ARBETSPRAKTIK
- Från utanförskap till framtidstro
Isabella Geijer och Ellinor Olsson
Institutionen för beteendevetenskap och lärande Programmet för personal- och arbetsvetenskap
Arbetspraktik
Från utanförskap till framtidstro
Isabella Geijer och Ellinor Olsson
Kandidatuppsats i HRM/HRD
Programmet för personal- och arbetsvetenskap Linköpings Universitet
Sjätte terminen 2016
Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING
Seminariedatum
2016-06-09
Språk (sätt kryss före) Rapporttyp (sätt kryss) ISRN-nummer (fylls i av student)
X Svenska/Swedish
Engelska/English X Uppsats grundnivå Uppsats avancerad nivå
LIU-IBL/PA-G--16/20-SE
Titel
Arbetspraktik – Från utanförskap till framtidstro
Title
Work experience placement – From social exclusion to hope for the future
Författare
Isabella Geijer & Ellinor Olsson
Sammanfattning
Arbetslöshet är ett omtalat ämne som berör ett stort antal individer. För att underlätta för individer i arbetslöshet att återvända till arbetsmarknaden tillämpas bland annat arbetspraktik. Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om hur arbetspraktik tillhandahålls på organisationen Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i de praktiserande individernas uppfattning om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med individer som genomför
arbetspraktik på Myrorna samt deras arbetsledare. Resultatet av föreliggande studie visar på att arbetspraktiken som tillhandahålls på Myrorna är strukturerad och givande samt uppskattad av de som praktiserar. Individerna som genomför arbetspraktiken uttrycker att den ökar deras anställningsbarhet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att individer som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna har en sysselsättning men definieras samtidigt som arbetslös.
Under uppsatsarbetet har ansvars- och arbetsfördelning fördelats jämnt mellan studieförfattarna. De stycken som skrivits var för sig har sedan kontrollerats och justerats av den andra studieförfattaren. Stor del av uppsatsarbetet har skett tillsammans för att underlättar formuleringar i texten och öppnat upp för diskussion vid svårigheter.
Exempelvis genomfördes intervjuerna gemensamt där studieförfattarna alternerade mellan att vara intervjuare och observatör. Ellinor skötte främst kontakten med handledare från universitetet och Isabella ansvarade för kontakten med organisationen
Nyckelord
FÖRORD
Vi är väldigt nöjda och stolta över genomförandet av vår kandidatuppsats. Vi vill passa på att tacka för den hjälp och stöttning vi har fått under våren. Tack till vår handledare Christer Johansson för värdefulla tips och råd under uppsatsarbetets gång.
Tack till Kerstin på Myrorna för ditt engagemang gällande vår uppsatsidé och ditt ständigt trevliga bemötande.
Tack till alla informanter hos Myrorna som har delat med sig av sina erfarenheter och förhoppningar.
Tack till våra nära och kära för det stöd vi har fått under de senaste månaderna. Ett extra tack till er som har hjälpt till med synpunkter på uppsatsen.
Slutligen. Hurra för oss!
Linköping, maj 2016
Isabella och Ellinor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Myrorna – En studerad kontext ... 3
1.3 Syfte, frågeställningar och avgränsningar ... 4
1.3.1 Syfte ... 4
1.3.2 Frågeställningar ... 4
1.3.3 Avgränsning ... 4
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5
2.1 Tidigare forskning ... 5
2.1.1 Samhället och arbetslöshet ... 5
2.1.2 Individens attraktivitet på arbetsmarknaden ... 8
2.2 Teori ... 10
2.2.1 Arbete och arbetslöshet för individen ... 10
2.2.2 Arbete och arbetslöshet i samhället ... 14
3. METOD ... 18
3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter ... 18
3.2 Tillvägagångssätt ... 19
3.2.1 Litteratursökning ... 19
3.2.2. Urval ... 20
3.2.3. Datainsamlingsmetod ... 21
3.2.4 Databearbetning och analysstrategi ... 22
3.3 Studiens trovärdighet och kvalitet ... 23
3.4 Etiska överväganden ... 24
3.5 Metoddiskussion ... 24
4. RESULTAT ... 28
4.1 Arbetspraktik i kontexten Myrorna ... 28
4.2 Samarbetares uppfattningar om arbetspraktik och dess möjligheter ... 33
5. DISKUSSION ... 42
5.1 Arbetspraktik i kontexten Myrorna ... 42
5.2 Samarbetares uppfattningar om arbetspraktik och dess möjligheter ... 46
5.3 Avslutande diskussion, slutsatser och fortsatt forskning ... 51
5.3.1 Avslutande diskussion och slutsatser ... 51
5.3.2 Förslag till vidare forskning ... 52
REFERENSER ... 53
BILAGA 1: Samarbetstrappan ... 56
BILAGA 2: Intervjuguide - Arbetsledare ... 57
1
1. INLEDNING
Arbete ser olika ut genom den svenska historien. Under industrialiseringen byggs fabriker som kräver arbetskraft upp och en del av befolkningen förflyttar sig från landsbygden till städerna för att arbeta (Berglund & Schedin, 2009). I och med den täta kontakten mellan arbetstagare i industrierna och relationen till arbetsgivare påbörjas diskussioner om arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter. Organisationen behöver arbetskraft för att producera varor och tjänster och arbetstagare är i behov av sysselsättning och inkomst (Furåker, 2009). Relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare är komplex då de är i behov av varandra, men inte alltid har likartade mål. Den svenska modellen är ett avtal som påverkar relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, genom att påvisa att båda parterna har målet att organisationen ska gå med vinst (Berglund & Schedin, 2009). Avtalet innefattar delar gällande bl.a. kollektivavtal, centrala avtalsförhandlingar och solidarisk lönepolitik. För att organisationen ska gå med vinst finns det olika sätt att organisera arbetet. Organisationsmodeller tillämpas för att effektivisera arbetsuppgifter och processer. Lean production är ett exempel på en modell där effektiviseringen sker bl.a. genom att eliminera överflödiga resurser i produktionen (Börnfelt, 2009). Genom effektivisering förändras behoven hos organisationen. De föränderliga behoven hos organisationen ändrar arbetsvillkoren och arbetsuppgifterna för arbetstagarna. Arbetstagare som inte uppfyller de nya kraven som organisationerna ställer får svårare att finna arbete och hamnar ofta i arbetslöshet (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006). Förlusten av ett arbete och en inkomst är inte bara kostsamt för individen, utan även samhällets ekonomi påverkas (Jahoda, Lazarsfeld & Zeisel, 1933/2014). Individer utanför arbetsmarknaden erhåller olika typer av ersättningar och bidrag, t.ex. arbetslöshetsersättning och ekonomiskt bistånd (Gartell & Rosén, 2011). För samhället är den arbetslöse därav en kostnad, dels genom utbetalning av ersättningar och dels i upplupen skatteintäkt. Den arbetslösa har ökad risk för bristande hälsa. Förlorar individen sin anställning eftersträvar därför staten att få individen i anställning igen. Samhällets insats för att få individen i arbete igen är bl.a. Jobb- och utvecklingsgarantin (Gartell & Rosén, 2011).
I dagens samhälle och sociala landskap är arbetet en premiss för tillhörighet och gemenskap för individen (Ahrne, Roman & Franzén, 2012). Det sociala landskapet är ett begrepp för att benämna de normer som finns i en kontext. Normer följer inte statliga gränser som samhället gör, vilket gör att det sociala landskapet som begrepp är mer omfattande (Ahrne et al., 2012). Utan arbete hamnar individen i en position där hen inte har tillträde till samhälleliga gemenskapen utan istället hamnar i utanförskap. Utanförskapsbegreppet är ett omdiskuterat ämne som grundas i att det finns individer som av varierande anledningar hamnar utanför samhället (Davidsson, 2010). Individen är i en form
2
av utanförskap genom att befinna sig i arbetslöshet (Johansson, Niklasson & Norrman, 2011).
Avsaknaden av ett arbete kan leda till sämre ekonomisk situation, förlorade sociala kontakter och försvagad hälsa (Jahoda et al., 1933/2014). Arbete är en central del av individers liv och som ger dem en känsla av identitet och samhörighet (Ahrne et al., 2012). Frånvaron från arbetsmarknaden och misslyckade försök att återgå i arbete har en negativ påverkan på individens självkänsla (Nilsson & Ekberg, 2013). Det kan skapa en negativ spiral där misslyckanden leder till en brist på motivation att söka fler arbeten, vilket resulterar i att individen hamnar i en långtidsarbetslöshet (Nilsson & Ekberg, 2013; Lundgren, 2007).
