Examensarbete: Prefabricerad produktion med betongelement : En kostnadsutvärdering mellan prefabricerad och platsbyggd produktion

(1)

Mälardalens Högskola Civilingenjörsprogrammet Institutionen för samhällsteknik Utfört av: Erik Danielsson Hans Robertsson Handledare: Jonas Lundh Bo Karlsson Examinator: Torbjörn Johansson

Examensarbete

Västerås

En Kostnadsutvärdering

mellan prefabricerad och platsbyggd

produktion

Prefabricerad produktion

med betongelement

Västerås 2008

ellan prefabricerad och platsbyggd

(2)

1

Erik Danielsson & Hans Robertsson Institutionen för samhällsteknik Mälardalens högskola

Högskoleplan 1 722 20 Västerås

(3)

2

Förord

Denna rapport omfattar ett examensarbete på 30hp inom Samhällsteknik, Civilingenjörsprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås.

Under en sex månaders period har vi åt NCC och för vår egen del arbetat fram denna rapport som avser utvärdera den prefabricerade mot den platsbyggda produktionen idag. Den centrala delen och fördjupningen har varit en kostnadsutvärdering mellan ett idag platsbyggt flerbostadshus och ett likadant flerbostadshus fast med en hög grad av prefabricering. Utfallet av studien kan komma att ligga till grund för NCC’s val av byggnadssystem för kommande kajhus ute på Östra hamnen i Västerås.

Vi vill tacka Bo Karlsson som gett oss möjligheten att få göra examensarbetet på NCC. Våra handledare på NCC Jonas Lundh och Crister Markusson.

Vi vill även passa på att tacka Lars Karpelin, Göran Lundström, Stig Sjögren, Jörgen Sigurdsson som tillfört intressanta åsikter och inspiration till arbetet.

Erik Danielsson & Hans Robertsson December 2007, Västerås

(4)

3

Abstract

Prefabricated production – a cost evaluation

By: Danielsson, E & Robertsson, H

A problem with the prefabricated production is that many actors in the building industry don’t know specific benefits or limits within the method. To consider which alternative of prefabricated or on-site production that is the most cost efficient for a project is not obvious. This thesis will shed the lights over these problems of a prefabricated production.

The aim of this work is to create a basis for NCC, and the purpose is to describe which of prefabricated or on-site produced production is most cost efficient for the two buildings “Kajhus no.6 and no.7” in Östra Hamnen, Västerås. Our purpose is to learn by the process through the whole investigation to the final result and to build a contact network in the building industry through the project.

The first part of this work is a literature study by the topic of prefabricated production. The gathered literature has been special literatures and various internet sites. Next step of this investigation was interviews of active persons in the building industry. The main reason was to get a better understanding of the benefits and the limits of a prefabricated production and also to be a complement to the literature study. The interview questions were not directed to a specific answer.

The extensive investigation in this work is the cost evaluation. The basis for the investigation has been: drawings, time schedules and calculations for “Kajhus no. 4 and no. 5”. The cost evaluation has mainly been performed with extensive analyses of the calculations and fruitful conversations with NCC’s staff, the business manager, the head of contractor and the calculator.

The result of this study shows that building “Kajhus no. 6 and no. 7” with prefabricated elements gives a saving of a four per cent compared to a traditional on-site production. The main part of this saving is the reduction of 17 per cent for the building time.

(5)

4

Sammanfattning

Prefabricerad produktion – En kostnadsutvärdering

Av: Danielsson, E & Robertsson, H

Ett problem med prefabricerad produktion är att många aktörer i byggnadsbranschen inte känner till alla möjligheter och begräsningar med denna metod. För att välja byggnadsmetod, prefabricerad eller platsbyggbyggd produktion är det inte alltid enkelt och avgöra vilket som är mest kostnadseffektivt för ett specifikt projekt. Detta examensarbete belyser fördelar och begräsningar med en prefabricerad produktion.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag för NCC’s bedömning av vilket byggnadssystem, prefab eller platsbyggt som lämpar sig för 2st flerbostadshus i Östra hamnen, Västerås. För vår egen del är också syftet att lära oss av processen fram till själva slutresultatet samt att knyta kontakter under projektets gång.

