Arkitekten

Den industriella byggprocessen kommer i stor grad påverka arkitekten, vilket berör både positiva och negativa effekter som kräver en förändring av beteende. En industrialisering innebär att arkitekten blir inblandad i ett mer produktionsstyrt tänk, det som förut mer varit inriktat mot en konstnärlig inriktning. Möjligheten för arkitekten att ta en mer central roll hela byggprocessen ökar, under förutsättning att arkitekten tar till sig och vill lära mer om teknik. Fastigheternas komplexitet ökar i följd med att installationer och tekniska lösningar integreras och blir en allt större och viktig del i fastigheterna. Arkitektens huvuduppgifter kommer fortfarande att vara utforma byggnader med hög estetik men en större hänsyn måste även tas till andra aspekter som: ekonomi, teknik, och funktion. Arbetet blir alltså mer ett helhetsansvar i det tidiga skedet som skall genomsyra hela projektet i allt från planlösning, fasader till utrymmen för installationer. I ett samarbete med byggherren kan arkitekten bistå med mycket, som t.ex. väga samman gestaltning med krav på volymer, funktioner, samt byggnadstekniska och installationskrav. För att arkitekten skall bli framgångsrik krävs alltså intresse för teknik och en vilja att samverka med andra aktörer. En industrialiserad byggprocess ger också en bredd och utveckling av byggmaterial och byggmetoder som arkitekten måste känna till.

För att behålla flexibiliteten för arkitektens kreativa lösningar krävs öppna prefabsystem med enkla komponenter och en tillfredställande flexibel måttstandard. Sveriges arkitektur har till stor del alltid varit tilltalande, men en ökad helhetssyn på hela projektprocessen är viktigt för utvecklingen. En samverkan mellan arkitekter och konstruktörer/ prefabspecialister ger automatiskt en ökad insyn i byggprocessen och ger en bättre genomtänkt slutprodukt.

58 För arkitekter med intresse för framtiden utgör industriellt byggande en möjlighet att förnya

sig och medverka i hela byggprocessen och lära sig om teknik och byggmetoder128. Teknik är

inte enbart en viktig del av produktionsprocessen, utan även som verktyg inom system och projektutveckling. Synsättet på teknik kommer att vara avgörande för arkitektens framtida

roll129_.

Det handlar inte bara om ett överlämnande av klara ritningar, arkitekten måste vara med från start till färdigställande av projektet för maximalt resultat. Aspekten om god arkitektur och

bra boendemiljöer måste såklart dominera arkitekternas ansvar130.

11.3 Konsulten

Genomgående för konsulter inom bygg - och fastighetsbranschen är att de måste vara kvalitets- och miljöcertifierade, dels för att idag tas på allvar och för att påvisa sin trovärdighet och kompetens inom området. Miljö och kvalitetsfrågor genomsyrar all verksamhet i alla skeden av projekten och en certifiering är då nödvändig. Konsulter har på detta område stora expansionsmöjligheter att utveckla livscykelanalyser med energibesparingar och kostnadsbesparingar för fastighetens hela livstid. För att kunna påverka byggherre och fastighetsägare att bygga in kvalité för låga drift och underhållskostnader.

Framtidens konsulter måste inta och ta till sig internationella erfarenheter. Möjligheterna ökar att driva lönsamma projekt och det finns mycket att lära inom husbyggnad och industriellt byggande utomlands. Konsultrollen kommer att bli mångfacetterad, en kombination av specialisering och att ständigt lära sig nytt. Kompetens och utveckling blir en investering och inte enbart en kostnad, en föryngring av branschen sker och ett nytt tänk kommer förgylla branschen. Rollen som konsult förändras till viss del och innebär att rollen blir mer som rådgivare och samarbetspartner. I ett tidigt skede kan rådgivning ge byggherren en säkert så att rätt val görs med tanke på olika tekniska lösningar av olika slag. Konsulten tar fram handlingar till byggherren som kan handla upp bygget i konkurrens med entreprenörer och i

ett senare skede med hjälp av detaljprojektering kan effektivisera byggproduktionen131.