1.1 Bakgrund
Sverige har idag en arbetslöshet på 7,6 procent enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste arbetskraftsundersökning1. Andelen anställda och individer i sysselsättning har ökat sen 2015 (Arbetskraftsundersökningarna, 2016). Trots en minskande arbetslöshet är 14,3 procent av befolkningen2 heltidsekvivalenter statistiskt räknat (Enheten för offentlig ekonomi och mikrosimuleringar, 2016). Heltidsekvivalent är ett sätt att beräkna utanförskap genom att se till antalet individer som erhåller t.ex. sjukpenning eller arbetslöshetsersättning (Nannesson, 2015). Skillnaderna i statistiken beror på att mätningarna sker på olika sätt och med skiftande variabler som ingår. Individen kan därmed klassas som arbetslös men inte i utanförskap och tvärtom.
Insatser för att minska arbetslösheten sker på nationell och internationell nivå. Den statliga myndigheten Svenska ESF-rådet arbetar bl.a. med att förvalta den Europeiska socialfonden (ESF) som är ett viktigt hjälpmedel för att bekämpa arbetslösheten (Informationstexter, 2016). Fonden bygger på ekonomiska resurser från Europeiska Unionen (EU) och medlemsländerna. Pengarna används i projekt som ska stärka ekonomin i medlemsländerna (Europeiska socialfonden, 2016). Svenska ESF-rådet fördelar pengar till projekt som syftar till att minska arbetslöshet och utanförskap i Sverige (Myndigheten, 2016). ESF-projekten är temporära men det finns permanenta aktörer i arbetet för att inkludera marginaliserade individer i svenska samhället. Arbetsförmedlingen (AF) erbjuder bl.a. coachning vid arbetssökning, arbetspraktik och utbildningsinsatser beroende på individens behov (Vikström, 2015). Ett sätt att öka anställningsbarheten hos långtidsarbetslösa kan vara praktik, även kallat arbetsträning (Vikström, 2015). Individens anställningsbarhet ökar genom att komma närmre arbetsmarknaden, bygga upp sociala nätverk samt få referenser som bekräftar individens kompetens
1 Andelen är beräknad på individer mellan 15 och 74 år, för djupare beskrivning se avsnitt 2.2.2 Definition av
arbetslöshet.
3
(Nilsson & Ekberg, 2013). Insatser för att inkludera marginaliserade individer genomförs av staten, kommuner och privata aktörer. Exempel på privata aktörer är Kriminellas revansch i samhället (KRIS), som är en stödorganisation för individer som avtjänat ett fängelsestraff, Röda Korset, som bl.a. arbetar för integration, och Myrorna.
1.2 Myrorna – En studerad kontext
Myrorna är en ideell organisation med egen ledning och funktion, men ägs av Frälsningsarmén (Organisation, 2014). Myrornas vinst går till Frälsningsarméns sociala verksamhet, som innefattar bl.a. stöd åt ensamstående föräldrar eller behandlingsplats åt missbrukare (Myrorna, 2014; Vart går pengarna, 2014). Myrornas uppdrag formuleras: “Vi ska genom återanvändning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle och generera ett stabilt överskott till Frälsningsarméns sociala arbete.” (Våra värderingar, 2014, s. 1). De driver Sveriges största butikskedja för second hand-varor. Utöver att sälja second hand varor tillhandahåller Myrorna arbetsträning till 2500 individer per år (Myrorna, 2014). Verksamheten hanterar hela processen från insamling och sorteringen av second hand-varor till försäljning av varorna i butiksenheter. Varje större enhet har en chef och en biträdande chef samt ett antal anställda medarbetare. På enheterna möjliggörs sysselsättning för individer som arbetstränar, praktiserar eller utför samhällstjänst (Myrorna, 2014). I organiseringen av arbetsträning använder Myrorna ett arbetsverktyg som benämns som Samarbetstrappan3. Samarbetstrappan är ett verktyg som ger individen som arbetstränar, handläggaren från samhällsinstansen samt handledare från Myrorna en instruktion över hur arbetspraktiken bör struktureras (Myrorna, 2014). Individerna som arbetstränar hos Myrorna benämns som samarbetare. 40 procent av samarbetarna kommer ifrån AF och en femtedel kommer ifrån Jobb-
och utvecklingsgarantin. Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program hos AF
som tidigare bestått av Fas 1, 2 och 34. De övriga samarbetarna kommer ifrån kriminalvården, kommuner, utbildningar eller andra kompletterande aktörer. Instanserna benämns som samarbetspartners. Arbetsträningen är av varierande längd beroende på individens behov. Uppskattningsvis stannar en femtedel mer än ett år medan en fjärdedel är hos Myrorna mindre än tre månader. Individer som arbetstränar på Myrorna erbjuds varierande och meningsfulla uppgifter och alla har rätt till en handledare (Myrorna, 2014). Genom upplysning vid praktikens avslut beräknas ungefär 20 procent av de som arbetstränar hos Myrorna går vidare till en anställning eller studier. Myrorna strävar efter att fler samarbetare ska återgå till arbetsmarknaden eller påbörja studier och organisationen planerar utveckling av handledningen som erbjuds vid arbetspraktik (Myrorna, 2014).
3 Se bilaga 1
4
1.3 Syfte, frågeställningar och avgränsningar
Med den här bakgrunden väcks ett intresse beträffande begreppen arbetslöshet och arbetspraktik vilket mynnade ut i följande syfte och frågeställningar.
1.3.1 Syfte
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur arbetspraktiken tillhandahålls på Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i samarbetares uppfattningar om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden.
1.3.2 Frågeställningar
1. Hur uppfattar deltagande handledare att arbetspraktik tillhandahålls i kontexten Myrorna?
2. Vilka uppfattningar har deltagande samarbetare om arbetspraktik och dess möjligheter?
1.3.3 Avgränsning
Studien avgränsas till att undersöka arbetslösa individer. Studien avgränsas då det finns en stor spridning bland samarbetarnas bakgrund och en totalundersökning är för omfattande för studien.
5
2. TEORETISK REFERENSRAM
Den teoretiska referensramen inleds med en genomgång av tidigare forskning och därefter följer en presentation av teorier och begrepp som är kopplade till området.
2.1 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen som presenteras nedan hittas via sökningar i databaserna Scopus, DiVA och Emerald samt referenser från tidigare studier inom fältet.5
2.1.1 Samhället och arbetslöshet
Jahoda et al. (1933/2014) genomför en studie i staden Marienthal över hur ett samhälle påverkas av att större delen av befolkningen hamnar i arbetslöshet. Studien innehåller kvalitativ samt kvantitativ data. Empirin sammanställs på ett genomgående och nyanserat sätt för att beskriva hur samhället påverkas av att invånarna blir arbetslösa. Datainsamlingsmetoderna sker improviserat med bl.a. intervjuer, observationer, mätning av gånghastighet och befolkningsstatistik (Jahoda et al., 1933/2014). Insamlingsmetoderna är omfattande och flexibla vilket leder till att empirin som insamlas i forskningen kan kompletteras under tiden och blir täckande för att besvara syftet med studien. Studien är en modern klassiker och tillför relevanta insikter om hur individ och samhälle påverkas av arbetslöshet.