Första steget för detta arbete har varit en litteraturstudie om ämnet prefabricerad produktion. Den inhämtade litteraturen har varit såväl böcker från bibliotek, facklitteratur, samt digitala Internetkällor. Därefter har intervjuer genomförts med olika personer i branschen. För att skapa en bred förståelse för de möjligheter och begräsningar som finns vid en prefabricerad produktion. Intervjufrågorna har utformats öppna och inte styrda åt något håll.

Den stora fördjupningen, kostnadsundersökningen har tagit utgångspunkt i studier av ritningar, tidsplaner och kalkyler för Kajhus 4 & 5. Genom djupgående analyser av främst kalkyler och givande samtal med bl.a. affärschef, entreprenadchef och kalkylator har kostnadsundersökningen kunnat genomföras.

Resultatet av denna undersökning har visat att ett byggande av Kajhus 6 & 7 med prefabricerade element ger en besparing på fyra procent jämfört med traditionellt platsbyggd produktion. Anledning är främst en minskad byggproduktionstid med 17 procent.

(6)

5

Innehåll

Förord ... 2 Abstract ... 3 Sammanfattning ... 4 Innehåll ... 5 1 Inledning ... 10 1.1 Bakgrund ... 10 1.2 Syfte ... 11 1.3 Avgränsningar ... 11 1.4 Metod ... 12 1.5 Disposition ... 12 1.6 Historik ... 14

1.7 Ökad prefabricerad produktion i framtiden ... 15

1.8 Ökad industrialiserad platsbyggd produktion i framtiden ... 15

1.8.1 Formsättning ... 17

1.8.2 Armering... 17

1.8.3 Plattbärlag ... 18

1.8.4 Detta talar för platsbyggt ... 19

2. Öppna & Slutna system ... 20

2.1 Utveckling ... 20

2.2 Koppling till bilindustrin ... 21

2.3 Standardisering ... 22

2.3.1 Måttstandard ... 23

2.3.2 Anslutningar mellan element ... 24

(7)

6 3.1 Bakgrund ... 25 3.2 Betongelementindustrin ... 26 3.3 Begränsningar ... 28 4. Entreprenadformer... 30 4.1 Totalentreprenad ... 30 4.2 Utförandeentreprenad ... 31

4.3 Mycket delad entreprenad ... 31

4.4 Delad entreprenad ... 32 4.5 Generalentreprenad ... 32 4.6 Samordnad generalentreprenad ... 33 4.7 Funktionsentreprenad ... 33 4.8 Partneringentreprenad ... 33 5. Projektering ... 34

5.1 Projektering med prefabricerad stomme ... 34

5.1.1 Samordning av moduler ... 35

5.2 Standard ... 36

5.2.2 Projekteringsarbetet och förfrågningsunderlag ... 36

5.2.3 Att beakta innan projekteringen ... 37

6. Ekonomiska aspekter vid val av stomme ... 38

6.1 Ta med kostnader i en jämförande kalkyl ... 38

6.1.2 Byggplatsomkostnader ... 39 6.1.3 Kapitalkostnader ... 39 6.1.4 Vinter meromkostnader ... 40 7. Stomsystem ... 41 7.1 Prefabricerade betongelement ... 42 7.1.1 Väggar ... 42

(8)

7

7.1.2 Bjälklag ... 43

7.1.3 Helprefabricerade lösningar ... 44

7.2 Halvprefabricerade betongelement ... 45

7.2.1 Bjälklag och väggar ... 45

8. Arbetsmiljö ... 47

8.1 Arbetsmiljöplan... 47

8.2 Arbetsmiljö på byggarbetsplasten ... 48

8.2.1 Arbetsskydd och ergonomi ... 48

8.2.2 Fördelar med elementbygge ... 49

8.2.3 Samverkan för en bättre arbetsmiljö ... 49

9. Betongens miljöpåverkan ... 50

9.1 Livscykelanalys ... 51

10.1 Drivkrafter för logistikutvecklingen i svensk byggindustri ... 54

10.1.1 Internationella inköp ... 54

10.1.2 Material och tjänst ... 54

10.1.3 Arbetsmiljö ... 55

11. Förändrade roller i det industriella byggandet ... 56

11.1 Fastighetsägare och byggherrar ... 56

11.2 Arkitekten ... 57 11.3 Konsulten ... 58 11.4 Byggentreprenören ... 59 12. Intervjuundersökning ... 61 12.1 Intervjumetodik ... 61 12.1.1 Intervjuformer ... 61 12.1.2 Utformning av intervjufrågor ... 62 12.1.3 Frågeordning ... 62