128 _{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 129 _{Sveriges Arkitekter (2006) Mjukvaran leder till framtiden, Tillgänglig digitalt:}

http://www.arkitekt.se/s19815

130 _{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 131 _{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm}

59

11.4 Byggentreprenören

Sverige domineras av de tre större företagen; NCC, Skanska och Peab och har den största delen av marknaden. Branschen arbetar med små vinstmarginaler och konkurrensen är hård. Därav finns argument som talar för ett industrialiserat byggande, för att effektivisera alla processer i byggproduktionen. Den inre effektiviteten måste öka, dvs. effektiviteten på arbetsplatsen. Byggentreprenörens möjligheter skulle troligen öka om man övergick till att skilja på systemprojektering och detaljprojektering. I detaljprojekteringen skulle

entreprenören ha möjligheten att välja sina produktionsmetoder, underentreprenörer och leverantörer för att kontinuerligt kunna effektivisera byggprocessen. Ett ökat mervärde för kunden med lägre projektkostnad och kortare byggtider och en förbättrad kvalité/miljö och drifts- och underhållskostnader. Här finns ett behov av nya byggprocesser och byggmetoder, tillexempel prefabricerade lösningar på öppna system.

Argument för att branschen är redo för ett industrialiserat byggande:

• Aktieägarna accepterar inte de dåliga vinstmarginalerna, berör främst de stora aktörerna.

• Kostnadseffektivisering räcker inte för att öka vinstmarginalerna. Det måste till ett nytänk och en förändrad byggprocess för ett mer tilltalade resultat.

• Med dominerande marknadsandelar innebär konjunktursvängningar stora problem, det går inte anställa och sedan avskeda beroende på marknaden. Därför går utvecklingen mot att ha färre anställda och köpa resurser utifrån.

• Man satsar på affärsmannaskap och försäljning snarare än produktion, kundorienteringen har ökat.

• Det satsas på egen regi projekt som bostadsrätter. Därav finns intresse att utveckla nya bostadskoncept och byggmetoder. Ansvaret för hela kedjan av projektet hamnar på företaget och en insikt att förbättra och effektivisera måste vara prioriterat

• En förändring av branschen håller på att ske, framförallt en föryngring av chefer som leder till ett nytänk och modernisering.

60 Ett industrialiserat byggande med färre leverantörer som har mer kompletta, förtillverkade enheter löser samordnings- och leveransproblem. Effektivitet på arbetsplatsen blir bättre, mindre arbetstimmar, inga lager, rent på bygget och minskat avfall osv. När det gäller

produktutveckling har byggentreprenörerna en erfarenhet som är ovärderlig främst med tanke på metodutveckling. De har en helhetssyn för hela byggprojektet och kan ta viktiga initiativ till industriella lösningar. Det finns mycket att vinna för entreprenörerna med öppna system på prefab, i och med den stora konkurrensen för upphandling. Viktigt är också att fördjupa samverkan med leverantörer och att man prioriterar att optimera monteringsprocessen på arbetsplatsen. Som en likhet mellan bilindustrin bör också byggföretagen driva ett samarbete och utveckling mellan konsulter och tillverkare för att skapa ett effektivare byggsystem för

framtiden132_.

61

12.

Intervjuundersökning

Syftet med intervjuundersökningen är att breda den kunskap som förmedlas i litteraturen med praktiken och erfarenheter av verkligheten. Detta för att få en mer nyanserad bild av fördelar respektive nackdelar vid prefabricerad byggnation. Intervjuerna tar sin utgångspunkt i de litteraturstudier som bedrivits och omfattar fyra olika intervjuer. De personer som intervjuas har bakgrunder som platschef, prefabkonsult, informatör för platsgjutna stommar samt prefableverantör.

De frågeområden intervjuundersökningen omfattar är möjligheter/begränsningar, kostnader, arkitektur, kvalitet, logistik, standardisering och motiv för att bygga med prefabricerade byggnadselement istället för att platsgjuta.

12.1 Intervjumetodik

Intervjuteknik är särskilt viktigt för att intervjuerna ska tillföra så mycket som möjligt till studien. Studier i intervjuteknik kommer därför ligga till grund för hur intervjuerna kommer genomföras.

12.1.1 Intervjuformer

Valet av intervjuform styrs helt och hållet av vilket syfte intervjuundersökningen har. Olika intervjuformer påverkar således starkt utfallet av intervjuresultatet. I helt öppna intervjuer skapar breda frågeställningar att intervjupersonen får tänka i ett större perspektiv och utveckla svaret i sin egen riktning. I det som kallas mer eller mindre strukturerade intervjuer har konkreta frågor genomarbetats och hänsyn har också tagits till dess ordning för att en intervju

ska bli effektiv och leda fram till ett visst ofta önskat resultat133_.

I och med att denna intervjuundersökning inte har genomförts i syfte att bekräfta ett påstående eller leda fram till ett visst svar så har frågeställningar utformats för att skapa öppna

intervjuer.

