Livscykelanalys

Ett nordiskt projekt som genomförts ”Miljöanpassad betong” är en livscykelanalys för betong. Resultat visar på att betongen står sig väl redan i produktionsskedet i jämförelse med andra material. På längre sikt har betongen fler fördelar eftersom de egenskaper som betong medför i brukarskedet. Beräkningar har gjorts av oberoende experter som utarbetat modeller av miljöpåverkan i en fullständig livscykelanalys. Materielen som granskats har varit cement, betong och betongprodukter. Miljöbelastningen har utvärderats från stenbrott, cementugnar, transporter och byggverksamhet till underhåll, uppvärmning och rivning.

Vid en livscykelanalys är den dominerande faktorn påverkan under brukarskedet, då man ser till en byggnads miljöbelastning. Det är väsentligt att man ser till livslängden och vilken energiförbrukning materialet har likaså vilka underhåll och reparationer som kan tillkomma. Vid val av material bör miljöfokus alltså mera fokuseras på brukarskedet än för

tillverkningsprocessen123.

122_{Betongvaruindustrin (2007) Betongens miljöegenskaper kartlagda, Tillgänglig digitalt:}

http://www.betongvaruindustrin.se/BookPDFs/BookChapter55.pdf

123 _{Betongvaruindustrin (2007) Betongens miljöegenskaper kartlagda, Tillgänglig digitalt:}

52

10.

Logistik

Logistik är en väsentlig del av en byggnads totalkostnad, och för att minska denna posts omkostnader krävs planering. Byggbranschens flöde måste sägas är mer komplicerat än andra fasta ”industrier” och är en anledning till att branschen inte är ledande på effektiva logistiklösningar. Produktionstakten har inte samma flöde och takt som en industri och kräver en uppdaterad och väl planerad leveransplan. Varje byggnad kräver sin unika planering, ingen produktionsplats är den andra lik. Vid högkonjunktur byggs det väsentligt mer och produktionen intensifieras, vilket ofta leder till att det slarvas med leveransplaneringar mm. En lösning på det är en ökad samverkan mellan inköpare och den produktionsansvarige. De nya produktionssystemen kräver en snabb montering och där leveranser är behovsstyrda, för att tillfredställa dessa krav krävs en god planering inklusive ett omsorgsfullt planerat

materialflöde. Leveranserna är en viktig och strategisk del för en god produktion124.

En utveckling som växer inom logistiken i byggindustrin är Just in time begreppet, JIT. Begreppet har en central roll i den moderna produktionstekniken, och har haft en

avgörande roll för den

produktivitetsutveckling som skett under de tre senare decennierna. Toyota har bidragit med just in time filosofin: koncept, verktyg och resultat. Begreppet har kommit att användas mer och mer generöst i branschen vilket har haft en effekt till att begreppet mist sin egentliga innebörd.

Figur: Lastbil125

Byggandet är en komplex process och möjligheten till att kontrollera och styra materialflödet i produktionen har sina begränsningar. Ansvariga inom produktionen har därför haft det svårt att precisera exakt var och när byggmaterial behövs för att byggas in i produktionen. En alltför generös syn på uttryck som leveransprecision och leveransflexibilitet har utvecklats mer och mer i byggbranschen. Leveranser av fabriksbetong måste ändå räknas till undantag i detta fall, då leveranser ofta är mycket precisa. Vanligt förekommande är att byggarbetesplatsen utgör ett buffertlager, mellan omvärldens leverantörer och byggarbetsplatsens egentliga materialflödes behov. Dessa lager av flertalet material påvisar avsaknaden av just in time begreppet, vilket ofta beror på osäkerheten för inköpare mm när och var exakt materialet behövs till produktionen.

124 _{Byggchefen (3/2006)}

125 _{Figur: Lastbil, Tillgänglig digitialt:}

53 Då inte inköpare haft egentlig kunskap om det enskilda projektets leveransbehov har arbetsuppgifterna istället bestått av förhandlingar på standardmaterial för att få ner priserna, med stora volymer och lång framförhållning. Här kommer man ifrån just in time begreppet och lager på arbetsplatsens är ett faktum. Det egentliga behovet är ofta mindre leveranser med kortare

framförhållning. Sammanfaller leveranser med leveransplanen används ofta begreppet JIT, även om kanske produktionsplanen varit justerad sedan länge. Men JIT innebär ett synsätt för att minimera lager, med små leveransvolymer med en hög leveransfrekvens. Mindre leveranser och ofta i takt med produktionens verkliga behov. Just in time har effekter på ekonomi och effektivitet och en stärkt logistikkompetens är för många aktörer i byggbranschen nödvändig för att kunna se svårigheter och möjligheter av JIT–utvecklingen. De större entreprenadföretagen i Sverige är på frammarsch att utveckla nya produktionssystem. Målet är bland annat att kunna producera effektivt och prisvärt, dessa produktionssystem har en hög tekniskstandardisering tillsammans med kundupplevd variation. Tillexempel skall fasader kunna varieras för att smälta in där det skall byggas, även om stomme och element har en hög standardisering. Detta innebär nya krav, prestationer på leverantörer och konsulter måste följas upp och innefattar även krav på JIT.

De nya och effektiva produktionssystemen innebär att mindre montage sker på arbetsplatsen, kvalitén måste vara jämn, prefabriceringsgraden är hög och tempot på montering är också hög. Detta rationella byggande kräver en snabb montering och där leveranserna är behovsstyrda efter det som verkligen monteras. Då en byggdel eller komponent skall monteras först då och precis då skall den levereras. För att detta skall fungera ordentligt krävs en god planering med omsorgsfullt planerade materialflöden. De nya produktionssystemen är mycket störningskänsliga och leveranserna spelar en nyckelroll för en strategisk och funktionell produktion. För ett konkurrenskraftigt industrielltbyggande är utveckling av just in time a och o.

Den viktigaste aspekten varför nu Just in time utvecklas och drivs fram är samma skäl som den fasta industrin, krav på sänkta kostnader. Ett normalt förfarande för leveranser av byggmaterial har varit att det lossats på arbetsplasten sedan tillkommer indirekta västentliga kostnader för flytta material till inbyggnadsplatsen. Exempel kan vara förflyttningar, lyft, hantering, väderskydd och skador på materialet. En dominerande kostnad för byggmaterial är interna transporter, skador, spill och stölder. Allmänt känt på byggarbetsplatser är

54 Åtskilliga timmar i veckan går till att vänta på material, hitta material och flytta material till inbyggnadsstället . Med att utveckla och nyttja JIT kan yrkesarbetare använda sin tid till det som de har betalt för och är bra på.

Som så mycket annat i byggnadsprojekt krävs det framförhållning i ett tidigt skede för att kunna planera materialleveraser till inbyggnadstillfället. Projekteringen och tidiga inköp

måste koordineras, vilka förutsättningar och problem kan tänkas tillkomma126.