riksdagstryckeriet.

Riksrevisionen. (2010). Arbetspraktik (RiR 2010:5). Stockholm: Riksdagstryckeriet.

SFS 2007:1030. Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartermentet.

Uppdraget. (2016). Hämtad 18 april, 2016 från http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om- oss/Uppdraget.html

Vart går pengarna? (2014). Hämtad 31 mars, 2016 från http://myrorna.se/om-

myrorna/vart-gar-pengarna/

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 26

maj, 2016 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Vikström, J. (2015). Effekter av sekvenser av arbetsmarknadspolitiska program

(IFAU 2015:25). Uppsala: IFAU.

Våra värderingar. (2014). Hämtad 31 mars, 2016 från http://myrorna.se/om-

myrorna/varderingar/

Zetterberg, J. (2016). Betydelsen av valet av statistikkälla för långtidsarbetslöshetens omfattning och utveckling i Sverige. Stockholm:

In document Arbetspraktik : Från utanförskap till framtidstro (Page 57-62)