(9)

8 12.1.5 Dokumentation ... 63 12.2 Resultat ... 64 13. Kostnadsutvärdering ... 69 13.1 Beskrivning av objekt ... 69 13.2 Omfattning ... 72 13.4.1 Omfattning ... 74 13.4.2 Reservationer ... 74 13.4.3 Övrigt ... 75 13.4.5 Gemensamma kostnader ... 76 13.4.6 Tjänstemannakostnader ... 77 13.4.7 Mängdkostnader ... 77 13.4.8 Mängdkostnadstimmar ... 79 13.4.9 Resultat ... 80 13.5 Anbud nr 2 ... 82 13.5.1 Omfattning ... 82 13.5.2 Reservationer ... 82 13.5.3 Övrigt ... 82 13.5.4 Gemensamma kostnader ... 83 13.5.5 Tjänstemannakostnader ... 83 13.5.6 Mängdkostnader ... 83 13.5.7 Mängdkostnadstimmar ... 84 13.5.8 Resultat ... 84

14. Diskussion och slutsatser ... 86

14.1 Sänkta kostnader i ett prefabricerat byggande ... 86

14.2 Fördelar för arbetsmiljön ... 87

(10)

9

14.4 Fler prefableverantörer behövs ... 87

14.5 I vilka fall anses ett prefabricerat byggande särskilt motiverat ... 88

14.6 Prefab eller platsbyggt byggande i framtiden? ... 88

14.7 Utvärdering av metod ... 88

14.8 Förslag till fortsatta studier i ämnet ... 89

15. Summary ... 90 16. Referenser ... 92 14.1 Litteratur... 92 14.2 Facklitteratur ... 93 14.3 Personliga kontakter ... 93 14.4 Övriga referenser ... 94 17. Bilagor ... 98

(11)

10

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Ett växande problem i framförallt storstäder idag är att bostadspriser på marknaden haft en genomgående trend att öka under de senaste åren. En konsekvens för byggnadsmarknaden har kommit att bli att byggnadsföretagen därför främst inriktat sig på att bygga exklusivare

och dyrare bostäder i storstäder1_.

Hur ska då folk med en normal månadsinkomst ha råd att bo attraktivt utan subventioner? Svaret ligger i att byggnadsbranschen måste bli mer kostnadseffektivt än idag. En stor och viktig utmaning blir därför att effektivisera och förnya byggandet som idag upplevs väldigt

traditionellt2. Detta även med anledning av den bostadsbrist som råder i landets större städer

exempelvis Stockholm och Göteborg.

Effektivisering i byggandet handlar om att tillämpa nya metoder och lösningar på byggandet idag för att uppnå ekonomiska och tidsmässiga vinster. Sådana metoder och lösningar tar sig ofta uttryck i begreppet ”prefabricering” som Nationalencyklopedin definierar enligt följande:

”förtillverkning av delar på annan plats än där den färdiga produkten tar form”3.

Det handlar således om en kontrollerad tillverkning av byggnadselement i fabrik istället för i det traditionella byggandet där dessa tillverkas och gjuts på byggnadsarbetsplatsen. En sådan prefabricerad byggnad brukar även kallas elementbyggnad och definieras enligt Nationalencyklopedin enligt följande:

”En byggnad som består av förtillverkade, prefabricerade byggnadselement, tillverkade på ett annat ställe än i sitt slutliga läge. Delarna elementen monteras sedan ihop till en byggnad på byggnadsplatsen”4.

Byggnadselementen monteras således ihop på byggnadsarbetsplatsen varför standarder för anslutningar och mått är särskilt intressanta i sammanhanget. I dagens läge är det vanligt med slutna kompletta företagsegna byggsystem där anslutningar bara är kompatibla med varandra. Våra nordiska grannländer, framförallt Finland däremot använder sig av mer öppna

byggnadssystem med standardiserade anslutningar5.

1_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 2_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 3_{Nationalencyklopedin, www.ne.se, (2007)}

4_{Nationalencyklopedin, www.ne.se, (2007)}

(12)

11

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag för NCC’s bedömning av vilket byggnadssystem, prefab eller platsbyggt som lämpar sig för 2st flerbostadshus i Östra hamnen, Västerås. För vår egen del är också syftet att lära oss av processen fram till själva slutresultatet samt att knyta kontakter under projektets gång.