Marienthal byggs upp runt en fabrik som tillhandahåller arbete till befolkningen. Fabriken går i konkurs under sommaren 1929 p.g.a. en börskrasch i landet, Österrike. Innan fabriken går i konkurs är en stor del av befolkningen delaktiga i arbetarrörelsen och de har ett starkt samhällsengagemang. Jahoda et al. (1933/2014) utgår i studien ifrån att den arbetslösa befolkningen kommer öka deras engagemang i samhällsomvälvande politik. Resultatet av studien visar på att individen istället hamnar i en apati och engagerar sig mindre och mindre i omvärlden. Exempelvis minskade prenumeranterna för arbetarrörelsetidningen som gavs ut i samhället med 60 procent mellan 1927 och 1930. Minskningen beror inte på att individerna inte har råd eller vill lägga pengar på tidningen, utan beror på att de inte finner ämnet av intresse längre (Jahoda et al., 1933/2014). Liknande resultat återfinns i minskningen av biblioteksbesök, lånade böcker och genom att deltagandet i fotbollsklubbar och andra aktiviteter minskade. Engagemang i föreningar ökar eller består endast i de föreningar som ger en ekonomisk fördel, t.ex. Die Flamme som ger stöd att betala begravningskostnader. Jahoda et al. (1933/2014) skriver att de arbetslösa har svårt att redogöra för vad de gör om dagarna. De har onekligen mer tid att spendera på valda intressen men när de redogör för vad de spenderar tiden på framkommer det att de står sysslolösa vid parker eller pratar med andra arbetslösa på gatan. I resultatet framkommer att
6
arbetslösa män går långsammare än kvinnorna i staden. Gångshastigheten kopplas till det faktum att kvinnorna inte förlorar allt arbete till följd av fabrikens konkurs. Kvinnors arbete åsyftar inte endast lönearbete utan även till arbetet i hemmet, vilket de fortfarande har som åtagande (Jahoda et al., 1933/2014). Hushållens status delas upp i fyra kategorier där 1) obrutna, som fortfarande är hoppfulla och aktiva, 2) resignerade, som menas att individerna har accepterat sin situation och håller fortfarande ordning, 3) förtvivlade, som menas att individerna är djupt deprimerade men håller ordning och 4) apatiska, som menas att individerna helt gett upp och håller ingen ordning. Hushåll och barns renlighet är ett tecken på hur långt föräldrarna underkastat sig ödet av fattigdom och arbetslöshet (Jahoda et al., 1933/2014). I studien framkommer att statusindelningen är stadier i den psykologiska nedbrytningsprocessen som sker när ägodelar säljs eller slits ut och inte kan ersättas p.g.a den ekonomiska situationen. De individer eller hushåll som klarar sig bäst eller längst är de som lär sig anpassa sig efter situationen. Individer som innan börskraschen tillhör ett hushåll som antingen är resignerade, deprimerade eller apatiska, klarar sig bättre när fabriken går i konkurs, då resten av befolkningen hamnar i liknande situation som de själva redan befinner sig i (Jahoda et al., 1933/2014).
Efter studien genomförs kommer en auktoritär regim till makten i landet. Regimen genomför Frivillig Arbetstjänst som författarna beskriver är ett projekt som arbetslösa tvingas engagera sig i. Jahoda är tveksam mot det som regimen står för men projektet ställer hon sig bakom då hon uttrycker åsikten att arbete, oavsett vilket, är det enda som kan bryta den resignation som arbetslösheten ger upphov till (Jahoda et al., 1933/2014).
Harkman (2002) undersöker vad som motiverar deltagande i arbetsmarknadspolitiska program under mitten av 1990-talet. Undersökningen genomförs på material som insamlas genom intervjuer med ungefär 4000 informanter och enkät som besvaras av ungefär 5000 individer. Resultatet visar att deltagarna medverkar i programmen för att förbättra sin egen förutsättning på arbetsmarknaden, för att förnya rätten till ersättning eller ett sätt att fördriva tiden (Harkman, 2002). Majoriteten av individerna ser positivt på att delta i arbetsmarknadspolitiska program. I studien undersöks AF och arbetsförmedlarnas roller. Det framkommer att arbetsförmedlarna placerar ut deltagarna på programmen för att förbättra deras arbetsmarknadsmässiga förutsättningar men även att de blir utplacerade för att förnya rätten till arbetslöshetsersättning (Harkman, 2002).
Gartell och Rosén (2011) studerar sannolikheten att erhålla ett arbete efter Jobb- och utvecklingsgarantin genom granskning av datamaterial från AF. Författarna skriver att individer, som står närmare arbetsmarknaden, har en större chans att få en ny anställning, jämfört med de som varit arbetslösa en längre tid och därmed
7
är längre ifrån arbetsmarknaden. I rapporten framkommer att en större del av individerna som medverkar i Jobb- och utvecklingsgarantin återgår till arbetet i den tidigare fasen av programmet. Gartell och Rosén (2011) skriver att den tidigare återgången kan bero på närheten till arbetsmarknaden och att längre frånvaro från arbetsmarknaden kan uppfattas som negativt av potentiella arbetsgivare.
Gartell och Rosén (2011) skriver vidare att den höga återgången i arbetslivet i början av programmet kan bero på skillnaden i ersättningsnivå. Arbetslöshetsersättningen är högre än ersättningen via aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Författarna skriver att den sänkta ersättningsnivån kan fungera som motivation för individerna att sänka sin reservationslön, vilket syftar till den lägsta lön en individ kan acceptera vid erbjudande om arbete. Den sänkta reservationslönen ska därför bidra till att individen är villig att acceptera en större variation av arbeten (Gartell & Rosén, 2011).
Vikström (2015) granskar AF:s register över arbetslösa och vilka insatser de deltar i, för att se påverkan på återgång i arbete genom kombinationer av dessa. I rapporten undersöks arbetsmarknadsutbildning som beskrivs som en yrkesinriktad utbildning inom yrken där det förväntas bli personalbrist. Utbildningens syfte är att ge individerna kompetens som eftertraktas på arbetsmarknaden. Arbetspraktik anges i rapporten som ett sätt att ge arbetslösa individer kontakt med arbetsgivare och praktiska kunskaper som kan vara till hjälp vid arbetssökande.
Vikström (2015) skriver att arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning kan ha positiva effekter på längden av individens arbetslöshet. Däremot finns det sekvenser av dessa som istället kan leda till negativa effekter. När en arbetslös person deltar i praktik eller utbildning sker en inlåsningsperiod, då personen i början av insatsen inte söker andra jobb på arbetsmarknaden. Perioden ger först en negativ effekt på längden av arbetslösheten under de första 60 dagarna för att sedan stabiliseras (Vikström, 2015). Andelen personer som återgår till arbetslivet direkt efter avslutad praktik ligger på liknande tid för återgång som de individerna som inte genomför praktik. Resultatet kan dock ses över en längre period, då deltagare i arbetspraktiken får en kortare arbetslöshet. De positiva effekterna är synliga både när det gäller praktik och arbetsmarknadsutbildning (Vikström, 2015). I de fall då individerna deltar i fler än ett program ger insatserna som följer det första programmet en negativ effekt på antalet arbetslöshetsdagar. Den negativa effekten beror på att det i varje ny insats tillkommer en inlåsningsperiod. I studien visar det dock att kombinationen av arbetsmarknadsutbildning som följs av praktik visar på en mer positiv effekt av arbetslöshetsdagar än endast en av insatserna gör. I de fallen får personerna en praktikplats som är kopplad till den
8
utbildning som de genomför, vilket i högre grad leder till en anställning för individen.
Sammanfattningsvis behandlar tidigare forskning utvärdering av arbetspraktik och hur stor del som återgår i arbete efter avslutad praktik. Forskningen som undersöker hur ett samhälle påverkas av arbetslöshet kommer fram till att invånarna hamnar i resignation och förlorar samhällsengagemang (Jahoda et al., 1933/2014). Större delen av forskningen är kvantitativ med fokus på statistiska mätningar eller granskning av AF:s insatser. Arbetspraktik visar liknande resultat för återgång i arbetslivet som andra insatser från AF (Vikström, 2015). Jobb- och utvecklingsgarantin erbjuder bl.a. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning (Gartell & Rosén, 2011). Kombinationer av insatser kan påverka tiden i arbetslöshet (Vikström, 2015).
2.1.2 Individens attraktivitet på arbetsmarknaden
Nilsson och Ekberg (2013) genomför en enkätundersökning där en grupp individer som blir arbetslösa p.g.a. längre sjukskrivningar. Studien handlar om arbetsförmåga och anställningsbarhet. Författarna undersöker om det finns omständigheter som påverkar individers möjlighet att återvända till arbetsmarknaden efter en längre arbetslöshet på grund av sjukdom. Undersökningen visar att de individer som är yngre återvänder till arbetsmarknaden i större grad, medan de som är äldre har svårigheter att återvända till arbetsmarknaden (Nilsson & Ekberg, 2013). Resultatet visar att en högre andel män än kvinnor återvänder till arbete efter sjukskrivning, men resultatet kan bero på en skev könsfördelning i undersökningen.
Nilsson och Ekberg (2013) skriver också att den snabba tekniska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden, genom nya mer osäkra arbetsformer, har ökat kraven på de anställda. Arbetstagare är nu, mer än tidigare, ansvariga för sin egen anställningsbarhet och möjligheter att bli framstående på arbetsmarknaden. Ansvar leder till ökad social och psykologisk press för arbetstagarna, vilket i sin tur kan påverka personers hälsa eller deras tro på sin egen förmåga.
