Metoddiskussion

Med en interpretativistisk syn på kunskap och en kvalitativ datainsamlingsmetod är vanligtvis en induktiv ansats att föredra (Bryman, 2011). En induktiv ansats

25

kan anses svår att genomföra då individen vanligtvis är färgad av tidigare erfarenheter samt de normer som föreligger i kontexten som studien utspelar sig i (Patel & Davidson, 2011). Vi präglas av pågående utbildning som berör ämnet och har därmed svårigheter att förhålla oss objektiva till forskningsfältet. Ämnet som studien undersöker är dessutom känsligt och genom att ha en förståelse för problematiken innan datainsamling kan studieförfattarna minska eventuell skada på informanterna. Därför väljer vi en deduktiv ansats med öppenhet för induktiva inslag.

Vid litteratursökningen eftersträvar vi att hitta relevant litteratur via databaserna Emerald och Scopus via Linköpings universitets bibliotek. Vi inser dock att för att nå den svenska kontexten behöver vi söka i andra databaser, och utgår därför främst från DiVA som inte är en lika välkänd databas. Under sökningarna hittar vi ett antal studier som berör ämnen som kan vara intressanta att använda. Uppsatsskrivandet sker under en avgränsad tidsperiod och har begränsad omfattning. Till följd av tidsbegränsningen får vi rensa bort studier som inte direkt kan kopplas till den undersökta kontexten och fenomenet som föreliggande studie behandlar. Det är därmed möjlighet att relevanta studier förbisetts under litteratursökningen p.g.a. att de inte har de sökorden vi begränsat oss till eller en titel/sammanfattning som beskriver det vi eftersökt.

Intervjuguidernas upplägg är utformade så att vi kan ändra intervjun utefter individen som intervjuas. Individanpassningen sker genom olika typer av följdfrågor eller ordningsföljden på frågorna. Vi inser vid transkribering av intervjuerna att den varierande ordningsföljden kan ge otydliga svar eller bortfall. I de fall det sker presenteras det i resultat och analys. Vi anser att utformningen av intervjuguiderna är att föredra dock, då vi under intervjuerna har möjlighet att utforska utsagor samarbetarna väljer att berätta. Vidare har vi möjligheten att omformulera frågor som vi upptäcker att informanten anser jobbiga eller att vi väljer att inte fråga de frågor som vi upptäcker kan skada informanten. Exempelvis frågan beträffande hur individen hamnade i arbetslöshet frågades aldrig, dock erhölls svar gällande hur informanten blev arbetslös. Svaren erhölls i frågorna beträffande tidigare erfarenheter istället. Trots möjligheten att anpassa intervjuerna består intervjuguiden av bestämda frågor och teman. Den strukturerade formen talar emot en hermeneutisk analysmetod. Däremot använder vi inte en renodlad hermeneutik utan analysmetoden är endast inspirerad av det hermeneutiska analyssättet. Intervjuguiderna är utformade för att ge informanterna ett stort svarsutrymme, vilket ger möjlighet att tolka och förstå deras världsbild. Alla informanter är dessutom inte bekväma i intervjusituationen utan svarar endast på direkt ställda frågor. I den situationen använde vi förförståelsen för ämnet i valet av följdfrågor. Förförståelsen hjälper oss att applicera insamlad teori på det studerade fenomenet, men kan däremot förhindra oss att upptäcka nya företeelser. Vi är genom både datainsamlingen och analysen

26

av empirin medvetna om problematiken och vi eftersträvar att förhålla oss öppna mot induktiva inslag. Genom att vara medvetna om problematiken och eftersträva öppenhet för induktion anser vi att studiens trovärdighet ökar.