1.3 Avgränsningar

Denna rapport inriktar sig på att utreda de möjligheter och begränsningar en prefabricerad produktion medför. Fördjupningen innefattar en utvärdering av vilken typ av produktion, platsbyggt eller prefabricerat som innebär lägst produktionskostnad. Kostnadsundersökningen begränsar sig således till att utvärdera produktionskostnader det vill säga arbetsplatsomkostnader, tjänstemannakostnader och mängdkostnader. Kostnader för planering, projektering eller drift ingår således inte i denna rapport. Det bör tilläggas att kostnadsundersökningen avser ett specifikt projekt där två stycken flerbostadshus i Västerås har utvärderats. Således utgör inte resultatet en generell statistik som kan tillämpas för andra projekt som till exempel berör industrihallar, kontor.

(13)

12

1.4 Metod

Första steget för detta arbete har varit en litteraturstudie om ämnet prefabricerad produktion. Den inhämtade litteraturen har varit såväl böcker från bibliotek, facklitteratur, samt digitala Internetkällor. Därefter har intervjuer genomförts med olika personer i branschen. För att skapa en bred förståelse för de möjligheter och begräsningar som finns vid en prefabricerad produktion. Intervjufrågorna har utformats öppna och inte styrda åt något håll.

Den stora fördjupningen, kostnadsundersökningen har tagit utgångspunkt i studier av ritningar, tidsplaner och kalkyler för Kajhus 4 & 5. Genom djupgående analyser av främst kalkyler och givande samtal med bl.a. affärschef, entreprenadchef och kalkylator har kostnadsundersökningen kunnat genomföras.

1.5 Disposition

Kapitel 1 I Detta kapitel beskriver det problem som finns i den

svenska bostadsproduktionen samt historiken bakom ett prefabricerat byggande.

Kapitel 2 Detta kapitel behandlar standardiseringen kring

prefabricerade byggnadssystem. Utvecklingen mot slutna eller öppna system.

Kapitel 3 Detta kapitel behandlar de olika möjligheter och

begränsningar som finns för en god arkitektur vid ett prefabricerat byggande.

Kapitel 4 Detta kapitel behandlar en sammanfattning, fördelar

och nackdelar av olika entreprenadformer.

Kapitel 5 Detta kapitel behandlar projektering i samband med

prefabricerad stomme. Modulsamordning, standard med mera.

Kapitel 6

Detta kapitel beskriver hur ekonomin spelar in vid val av Stomme. Vidare beskriver kapitlet kostnader som kan inbesparas genom att välja en prefabricerad stomme.

(14)

13

Kapitel 7 Detta kapitel beskriver stomsystem och de

prefabricerade betongelement som kan användas vid ett prefabricerat byggande.

Kapitel 8 Detta kapitel beskriver arbetsmiljöaspekter vid ett

prefabricerat byggande.

Kapitel 9 Detta kapitel beskriver betongens fördelar med

avseende på miljöaspekter.

Kapitel 10 Detta kapitel beskriver hur logistikplanering,

internationella inköp blir viktigt för att spara kostnader i det prefabricerat byggande.

Kapitel 11 Detta kapitel beskriver hur det industriella byggande

påverkar olika aktörers roller som byggherre, arkitekt, konsult och byggnadsentreprenör.

Kapitel 12 Detta kapitel redovisar ett komplement till det

litterära i rapporten. Här redovisas intervjumetodik och de resultat som erhållits av intervjuer.

Kapitel 13 Detta kapitel redovisar fördjupningen i

examensarbetet. Kostnadsutvärderingen omfattar produktionskostnader för ett prefabricerat respektive platsbyggt alternativ för flerbostadshusen i Östra hamnen, Västerås.

Kapitel 14 Detta kapitel redovisar slutsatser av rapporten med

huvudsaklig inriktning på kostnadsutvärderingen.

Kapitel 15 Detta kapitel redovisar en engelsk sammanfattning

på hela rapporten.

Kapitel 16 Detta kapitel redovisar de referenser som rapportens

innehåll grundar sig på.