Nilsson och Ekberg (2013) beskriver utifrån enkätstudien att begreppet anställningsbarhet inte endast innefattar individens hälsa och kompetens. Författarna delar upp begreppet i tre delar:
Know-how innefattar personens humankapital, t.ex. kompetenser och färdigheter.
Know-why innefattar motivation och karriäridentitet.
Know-whom innefattar individens sociala kapital och sociala nätverk. Genom uppdelningen lyfter författarna vikten av individernas egen kompetens och branschkunskap samt de sociala aspekterna som tillkommer via individens nätverk. Undersökningen visar att både branschkunskap och socialt nätverk har ett positivt samband med återvändandet till arbetsmarknaden, medan individens
9
know-how inte visar något samband (Nilsson & Ekberg, 2013). Vidare visar resultaten från undersökningen att individens tro på sin egen förmåga vid arbetssökande ökar chansen att erhålla en anställning.
Lundgren (2007) lyfter vikten av att sysselsättas i sin rapport om långtidssjukskrivna som deltar i ett arbetsmarknadsprojekt. Genom granskning av projektrapporter och lägesrapporter samt intervjuer med 15 deltagare har författaren utvärderat projektet Arbete åt alla. Projektets syfte är att hjälpa deltagarna, som är arbetslösa eller sjukskrivna, att återvända till arbetsmarknaden samt att öka deras tro på sig själva. Efter projektets avslut återvänder en av 15 deltagare till arbetsmarknaden, medan resterande fortfarande är långtidssjukskrivna. Lundgren (2007) skriver att resultatet beror på att det i början av projektet inte specificerats hur långt ifrån arbetsmarknaden deltagarna befinner sig. Deltagarna befinner sig i ett tillstånd av dålig hälsa där de finner stora svårigheter i att arbeta över huvud taget. Projektet genomförs i en mindre svensk stad och bristen på tillgängliga arbeten är en faktor som påverkar utfallet. Utöver att inte vara attraktiva på arbetsmarknaden p.g.a. sin frånvaro har deltagarna inte heller möjlighet att söka alla slags arbeten. Vissa individer har inte möjlighet eller viljan att flytta för ett arbete, och kommer då att fortsätta vara i den problematiska situationen.
Lundgren (2007) beskriver dessutom den negativa påverkan på individernas självkänsla när det kommer till sin egen arbetsoförmåga. Resultatet visar att oförmågan att arbeta leder till ett sämre självförtroende, som senare påverkar möjligheten att få ett nytt arbete. Misslyckas personerna att få en ny anställning påverkas motivationen att söka nya arbeten i framtiden (Lundgren, 2007). Individerna som deltar i projektet upplever dock en känsla av ökat självförtroende av att vara deltagare i projektet, då de kan identifiera sig som deltagare i ett projekt istället för arbetslösa. Lundgren (2007) skriver att stoltheten deltagarna uppvisar och samhörigheten med andra i liknande situationer kan hjälpa de arbetslösa att våga söka sig ut på arbetsmarknaden igen i framtiden.
Sammanfattningsvis behandlar studierna vilka faktorer som bidrar till ökad chans till anställning samt vad som minskar chansen till anställning. De faktorerna som ökar chanserna för anställning är att individen är ung, har ett socialt nätverk, har tro på sig själv och har branschkunskaper. Det som minskar chansen att erhålla arbete är långtidsskrivning, att individen är äldre eller är långtidsarbetslös (Nilsson & Ekberg, 2013). Motivationen att söka arbete ökar genom deltagandet i projekt (Lundgren, 2007).
10
2.2 Teori
Nedan görs en redogörelse för begreppen arbete och arbetslöshet samt hur de påverkar individen. Avsnittet behandlar dessutom individens motivation och vad anställningsbarhet är.
2.2.1 Arbete och arbetslöshet för individen
Arbete är ett komplext begrepp. Karlsson (2009) skriver att det är en balansgång mellan att innefatta för stort antal delar som leder till att begreppet blir meningslöst och att utesluta delar som borde innefattas i begreppet. Ett vanligt begrepp som används i samband med definitionen av arbete är lönearbete. Begreppet innefattar de arbeten som ger arbetstagaren ekonomisk ersättning för det arbete hen utför. Genom att sätta ett likhetstecken mellan arbete och lönearbete utelämnar dock volontärarbete och det hushållsarbetet som utförs i hemmen. Karlsson (2009) väljer istället att se till de sociala relationer som uppstår vid arbete, främst relationen mellan arbetsgivare och anställd. Relationen är beroende av de olika parterna, då en arbetsgivare inte skulle vara det om inte hen har arbetstagare och vice versa. Författaren ser till skillnaden mellan fritid och arbete. De aktiviteter som är nödvändiga för individens försörjning räknas därmed till arbete, medan liknande aktiviteter som utförs under individens fritid inte definieras som arbete (Karlsson, 2009). I föreliggande studie kommer lönarbete och arbete att användas synonymt. Begreppet innefattar den sociala relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Motsatsen till arbete är arbetslöshet. Arbetslöshet definieras av SCB, utifrån International Labour Organizations (ILO) riktlinjer och i enlighet med EU, som de individer som är utan arbete, aktivt söker arbete, kan ta ett arbete eller som väntar på ett arbete som börjar inom tre månader (Näsén & Samuelsson, 2014). Vidare används begreppet sysselsatt för de individer som under referensveckan, veckan där undersökningen genomförs, genomför minst en timmes arbete. Individer som är sysselsatta klassas därmed inte som arbetslösa. Enligt AF klassificeras alla som är inskrivna som arbetslösa (Zetterberg, 2016). För att vara inskriven krävs det att individen uppfyller ILOs riktlinjer samt arbetar högst sju timmar i veckan eller 30 timmar i månaden (Zetterberg, 2016). Definitionerna finns för att statistiskt mäta arbetslösheten i Sverige (Näsén & Samuelsson, 2014). Statistiken i ämnet tar in varierande faktorer i mätningarna, vilket är anledningen till att arbetslöshetsstatistiken skiljer sig åt beroende på vilken källa den erhålls ifrån (Zetterberg, 2016). Den officiella arbetslöshetsstatistiken mäts av SCB i Arbetskraftsundersökningar (AKU) (Näsén & Samuelsson, 2014). I föreliggande studie kommer däremot AF:s klassificering av arbetslöshet användas, då bl.a. Jobb- och utvecklingsgarantins insatser för arbetslöshet som AF har ansvar för undersöks. Oavsett hur arbetslöshet klassificeras är arbetslösheten i sig en livssituation som påverkar individen både ekonomiskt och psykiskt (Lundgren, 2007).
11
Arbetet är en viktig del i individens identitets- och meningsskapande. Arbetets betydelse skiljer sig åt beroende på ekonomiska åtaganden samt var individen befinner sig i livet (Ahrne et al., 2012). Exempelvis drabbas ensamstående föräldrar hårt ekonomiskt av arbetslöshet då de har ett ekonomiskt åtagande att försörja sitt barn. Individer i medelåldern drabbas inte ekonomiskt på liknande sätt som ungdomar. De drabbas däremot värst psykiskt av arbetslösheten då de starkare identifierar sig med arbetet (Ahrne et al., 2012).
Hälsoeffekter kopplat till arbetslöshet är individberoende (Jönsson & Starrin, 2000). Ser individen lönearbete som en viktig del i livet mår hen dåligt av att inte inneha det (Ahrne et al., 2012). Påverkar arbetslösheten individen ekonomiskt och det leder till känslor av skam och utanförskap blir hälsoeffekterna negativa. Individer som råkar i arbetslöshet utan att känna känslan av utanförskap klarar sig bättre (Jönsson & Starrin, 2000). I mötet med andra individer skapas skamkänslor, vrede och förödmjukelse av att befinna sig i situationen arbetslöshet hos den arbetslöse individen.
En icke-önskvärd egenskap hos en individ kan leda till att hen hamnar en subgrupp i samhället och får inte tillgång till gemenskapen i samhället. Goffman (1963/2005) benämner en icke-önskvärd egenskap som stigma. Stigma kan vara en kroppslig missbildning, en brist i den personliga karaktären eller etnicitet. Arbetslöshet kopplas till stigmatiseringen på grund av brister i den personliga karaktären. Arbetslöshet uppfattas visa på karaktärsdrag som bl.a. viljesvaghet eller bristande hederlighet (Goffman, 1963/2005). Människans virtuella identitet är tillskriven individen och bekräftas av handlingar. Individen har även en faktisk identitet som kan skilja sig från det individen uppvisar. Egenskaper som är grunder till stigmatisering är egenskaper som inte är förenliga med den virtuella identiteten, utan bryter mot föreställningen (Goffman, 1963/2005). När diskrepans mellan identiteterna uppstår kan individen flyttas uppåt eller nedåt i betraktarens ögon. Stigmat skapas i interaktionen med andra individer som tillskriver individen avvikande karaktär och därmed stigmatiseras hen. Om karaktären är avvikande eller inte, skapas således genom de intryck som visas ut för omvärlden att se (Goffman, 1963/2005). Vad som är stigmatiserande i en grupp av individer kan i en annan grupp istället öka individens sociala identitet (Goffman, 1963/2005).