Urvalet hanteras främst av Myrorna själva, då kontaktpersonen förser oss med de enheter som kan tänka sig att delta. Sedan är det enheterna själva som bidrar med informanter till föreliggande studie. Genom att vi inte har möjlighet att göra ett urval utifrån en större grupp informanter kan de som valts ut för intervjuer vara individer som har en överdrivet positiv eller negativ bild av Myrorna. Samarbetsinformanterna består dessutom av individer som antingen är nya på arbetspraktiken på Myrorna, eller som befinner sig där sen en lång tid tillbaka. Vi har den potentiellt vinklade bilden av organisationen i åtanke när analys av det empiriska materialet genomförs, för att eftersträva att en rättvisande bild framställs. Antalet genomförda intervjuer skiljer sig från det som var planerat p.g.a. en brist på frivilliga samarbetare som överensstämmer med studiens syfte och frågeställningar. Eftersträvansvärt är att ha en rättvisande spridning av informanter i den undersökta kontexten för att uppnå trovärdighet i studien (Bryman, 2011). För att öka antalet informanter kontaktar vi under studiens gång ytterligare en enhet för intervjuer. Enheten är dock upptagna med andra åtaganden under uppsatsens tidsfrist, därför finns det inte möjlighet att genomföra intervjuer där. Det hade varit möjligt att genomföra fler intervjuer ifall vi erhållit längre tid att genomföra uppsatsen på. De intervjuer som vi erhåller är däremot av hög kvalitet och informanterna uppfyller de krav vi ställer, d.v.s. befinner sig i kontexten som undersöks samt har den bakgrund som studie ämnar att undersöka. Därav anser vi att empirin vi insamlat ändå ger svar på de frågeställningar och syfte som studien har samt ger studien trovärdighet.

Vid intervjutillfällena används intervjuguiderna som framtas till studien. Vid två av totalt tre intervjutillfällen får arbetsledare och en del av samarbetarna ta del av intervjuguiderna innan intervjuerna genomförs. Utskick av guiden innan intervjutillfället genomförs inte vid det sista intervjutillfället p.g.a. att kontakten med enheten sker via telefon och inte via mail. Vi upplever en skillnad i svaren mellan de som tar del av guiderna innan och de som inte gör det. De som får ta del av den innan har mer genomtänkta svar och struktur i svaren. Skillnaden påverkar dock inte resultatet då alla informanter ger svar på ställda frågor och vi i analysen kan lyfta alla informanters utsagor. Vid presentation av informanterna väljer vi att inte skriva ut kön, ålder eller annan personbunden information då vi eftersträvar konfidentialitet. Genom att skriva ut informantionen kan texten göras mer levande, men vi väljer ändå att inte skriva ut det då vi anser att det kan härledas tillbaka till informanten. Vi väljer att dela upp samarbetarna i en yngre och en äldre grupp i resultatet då grupperna har olika bakgrunder t.ex. tid som arbetssökande och arbetspraktikens längd, vilka visar på skillnader i uppfattningar.

27

Överförbarheten skriver Bryman (2011) är svårt i de flesta kvalitativa studier. I föreliggande studie eftersträvar vi att underlätta för överförbarheten genom en tydlig beskrivning av Myrornas verksamhet. Resultatet i studien är specifikt för kontexten och individerna som studeras. Pålitligheten för studien eftersträvar vi att uppnå genom en tydlig metodbeskrivning där alla delar beskrivs på ett utförligt sätt. Vi styrker och konfirmerar våra teorival genom en väl beskriven litteratursökning.

Etiska aspekter behandlas under studiens gång. Framförallt hanteras det genom tydlig information till informanterna vid intervjutillfällena. Ämnet arbetslöshet är känsligt för informanterna att prata om och något de undviker att ta upp. Det är därmed av stor vikt att det under intervjun tas upp med hänsyn för individens reaktion, vilket vi anser sker under intervjutillfällena. Vid presentation av informanterna kopplas inga citat direkt till en specifik informant då det kan bli tydligt för andra individer på Myrorna vem citatet gäller. Valet att inte koppla citat med informanter ökar informanternas konfidentialitet men minskar läsarens upplevelse av respondenterna.

28