133 _{Karltun, A (2005) Intervjuteknik, frågekonstruktion, utvärdering, Tillgänglig digitalt:}

62

12.1.2 Utformning av intervjufrågor

När intervjufrågor ska utformas måste utgångspunkt vara att utifrån det egna kunnandet och

externa data som studerats avgränsa och formulera frågeställningen134_{. Det finns olika typer}

av frågor såsom fakta-, bedömnings-, värderande-, åsikts-, attityd-, upplevelse-, känslolägesfrågor. Frågor som innehåller ”hur”, ”varför” och ”vad” är effektiva om utförligare svar är önskade. Dock bör en fråga bara beröra ett ämne i taget eftersom det annars kan bli förvirrande för intervjupersonen att reflektera och svara samt för intervjuaren att

analysera svaren korrekt135_.

Det är viktigt att utforma frågor som inte gör att intervjupersonen känner att bara ett visst svar är socialt acceptabelt då detta kan hämma intervjuresultatet starkt. Frågorna bör i regel göras korta för att den som ska ställa frågorna ska ha tänkt kring ämnet och inte ta med överflödig

information som gör att den intervjuade överbelastas med information136. Följande

frågeställningar kommer utgöra grunden till intervjuundersökningen: • Vad ser du för begränsningar och svårigheter med prefab? • Vilka generella kostnader kan man spara in på vid prefab?

• Vilka möjligheter och begränsningar ser du för utformning och arkitektur av byggnader när man använder prefab?

• Vad tror du om en standardisering, och mer öppna byggnadssystem på marknaden? • Hur ser du på framtiden för prefabindustrin respektive platsbyggt?

• Hur arbetar ni med att utveckla och förbättra logistik när ni använder prefab? • Vad kan man göra för att säkra kvaliteten när man använder prefab?

• Vad föredrar du för byggnadssystem, prefabricerat eller platsbyggt • När är det särskilt motiverat att bygga med prefab?

Vissa frågor har sedan lagts till eller tagits bort under intervjun. Det vill säga anpassats efter intervjupersonens erfarenhet och roll i byggnadsbranschen.

12.1.3 Frågeordning

Frågeordning samlas under begreppet kontext och påverkar starkt intervjuresultatet. Frågor som kan uppfattas som stöttande bör i regel placeras mot slutet av intervjun eftersom de annars kommer avspegla hela intervjuns resultat. Om det rör sig om ett ämne där intresset inte är så jättestort är det rekommenderat att ställa specifika frågor först och sedan gå över till mer allmänna. Anledningen till att denna metod, såkallad omvänd trattmetod funkar bra är att intervjupersonen ges tid att tänka efter och ha mer bakgrundsinformation till det mer öppna,

allmänna frågorna137.

Denna intervjuundersökning har använt sig av trattmetoden. Öppna allmänna frågor har ställts först och främst därefter något mer specifika frågor.

134 _{Karltun, A (2005) Intervjuteknik, frågekonstruktion, utvärdering, Tillgänglig digitalt:}

http://ps.ikp.liu.se/iav/Education/TMIA51/Kursmaterial/OH%20intervjuteknik%20f%F6r%20maskinare%20050223.pdf

135 _{Wärneryd, B (1990) Att fråga: om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter, Stockholm} 136 _{Wärneryd, B (1990) Att fråga: om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter, Stockholm} 137 _{Wärneryd, B (1990) Att fråga: om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter, Stockholm}

63

12.1.5 Dokumentation

Dokumentation kan ske genom att ta anteckningar eller spela in intervjun. Risken med att ta anteckningar är att en intervju riskerar att stanna upp alltför mycket. Därför har i denna undersökning en ljudinspelning av intervjun valts som dokumentationsform. I lugn och ro kan då den som intervjuar lyssna utan att behöva känna någon press att memorera olika svar.

64

12.2 Resultat

De begränsningar och svårigheter som upplevs i samband med prefabricerad produktion är

framförhållningen. Det gäller för beställaren, byggnadsentreprenören att vara ute i god tid om en prefabricerad lösning ska väljas. Det blir helt enkelt viktigt att tänka prefab från början, i ett förstudiestadie för att det ska bli så billigt som möjligt sett till totalkostnaden.

När prefabricerade element används finns också risken att bristande täthet uppkommer i och med att elementknutpunkter inte är lika täta som när dessa gjuts ihop i ett platsgjutet alternativ. Detta kan medföra oönskade problem som bristande ljudisolering och att mer energi krävs för uppvärmning.