En stigmatiserad individ blir inte bemött som en normal (Goffman, 1963/2005). De normala rättfärdigar det diskriminerande bemötande mot den stigmatiserade individen genom att inte se hen som helt mänsklig. Individen får i och med sitt stigma reducerade livsmöjligheter då hen inte längre ses som en hel individ (Goffman, 1963/2005). De stigmatiserade blir inte bemötta med respekt, hänsyn eller erkännande. Den stigmatiserade skyller själv denna brist på erkännande på sitt stigma och är medveten om varför bemötandet är som det är. I och med att individen är medveten om missgynnandet försöker denne själv rätta till det som
12
gör dem avvikande (Goffman, 1963/2005). Viljan att rätta till den avvikande egenskapen gör dem till lätta offer för oprövade metoder för att komma till rätta med det som de stigmatiserats för. Den stigmatiserade individen kan lägga ner tid på att försöka bemästra det som hen, enligt sin avvikande egenskap, inte skulle klara av, för att bevisa att sin duglighet. (Goffman, 1963/2005). Erhåller individen ett arbete försvinner stigmatiseringen gällande arbetslöshet.
För att förklara individens chanser för att erhålla en anställning används begreppet anställningsbarhet (Johansson et al., 2011; Nilsson & Ekberg, 2013). Faktorer som ingår i anställningsbarhetsbegreppet är individens möjlighet att få ett arbete med anställningstrygghet, att hantera och behålla arbetet, att byta arbete eller gå från arbetslöshet till arbete samt att individen förbereder sin kompetens för arbetsmarknaden. Anställningsbarheten innefattar individens sociala nätverk, personlighet, kön, hälsa och andra faktorer som påverkar arbetsmarknadens bedömning av individen (Nilsson & Ekberg, 2013). Innehar en individ arbetsförmåga och arbetsvilja utan att erhålla ett arbete, innehar inte individen anställningsbarhet. Individen har själv möjlighet att påverka vissa delar av sin anställningsbarhet genom att t.ex. utbilda sig och utöka sitt sociala nätverk (Allvin et al., 2006).
För att erhålla en anställning bör individen tro på den egna förmågan samt vara motiverad att arbeta. Jahoda et al. (1933/2014) beskriver att individer i arbetslöshet uttrycker en stark längtan efter att börja arbeta igen. Dels för att tjäna ihop pengar för att kunna ge sina familjer en drägligare tillvaro och dels för att själva aktivera sig, komma utanför hemmet och få ett socialt umgänge igen. Motivationen att arbeta minskar inte trots att individen befinner sig i arbetslöshet en längre period (Ahrne et al., 2012).
Maslow (1943) presenterar vad som motiverar individer i en artikel om individers behov kopplat till motivation. Modellen som framkommer i artikeln benämns idag som behovstrappan. Behovstrappan är uppbyggd i fem kategorier som presenteras i hierarkisk ordning där de mest grundläggande behoven en människa har presenteras först.
Kategori 1: Människans fysiologiska behov.
Kategori 2: Behovet av säkerhet, stabilitet och trygghet. Kategori 3: Behovet av kärlek, gemenskap och relationer
Kategori 4: Individens självkänsla, respekt för sig själv och andra individer. Kategori 5: Självförverkligande och att utvecklas som person.
Beroende på var en individ befinner sig i livet och vilka behov som redan är uppfyllda kommer individen sträva efter att nå det som befinner sig på nästa steg i trappan. Individens motivation kräver att de tidigare stegen är tillfredsställda, annars kommer de behoven uppta individens medvetande tills dess att de är hanterade. Maslow (1943) poängterar att prioriteringen av behoven kan variera
13
mellan individer, men att den hierarkiska ordningen oftast ser ut på sättet som beskrivs ovan.
McClelland (1985) beskriver att motivation påverkas av individens behov av makt, samhörighet och att prestera. Beroende på individens bakgrund och kultur är de tre behoven olika starka eller motiverande. McClelland (1985) beskriver att individer som motiveras av behovet av makt drivs av att ha kontroll över andra och bestämma hur uppgifter ska utföras. Behovet av samhörighet präglas av intresse för andra individers känslor, viljan att bli accepterad och uppmuntrad, samt tendenser att anpassa sig till rådande normer för att nå samhörighet. Prestationsbehovet visar sig genom viljan att ta sig an svåra uppgifter på egen hand, och försöka lösa dem, eller att själv sätta höga mål och arbeta för att nå dem. McClelland (1985) skriver att graden av motivation i dessa tre behov varierar och har individerna hög grad av ett av behoven och lägre av de andra påverkar det deras motivation för handlande i vardagen. Individer kan ha låg grad av behoven, och då fungerar det på omvänt sätt.
En annan del som påverkar individens motivation benämner Bandura (1977) som
self-efficacy. Begreppet har ingen direktöversättning på svenska, men det
innefattar en individs tro på sin egen förmåga i förhållande till uppgifter. En hög tro på sig själv kan öka motivationen för individer att anta nya utmaningar och att anstränga sig mer för att klara utmaningarna (Bandura, 1977). Individen self-efficacy påverkar hens motivation och beteende när hen står inför en ny utmaning. Nilsson och Ekberg (2013) skriver att tro på sin egen förmåga har stor påverkan vid försök att återvända till arbetsmarknaden efter en längre tids frånvaro.
Bandura (1977) lyfter fyra informationskällor som påverkar individers self-efficacy. Performance accomplishments syftar till individens personliga erfarenhet av en tidigare utförd uppgift, vilket författaren skriver har en stark påverkan på efficacy. Bandura (1977) skriver vidare att en förhöjd self-efficacy efter ett lyckat resultat kan leda till mer motivation i liknande uppgifter och i längden en ökad tro på sig själv i andra typer av åtaganden. Vicarious
experience syftar till när någon annan utför en uppgift och individens tro på att de
själva skulle klara liknande uppgift. Verbal persuasion syftar till påverkan som sker genom kommunikation med andra individer. Här skriver Bandura (1977) att uppmuntran kan höja individens self-efficacy, medan negativa kommentarer kan sänka den. Egna erfarenheter har större påverkan än uppmuntran på individens self-efficacy. Emotional arousal innefattar individens känslopåverkan vid olika tillfällen. En individ som känner sig stressad eller nedstämd kan få en lägre self-efficacy än en individ som är lugn och positivt inställd (Bandura, 1977).
Sammanfattningsvis kommer föreliggande studie använda begreppet arbete synonymt med begreppet lönearbete. Arbetslöshet är ett komplext begrepp som definieras olika beroende på vilken samhällsinstans som behandlar begreppet. I föreliggande studie kommer de individer som är inskrivna som arbetssökande hos
14
AF vara de som benämns som arbetslösa. Arbetslöshet påverkar individer olika beroende på individens förutsättningar (Jönsson & Starrin, 2000). Stigma är avvikande egenskap som ger sin bärare begränsningar i livsmöjligheter då hen inte blir bemött som individer utan den avvikande egenskapen (Goffman, 1963/2005). Vidare används anställningsbarhet för individens attraktivitet på arbetsmarknaden. Faktorer som påverkar individens motivation är bl.a. tron på sin egen förmåga (Bandura, 1977), behoven i behovstrappan (Maslow, 1943), prestations-, relations- samt maktbehov (McClelland, 1985).
2.2.2 Arbete och arbetslöshet i samhället
Ahrne et al. (2012) gör en sociologisk beskrivning av Sverige och använder begreppet det sociala landskapet för det som annars skulle benämnas som svenska samhället. Det går inte att avgränsa ett samhälle till de statliga gränserna som existerar, utan samhället är någonting som existerar utan geografiska begränsningar. Det sociala landskapet är det som betraktaren ser just i den vinkeln och om hen rör sig kommer bilden av landskapet förändras (Ahrne at al., 2012). På avstånd verkar landskapet harmoniskt, men går betraktaren närmare kommer hen att se att sociala krafter slåss om utrymme och makt. Det är organisationer eller kollektiva grupperingar som försöker bestämma och påverka. De som har mer makt än de andra har större möjligheter att påverka än de andra. Däremot är det ingen som kan bestämma allt (Ahrne at al., 2012).
Organisationer ger människan ramar och villkor för interaktion med varandra, samt ger dem resurser att utföra handlingar samt motiv för dem (Ahrne at al., 2012). En individ kan antingen tillhöra organisationen eller stå utanför den. En av de viktigaste formerna av tillhörighet är bl.a. anställning. Tillhörighet är ingenting som individen själv kan bestämma sig för utan det är alltid andra som avgör om individen ska få tillhörighet eller ej (Ahrne at al., 2012; Jönhill, 2012).
Hemmet är den starkaste polen i individers vardagsverklighet. Hemmets plats beror till stor del på vart individen arbetar, vilket leder till att både arbete och hem blir till starka poler (Ahrne at al., 2012). Individens vardag är uppstyrd efter arbetstider, restider samt interagerande individers tider. Ett arbete som ger vardagen ramar är en rutin som ger trygghet. Individer bryter inte frivilligt emot trygghetsgrundande rutiner. Om missgynnande sker i individens rutiner finns det två sätt att hantera det. Hanteringssätten vid missgynnande är antingen protest eller att överge rutinen6 (Ahrne et al., 2012). För att våga lämna krävs det att det finns ett substitut som ersätter det som individen överger, annars ökar tröskeln för när individen vågar lämna. Genom att inneha ett arbete befinner sig individen i samhällsnormen. Utan ett arbete befinner sig individen utanför samhällsnormen (Jönhill, 2012).
15
“Utsatthet och utanförskap är begrepp som ofta används men som saknar officiella definitioner.” (Heggemann, 2010, s. 17). Begreppet utanförskap kan härledas till
social exclusion som är ett begrepp som uppkommer på 1970-talet i Frankrike.
Under 1980-talet sprids begreppet över Europa (Davidsson, 2010). Social exclusion rymmer en “multidimensionell syn på sociala olägenheter där förhållandet mellan en inkluderad majoritet och en exkluderad minoritet uttrycks.” (Davidsson, 2010, s. 152). Det innefattar segregation och begränsningar i medborgarskapet, att individen antingen befinner sig i samhället och sitt fulla medborgarskap eller utanför det. Inklusion används i samhällsvetenskapen för att beskriva att en individ har tillhörighet medan exklusion används när individen saknar tillhörighet (Jönhill, 2012). Individen har aldrig tillhörighet till alla grupper eller sociala skikt och det förväntar sig inte heller individen ha. Det är först när individen blir exkluderad ur en grupp där hen förväntat sig tillhörighet som individen blir exkluderad (Jönhill, 2012). Social utslagning är begreppet som används för social exclusion i Sverige fram till 2008, då det ändrades till utanförskap (Davidsson, 2010).
Det är först under valrörelsen 2006 som lönearbete och utanförskap kopplas ihop (Johansson et al., 2011). Begreppet utanförskap har således inte alltid varit direkt kopplat till arbetslöshet utan till andra marginaliserande egenskaper (Johansson et al., 2011). Utanförskap är ett begrepp som åsyftar olika grupper av individer beroende på vilken tid och kontext som begreppet används i (Davidsson, 2011). Trots att begreppet används frekvent finns ingen enhetlig definition av begreppet (Heggemann, 2010; Johansson et al., 2011; Riksrevisionen, 2008).
En definition av utanförskap ges av Riksrevisionen som “utanförskapet utgörs av de personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden eller erhåller någon form av lönesubvention” (Riksrevisionen, 2008, s. 43). Definitionen innefattar en stor del av Sveriges arbetsföra befolkning i utanförskapet. Det finns svårigheter att dra gränsen till vad som klassas som lönesubvention. I ett försök att avgränsa begreppet, begränsas utanförskapet till “... de personer som kan ta ett arbete, men som av olika anledningar befinner sig utanför arbetsmarknaden” (Riksrevisionen, 2008, s. 43). Med avgränsningen skapas istället problem med att undersöka vilka som har möjlighet att ta arbete samt vilka som har kompetens att bedöma individers arbetsförmåga.
Johansson et al. (2011) visar på variabler som inräknas i begreppet utanförskap. Författarna kommer fram till att missbruk, ej behärska språket, arbetslöshet, avsaknad av utbildning, att individen får försörjningsstöd, är sjuk eller funktionshindrad är alla förutsättningar för att individen ska klassas i utanförskap. Faktorer som bidrar till, vad de benämner som innanförskap, är motsatsen till de faktorerna som skapar utanförskap. Innanförskapsfaktorer kan väga upp faktorer som annars leder till utanförskap (Johansson et al., 2011). Exempelvis skulle funktionshinder vägas upp av hög utbildning, vilket resulterar i att individen inte
16
hamnar i utanförskap. Arbete är en faktor som påverkar och påverkas av utanförskaps- och innanförskapsvariabler, t.ex. påverkas arbetet negativt vid missbruk respektive positivt vid hög utbildning.
När utanförskapsbegreppet tar en mer arbetsmarknadsinriktad orientering blir variablerna mer ekonomiskt inriktade. Begreppet används för att belysa de individer i samhället som får försörjning av ersättningssystem, t.ex.: arbetslöshetsersättning och sjuk- och aktivitetsersättning (Riksrevisionen, 2008). Utanförskap indikeras av ersättningssystemen, tillskillnad från arbetslöshetsstatistiken från AKU som mäts utifrån individers arbetsmarknadsmässiga placering under en specifik vecka (Riksrevisionen, 2008).
AF är en nationell myndighet i Sverige som har ansvar för att sammanföra arbetssökande med arbetsgivare (Uppdraget, 2016). De mål och direktiv som AF arbetar efter kommer ifrån regering och riksdag och regleras via Förordning
(2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. De övergripande målen för
AF är att vara länken mellan arbetskraft och de som söker arbetskraft (SFS 2007:1030). De individer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska prioriteras i arbetet. Myndigheten har särskilt ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser för att etablera nyanlända på arbetsmarknaden och att lyfta handikappfrågor (SFS 2007:1030). Arbetsmarknadspolitiska insatser är till för att stärka möjligheter att erhålla eller behålla ett arbete för arbetssökande individer, som är inskrivna på AF (Riksrevisionen, 2010). AF är ansvarig myndighet för att samverka med andra aktörer på arbetsmarknaden för att få ut arbetslösa individer i arbete (SFS 2007:1030).
Det finns olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser för individer som är utanför arbetsmarknaden (Vikström, 2015). I rapporten av Gartell och Rosén (2011) beskrivs faserna i Jobb- och utvecklingsgarantin, som är AF:s största programinsats när rapporten publiceras. Programmet riktar sig till individer som uppnår gränsen för antalet betalda arbetslöshetsersättningsdagar. Programmet är tillgängligt för individer som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning men som är inskrivna hos AF över 18 månader (Gartell & Rosén, 2011).
I dagsläget sker förändringar i Jobb- och utvecklingsgarantin, genom att gränserna mellan faserna i Jobb- och utvecklingsgarantin raderas för att få en mer individanpassad insats för de arbetslösa (Förmedlingsavdelningen, 2016). Från första februari 2016 ska Fas 3, som numera kallas sysselsättningsfasen, avvecklas till förmån för andra typer av stöd för att minska långtidsarbetslösheten (Förmedlingsavdelningen, 2016). De nya insatserna är t.ex. studiemotiverande kurser på folkhögskola och möjlighet till deltidsstudier i samband med deltagande i programmet (Förmedlingsavdelningen, 2016).
17
Programmet är från början indelad i tre faser som sträcker sig över olika långa perioder. Fas 17 innefattar planering av arbetssökandet, kartläggning av individens
kompetenser och coachande vid jobbsökning. Fas 28 syftar till att stärka
individens kontakt med arbetsmarknaden genom t.ex. arbetspraktik och arbetsträning på en arbetsplats. Fas 39 syftar till att ytterligare förstärka den arbetslöses förbindelse med arbetsmarknaden genom placering hos en arbetsgivare. Besluten om sysselsättningen hos arbetsgivare fattas för en tvåårsperiod, men individen har möjlighet att söka annan anställning under perioden. Efter två år kan beslutet förnyas, och Fas 3 har ingen bestämd sluttid (Gartell & Rosén, 2011).