För att komma runt ljudisoleringsproblem och för att installationer ska få plats är det vanligt att håldäckbjälklagen måste kompletteras med ett uppstolpat övergolv eller pågjutning. Detta medför på ett 7-8 våningars hus så kan det platsgjutna alternativet ha en våning mer än det prefabricerade. Då byggnation är styrd av planbestämmelser innebär detta starkt en begränsning.

Andra aspekter som framkommit är bl.a. begräsningar för håltagningar i bjälklag, eftersom att armeringen är förspänd kan det bli problem då flertalet håltagningar krävs. Avstånd är verkligen en begräsning för prefabindustrin, eftersom att tunga transporter är mycket kostsamma och innebär även en belastning för miljön. Avstånd och transporter har framkommit i samband med intervjuer men också av diskussioner med prefableverantörer.

De generella kostnader som kan sparas in när en prefabricerad lösning används har

enligt de intervjuer som utförts varit i huvudsak på grund av en kortare byggnadstid. Det råder dock delade meningar om kostnaden för ett prefabricerat alternativ är lägre än vid platsbyggd byggnation. En av intervjupersonerna menar att totalkostnaden inklusive projektering, planering är i stort sett samma för platsbyggt respektive prefabricerad byggnation. Intervjupersonen menar att byggnadstiden blir kortare, men elementen är dyrare per kvadrat och att detta skulle ta ut varandra. En annan intervjuperson menar att genom ett mer industrialiserat platsbyggt byggande med rationellare formsättning, armering och en bättre betong är det billigare med platsbyggd byggnation.

För de intervjupersoner som menar att ett prefabricerat alternativ är billigare framhävs att betongelementen slipper torkas ut eftersom de är förtillverkade, samt att montaget på arbetsplatsen går fort. Således blir arbetsplatsomkostnader lägre för entreprenören. Prefableverantören kan med fördel tillverka elementen billigare, stå för montaget och på så sätt också bringa ned byggtiden. Konkret är arbetsplatsomkostnader som kan bringas ned bland annat arbetstimmar, hyra av kran, formsättning.

65

”Sedan är det billigare att ha fabriksanställda än anställda på byggarbetsplatsen”138

De begränsningar som intervjupersonerna ser på utformning och arkitektur av

byggnader vid ett prefabricerat byggande handlar om elementindelningar. En av

intervjupersonerna menar att flera arkitekter pekat på detta problem. Handlar det om studentbostäder som ser likadana ut till planlösning fungerar prefab bra men kommer det till en mer avancerad arkitektur och ”stora visioner” utgör detta ett problem.

En viktig arkitekturaspekt är också att bjälklagstjockleken blir tjockare vid användning av prefabricerade håldäcksbjälklag, så kallade HDF-bjälklag. Detta medför att totalhöjden för huset blir högre och automatiskt får därför fönster längre avstånd emellan sig vertikalt. Det är givetvis en tolkningsfråga om detta anses god arkitektur eller ej men erfarenheter pekar på att detta fenomen inte är ett tecken på en god arkitektur.

De möjligheter som intervjupersonerna ser med arkitektur när det kommer till ett

prefabricerat byggande bygger även ur detta perspektiv på att ”tänka prefab” i tidigt skede.

”Det handlar om att tänka arkitektorniskt redan från början. Till exempel om man vet att man ska använda sandwichväggar redan från början i fasaden så kan man dölja mycket av de vertikala fogarna genom att byta fasadmaterial, ytskikt, färger. De horisontella kan döljas genom att använda sig av horisontella band. Om arkitekter istället vill ha släta vägar får man istället använda sig av en typ av halvsandwich där man putsar fasaden efteråt139.”

När frågan om standardisering och mer öppna byggnadssystem på marknaden kommer

upp råder det en gemensam uppfattning att utvecklingen är på väg mot mer slutna system där prefableverantörer vill ha stora beställningar. En av intervjupersonerna menar att företagsegna standardlösningar för specifika projekt kommer att komma mer och mer för att förenkla projekteringen. Motivet är att desto mer en lösning används desto säkrare blir den, garantiåtagande och kostnader kan därigenom sänkas.

I en av intervjuerna kommer vi in på en het debattfråga om det industriella byggandet och biltillverkningsindustrin. En av intervjupersonerna menar att byggnadsindustrin aldrig kommer likställas med billtillverkningsindustrin.

”I byggnadssammanhang är ju en hel byggnad omöjlig att prefabricera i fabrik utan man måste dela upp denna i flera delar för att sedan transportera och montera dessa på byggarbetsplatsen. I bilindustrin däremot tillverkas helt kompletta bilar i fabrik, delar transporteras ju inte till bilverkstaden för ihopmontering140.”

138 _{Muntlig referens: Jörgen Sigurdsson, Försäljare & Kalkylator, Contiga, Norrtälje} 139 _{Muntlig referens: Lars Karpelin, Prefabkonsult, NCC Kompetenscenter, Norrtälje} 140 _{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje}

66 Öppna standardiserade system för knutpunkter, anslutningar och element skulle bidra till att element till ett projekt kan köpas upp från olika prefableverantörer. Samtidigt innebär detta en problematik när det kommer till ansvar för garantier. Det blir helt enkelt en svår gränsdragning. Dessutom är det svårt för prefableverantörer att kunna ge ett bra pris på mindre beställningar eftersom det också innebär mindre tillverkningsvolymer.

”En standardisering är att fördra i en ekonomisk aspekt, konkurrensen kommer även att öka och kommer direkt sänka kostnader för projektering med 8-10%”141

Framtiden för prefabindustrin respektive platsbyggd byggnation har intervjupersonerna

en relativt gemensam uppfattning om. De tror på en kombination av båda systemen, relativt likt idag det vi kallar ”halvprefab”. Detta beror på konjunktursvängningar som påverkar det hela. Vid högkonjunktur är prefabtillverkarna för få för att klara tillverkning, leverans och montage av alla byggnationsprojekt som ska påbörjas samtidigt. Det finns dock en del som talar för respektive system även om en konkurrens mellan systemen de närmsta åren är att vänta.

”Det som talar för prefabindustrin är att vi på platsbyggda sidan har rekryteringsproblem för till exempel betongarbetare. Det är helt enkelt lättare att utbilda personer som monterar ihop element än personer som ska arbeta med i den platsbyggda produktionen142.”

”Den platsbyggda produktionen har o andra sidan utvecklats enormt. Formsättning har förändrats från att tidigare bygga formar med brädor och reglar till att idag använda systemformar som hanteras med kran. Formerna kan återanvändas varför de hyrs, därigenom får man också upp hastigheten på hela byggnadsprocessen. Idag finns det också särskilt självkompakterande betong, SKB så att betongarbetarna slipper vibrera betongen143.”

”Det ser ljust ut för framtiden, vårt mål är att om 10år kommer bjälklagen vara uteslutande håldäck istället för plattbärlag i bostäder och kontor144.”

Logistik vid ett prefabricerat alternativ handlar väldigt mycket om leveransplanering i ett

tidigt skede. Vikten av ”Just-in-time” leveranser som fungerar utan störningar framgår också av intervjuerna.

”Vid prefab köper vi tillverkning, leverans och montage av elementen. ”Just-in-time” är väldigt viktigt för att tjäna in byggtid vid prefab.145”

141 _{Muntlig referens: Jörgen Sigurdsson, Försäljare & Kalkylator, Contiga, Norrtälje} 142 _{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje} 143 _{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje} 144 _{Muntlig referens: Jörgen Sigurdsson, Försäljare & Kalkylator, Contiga, Norrtälje} 145 _{Muntlig referens: Stig Sjögren, Plastchef, NCC, Västerås}

67 Det framgår inga konkreta idéer under intervjuerna hur logistiken kan förbättras vid användning av prefab men tydligt är att lastlistor är ett viktigt styrmedel. Syftet är givetvis att det ska bli så lite mellanlagring som möjligt av elementen. När elementen packas på lastbilarna måste det vara i en specifik planerad ordning. Detta för att elementen ska kunna lyftas från lastbilen till den specifika inmonteringsplatsen.

”Allt måste klaffa eftersom man inte kan avbeställa eller låta dröja en leverans från t.ex. Polen. Svårt att styra om bilar, eftersom det är så högtryck just nu.146”

Under högkonjunkturer blir det alltså stora problem när leveranser blir försenade eller måste avbeställas. Prefableverantörererna har så fullt upp att leveransproblem kan medföra uteblivna leveranser. Det bidrar också till att byggtiden blir längre än tänkt från början, vilket innebär ökad totalkostnad för projektet.

Det framgår inga konkreta idéer under intervjuerna hur logistiken kan förbättras vid användning av prefab men tydligt är att lastlistor är ett viktigt styrmedel. Syftet är givetvis att