En del av Jobb- och utvecklingsgarantin är arbetspraktik. Riksrevisionen (2010) skriver att praktik som den arbetssökande utför hos en arbetsgivare bör pågå i högst ett halvår. Praktikanten ska inte genomföra arbetsuppgifter som ordinarie personal annars utför, då hen inte ska konkurrera ut arbetskraft. Arbetsgivaren får ingen ekonomisk ersättning för att anordna praktiken, men praktikanten får ersättning av Försäkringskassan (Riksrevisionen, 2010). Arbetspraktik ger arbetslösa individer praktiska kunskaper samt sociala kontakter som underlättar fortsatt arbetssökande (Vikström, 2015). Arbetspraktik har inte visat sig ha större sysselsättningseffekter än andra arbetsmarknadspolitiska program (Riksrevisionen, 2010). Arbetsuppgifterna i arbetspraktiken ska anpassas utefter individens utvecklingsbehov (Riksrevisionen, 2010). Gynnsamt utfall av arbetspraktik definieras olika beroende på målet för den enskilde individen. Exempelvis är ett gynnsamt utfall för en individ att erhålla en tillsvidareanställning medan för en annan att erhålla en deltidsanställning (Riksrevisionen, 2010).
Sammanfattningsvis berör det sociala landskapet individens vilja och behov att tillhöra gemenskapen som samhällets normer dikterar. Innehavandet av ett arbete är en trygghetsgrundande rutin som individen motvilligt förlorar (Arhne et al., 2012). Definitionen av utanförskap är bred eller smal beroende på vilken källa den utgår ifrån. Vidare i föreliggande studien kommer begreppet användas när individen inte uppfyller de krav som är normativa i det svenska samhället och att individen uppfattar det som ett problem. AF:s uppdrag är att sammanföra arbetssökande och arbetsgivare (SFS 2007:1030). Jobb- och utvecklingsgarantin är en insats från AF som grundar sig i att skapa en starkare koppling mellan långtidsarbetslösa och arbetsmarknaden genom t.ex. arbetspraktik och utbildning (Gartell & Rosén, 2011).
7 Fas 1 pågår i upp till 150 ersättningsdagar, där 75 % av individens sysselsättning spenderas i Fas 1 och 25 % är
jobbsökande på egen hand.
8 Fas 2 pågår från avslutandet av Fas 1 till 450 ersättningsdagar. 75 % av individens sysselsättning spenderas i
Fas 1 och 25 % är jobbsökande på egen hand.
9 Fas 3påbörjas efter 450 ersättningsdagar och avslutas när individen erhåller anställning eller lämnar AF.
18
3. METOD
I metodkapitlet presenteras de vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter som använts. Vidare beskrivs arbetsgången från litteratursökning till bearbetning och analys. Avsnittet avslutas med en beskrivning av de etiska aspekterna samt metoddiskussion.
3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter
Bryman (2011) skriver att den ontologiska utgångspunkten beskriver hur individer ser på och uppfattar sin omvärld. Objektivismen, som är en ontologisk utgångspunkt, utgår ifrån att världen och dess företeelser existerar utan påverkansmöjligheter av oss som sociala individer. Således är det individen ser, det som finns, och verkligheten är oberoende av individens uppfattning. Ett annat sätt att se på verkligheten är konstruktionismen, där individer som sociala aktörer ständigt skapar och påverkar sin verklighet genom interaktion. Verkligheten uppfattas således olika och kan förändras genom individers sociala samspel i varierande typer av kontexter (Bryman, 2011). Patel och Davidson (2011) benämner de ontologiska utgångspunkterna som realism och idealism. Realism beskrivs som att omvärlden existerar oberoende av individens sinnesintryck och upplevelser, vilket liknar tidigare beskrivning av objektivismen (Patel & Davidson, 2011; Bryman, 2011). Vidare beskriver författarna idealismen som en motsats till realismen, där verkligheten existerar på grund av individens uppfattning om sin verklighet, vilket liknar med tidigare beskrivning av konstruktionismen (Patel & Davidson, 2011; Bryman, 2011). Undersökning av individens uppfattning går i linje med en konstruktionistisk och idealistisk utgångspunkt. I föreliggande studie kommer konstruktionistisk utgångspunkt användas.
Patel och Davidson (2011) benämner läran om kunskapens härkomst och giltighet som epistemologi. Hur individen tar till sig kunskap skiljer sig mellan kunskapsfilosofiska utgångspunkter. Empirismen beskriver Patel och Davidson (2011) som en kunskapssyn, där all kunskap kommer från våra sinnen och vår erfarenhet. Motsatsen benämns som rationalism, där kunskapen är kopplad till vårt förnuft och vår förståelse för omvärlden. Bryman (2011) beskriver positivism som en ståndpunkt inom kunskapsteori som ser till kunskap som något individerna ska kunna bekräfta med sina sinnen. En kunskapssyn som skiljer sig från positivismen benämner Bryman (2011) som interpretativismen, eller tolkningssynen. Den tolkande utgångspunkten betonar förståelse och skillnaden i att studera naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga objekt. I linje med den konstruktionistiska utgångspunkten, samt föreliggande studies upplägg används därför en interpretativistisk syn på kunskap.
Induktion och deduktion är två forskningsansatser som beskriver relationen mellan teori och empiri (Patel & Davidson, 2011). I deduktiv ansats utgår forskaren ifrån befintliga teorier när forskningsfältet undersöks för att dra slutsats
19
om enskilda fenomen. I induktion utgår forskaren ifrån forskningsfältet för att upptäcka fenomen att utveckla teori för. Patel och Davidson (2011) beskriver att kvantitativt inriktad forskning innebär mätningar vid empiriinsamlingen och att resultatet framkommer genom statistiska bearbetningar. Kvalitativt inriktad forskning syftar istället till att skildra bl.a. uppfattningar, genom t.ex. intervjuer eller analyserande observationer (Patel & Davidson, 2011). Bryman (2011) lyfter problematik beträffande att helt särskilja datainsamlingsmetoderna, kunskapssynen och de ontologiska ståndpunkterna. Forskning kan ha inslag av delar som inte nödvändigtvis passar in i den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som forskaren använder sig av. Vidare skriver Patel och Davidson (2011) att det inte alltid endast är en av forskningsinriktningarna som används, utan de kan med förmån användas i kombination. Syftet med undersökningen är det som styr vilken av forskningsinriktningarna som huvudsakligen används. Kvantitativ inriktning har vanligtvis en deduktivt ansats och utgår från en positivistisk syn på fenomenet (Bryman, 2011). Kvalitativ inriktning beskrivs vanligtvis som teorigenererande, således induktiv metod (Bryman, 2011). Vid den kvalitativa forskningsinriktningen är hermeneutiken ett vetenskapligt förhållningssätt. Patel och Davidson (2011) beskriver hermeneutiken som tolkningslära, där forskaren undersöker och tolkar forskningsobjektet med hjälp av sin egna subjektiva förförståelse.
I föreliggande studie används en deduktiv ansats med öppenhet för induktiva inslag. Forskningsfältet och relaterade teorier undersöks innan empiriinsamling genomförs men studieförfattarna är öppna för uppkomst av nya fenomen. Studieförfattarna tar med sig sin förförståelse i tolkningen av teorier och i analys av resultatet. En kvalitativ ansats med inspiration av en hermeneutisk analysmetod används i studien, då syftet är att undersöka uppfattningar samt hur en arbetspraktik tillhandahålls i en specifik kontext.
3.2 Tillvägagångssätt
3.2.1 Litteratursökning
Ejvegård (2003) skriver att det vid litteratursökning är bra att se till de referenser som används i de verk som initialt hittas, för att finna mer relevant litteratur i ämnet. Initial litteratursökning genomförs under sista veckan i mars 2016. Vid sökningen används databaserna Scopus och Emerald, med ordet unemployment som ett nyckelord. För att avgränsa forskningsfältet används Sweden som nyckelord då det är föreliggande studies kontext. Årtalen avgränsas till år 2000 fram till idag. Trots begränsningarna till rätt kontext är forskningsfältet omfattande i databasen Scopus. I Scopus används avgränsningarna artiklar inom
social science och som är skrivna i Sverige. Resultatet av avgränsningen resulterar
i 130 artiklar som behandlar invandring och arbetslöshet, unga och arbetslöshet, policy för arbetsmarknaden, hur barn påverkas av föräldrars arbetslöshet samt
20
sjukdomar och arbetslöshet. Artikelsökningen visar sig inte vara relevant för studiens syfte, men ger en bild av forskningsfältet.
Vidare genomförs en sökning på begreppen employability och long-term absence. Kombinationen av sökord resulterar i sju artiklar, varav en är relevant för studiens syfte. Artikeln är Employability and work ability: returning to the labour market
after long-term absence och är skriven av Nilsson och Ekberg 2013. De andra
resultaten behandlar irrelevant kontext eller specifika sjukdomar.
En sökning genomförs i DiVA för att få en överblick över den svenska kontexten och tidigare studier i ämnet. Sökorden som används är arbetslöshet och arbetslösa för att se till de arbetslösas uppfattning om sin situation. Sökningen avgränsas till forskningspublikationer där fulltext finns tillgänglig i DiVA. Sökningen resulterar i 36 resultat för sökordet arbetslösa, som behandlar unga och arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska program, historik gällande arbetslöshet, och arbetslöshet p.g.a. sjukdom. Artikeln Arbete åt alla - en utvärderande studie av projekt för
långtidsarbetslösa, skriven av Lundgren 2007 är relevant för föreliggande studie.
Sökning för arbetslöshet resulterar i 63 resultat som berör bl.a. arbetsmarknadspolitiska program, barns uppfattningar om föräldrars arbetslöshet, utbildning för arbete, sjukdom och arbete samt invandrare och ungas svårigheter att få arbete. Sökningen visar sig inte vara relevant för studien.
Resterande del av referenslitteraturen för undersökningen påträffas via referenser från litteratur som hittas i de initiala sökningarna. Relevant kurslitteratur från pågående utbildning och verk som diskuteras under handledningstillfällen nyttjas också. Artiklarna som används i studien är kontrollerade via Ulrichweb för att säkerställa att de är vetenskapligt granskade.
3.2.2. Urval
Kriterierna som används vid urvalet av informanterna är att de har varit arbetslösa under en längre tid, och att de genomför arbetsträning hos Myrorna. Bryman (2011) benämner urvalet som målinriktat, vilket betyder att syftet med studien styr vilka informanter som väljs ut. Målet är att intervjua 15 personer, tre arbetsledare och tolv samarbetare. I föreliggande studie är det kontaktpersonen på Myrorna som förser studieförfattarna med kontaktpersonerna för enheterna. Studieförfattarna får genom kontaktpersonen på enheten arrangerar intervjuer med relevanta informanter. Urvalssättet beskriver Bryman (2011) som ett snöbollsurval där en kontakt tillhandahåller fler kontakter som anses relevanta för studien. Totalt intervjuas åtta personer, varav fem är samarbetare och tre är arbetsledare. Intervjuer genomförs på tre enheter, både på produktions- samt butiksenheter, vilka är belägna i mellanstora städer.
21
3.2.3. Datainsamlingsmetod
Patel och Davidson (2011) skriver att kvalitativa intervjuer är ett bra sätt för att fånga informanternas uppfattning om ett fenomen genom att de själva får dela med sig av sina erfarenheter. Vid datainsamlingen i föreliggande studie används intervjuer som metod. Inför intervjuerna utvecklas två intervjuguider då både samarbetare och arbetsledare intervjuas och studiens syfte kräver skillnad i frågorna. Vidare skriver Patel och Davidson (2011) att det är viktigt att meddela om studiens syfte och informantens roll i början av intervjun samt att poängtera att intervjun kommer att behandlas konfidentiellt. Den inledande delen av intervjuguiderna10 tar upp de etiska aspekterna som Patel och Davidson (2011)
lyfter11.
Intervjuer kan utformas med olika grader av struktur och standardisering. Patel och Davidson (2011) skriver att standardiseringen syftar på den ordning som frågorna ställs till informanterna. En intervju med hög standardisering har en fast ordning på frågorna, medan en intervju med låg standardisering kan utgå ifrån teman och formulera frågorna under intervjuns gång (Patel & Davidson, 2011). Grader av strukturering syftar till det svarsutrymme som ges för frågorna. I en helt strukturerad intervju kan informanternas svar förutses vid utformningen av intervjuguiden, medan mycket stort svarsutrymme lämnas i en ostrukturerad intervju (Patel & Davidson, 2011). Bryman (2011) lyfter begreppet semi-strukturerad intervju, som syftar till en intervju där en intervjuguide tas fram, men intervjuaren har möjlighet att avvika ifrån den om det skulle hjälpa intervjun. Här ges informanterna stor möjlighet att själv utforma svaren. Vidare skriver Kvale och Brinkmann (2009) att intervjuguiden ska vara upplagd på ett sätt som underlättar samtalet. En bra intervju nås genom korta och lättförståeliga frågor som inte präglas av akademiskt språkbruk (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2009).
Intervjuguiderna som används i föreliggande studie präglas av en hög grad av standardisering men en lägre grad av strukturering. Standardiseringen av intervjuguiderna är för att lättare kunna analysera materialet och grader av strukturering är för att ge informanterna ett stort svarsutrymme och därmed ge studieförfattarna en större förståelse. Frågorna i intervjuguiderna utformas för att lätt kunna svara på dem och språket som används ska inte vara svårförståeligt. Bryman (2011) skriver att det vid utformandet av en intervjuguide är viktigt att utforma teman och frågor som ger svar på studiens frågeställningar. Vidare skriver Bryman (2011) att det är värdefullt att fråga om bakgrundsinformation, som ålder eller år i företaget, för att vid analys kunna se likheter och skillnader hos individerna. Vid utformandet av frågorna som ska användas i intervjuguiden
10 Se bilaga 2 och 3.
22
är det viktigt att arbeta med öppna frågor, för att informanterna ska kunna ge fylliga svar (Bryman, 2011). De öppna frågorna kan gärna efterföljas av uppföljningsfrågor om det krävs för att fånga informantens uppfattning (Bryman, 2011). Intervjuguiderna utformas utifrån studiens bakomliggande syfte och frågeställningar för att vid analysen kunna besvara dessa. Intervjuguiden utformas med exempel på uppföljningsfrågor då ämnet, som studien berör, kan vara svårt att prata om och därför kan informanterna behöva fler frågor för att dela med sig av sina erfarenheter. Vid intervjutillfällena finns det dock möjlighet att inte ställa följdfrågor eller lägga till nya följdfrågor om det behövs.
Bryman (2011) skriver om vikten att genomföra en pilotstudie för att säkerställa att intervjufrågorna fungerar som de förväntas göra. Efter utformningen av intervjuguiderna genomförs en pilotstudie där närstående personer till studieförfattarna svarar på frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Testintervjuerna ger studieförfattarna möjlighet att ändra formuleringar för att intervjuguiden ska vara tydlig. Innan intervjuerna genomförs får både kontaktperson från Myrorna och handledare från universitetet möjlighet att kommentera och föreslå förändringar i intervjuguiderna.
Intervjuerna genomförs på enheterna där intervjupersonerna arbetstränar respektive arbetsleder. Studieförfattarna får tillgång till ett avskilt rum på enheterna där intervjuerna genomförs ostört. Intervjutillfällena påbörjas med intervjuer med arbetsledarna för att sedan fortsätta med samarbetare. På en enhet finns inte alla samarbetare tillgängliga vid ett tillfälle och där får studieförfattarna återkomma vid ett senare tillfälle för att genomföra den sista intervjun. Samtliga intervjupersoner godkänner att intervjuerna spelades in.
3.2.4 Databearbetning och analysstrategi
Det empiriska materialet transkriberas för att studieförfattarna ska få en överblick och lättare kunna bearbeta materialet. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att hur transkriberingen av intervjuerna genomförs kan anpassas efter studiens syfte och hur analysen ska utföras. Studien syftar till att undersöka hur arbetspraktik tillhandahålls på Myrorna samt samarbetares uppfattning om den, vilket leder till att transkriberingen sker ordagrant men utan betoningsmarkeringar. Däremot när tystnad uppstår skrivs det ut med tre punkter, (...), sedan skrivs skratt och kroppsspråk ut med parentes i texten, (skratt), för att behålla berättelsens sammanhang och undvika att viktig information försvinner. Ord som kan härledas till en specifik person, tid eller organisation kommer att uttryckas med ett övergripande ord i kursiv stil för tydlighet.
Bearbetningsmetoden består av tolkning och förståelse av det transkriberade materialet. En hermeneutisk analysmetod syftar till att tolka och förstå informanternas utsagor och går i linje med en induktiv ansats (Patel & Davidson,