Kapitel 17 Detta kapitel innehåller kalkyler, beräkningar och

(15)

14

1.6 Historik

Idéer om en effektivisering av byggandet uppkom i Sverige under 1940-talet efter andra världskriget. De kommunala bostadsbolagen började då aktivt söka efter metoder för att mer effektivt kunna styra och driva bostadsprojekt i egen regi. Detta föranleddes av de höga kostnader och kartellbildning som bidragit till problem i byggnadssektorn under denna tid. 1942 påbörjades ett omfattande standardiseringsarbete med stort engagemang från framförallt arkitekternas sida då Byggstandardiseringen, BST kom igång genom ett anslag från SIS. En modulutredning påbörjades och resultatet blev 10-centimetersmodulen, 1M som gav upphov till att Sverige hamnade i en tätposition för standardisering och industrialisering av

bostadsbyggandet6_.

Vid andra världskrigets slut 1945 stod stora delar av Europa i ruiner och behov av nya bostäder var ett faktum. Miljontals nya bostäder behövdes och det var stor brist på både arbetskraft och byggnadsmaterial. En Utveckling mot ett effektivt byggande var nu i stort

behov och detta främjade det industriella byggandet som kom till redan på 1950-talet7.

Denna utveckling mot ett industrialiserat bostadsbyggande stöttades av det statliga lånetak som infördes 1955 i syfte att hålla nere produktionskostnader för byggandet. Eftersom lånevillkoren var förmånliga för en storskalig produktion söktes lånen för många lägenheter i taget.

1950 inrättades ett produktionsråd för rationaliseringsfrågor. De kommunala bostadsbolagen, Svenska bostäder i Stockholm och bostadsbolaget i Göteborg hade stor betydelse för denna utveckling. Bostadsbolaget hade redan under denna tid flerbostadshus med stora inslag av

volymelement8.

Under 1950-talet uppmärksammades bostadsbristen i Sverige varför en massiv bostadsproduktion inleddes

under 1960-talet under det så kallade

miljonprogrammet. Miljonprogrammet ledde till att en prefabricerad produktion med främst inslag av betongelement fick ett kraftigt uppsving. Denna

massproduktion av bostäder gav negativa

konsekvenser i form av det många upplever idag som gråa betongförorter där brister i kvalité och

boendemiljöer förekommer9_.

Figur: Miljonprogrammets

flerbostadshus10.

6_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 7_{Adler, P (2005) Bygga industrialiserat, Lund}

8_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 9_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 10_{Figur: Miljonprogrammets flerbostadshus, Tillgänglig digitalt:}

(16)

15 Efter miljonprogrammet kom utvecklingen av det industriella byggandet att stå mera still för Sveriges del än våra grannländer. Anledningen till detta tyder mycket på att

miljonprogrammet fått det industriella byggandet att framstå i dålig dager. Medan våra grannländer kommit att satsa på öppna byggnadssystem för flerbostadshus har Sveriges

framgång främst legat i en prefabricerad produktion av småhus och villor11.

1.7 Ökad prefabricerad produktion i framtiden

Det finns aktörer på byggnadsmarknaden som pekar på stora fördelar med en ökad prefabricerad produktion i framtiden. Ur en samhällsaspekt har en prefabricerad produktion till följd att priser för bostäder och bostadshyror bli lägre. Således kan fler bostäder byggas i attraktiva lägen och bostadsbristen motverkas.

Ur en miljöaspekt innebär den prefabricerade produktionen en enklare återvinning av byggnadsmaterial. Detta genom att byggnadselementen lättare kan demonteras än vid motsvarande platsbyggd produktion. Vidare medför prefabricering mindre spill och svinn på

byggarbetsplatsen12.

I en arbetsmiljösynpunkt medför en prefabricerad produktion färre arbetsplatsolyckor pga. att

stora delar av arbetet sker i industrin med en mer utvecklad säkerhet 13_.

En prefabstomme färdigställs på mindre än halva tiden jämfört med en platsbyggd stomme. Detta innebär också att huset blir tätt tidigare och andra invändiga arbeten kan påbörjas och

således blir också byggtiden kortare, med en tidigare inflyttning14.

1.8 Ökad industrialiserad platsbyggd produktion i framtiden

Det finns också aktörer på marknaden som menar att flerbostadshusens enkla konstruktion gör det betydligt mer fördelaktigt att platsgjuta mot att använda prefabricerade element.

Byggnadsbranschen har ofta förknippats med ett konservativt synsätt, ”man bygger i princip som man alltid gjort”. I och med krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och med längre garantitider finns det anledning att förbättra och utveckla

byggnadsmetoderna. Ett sätt att uppnå kraven kan vara ett industrialiserat byggande. Tolkningen av vad industrialiserat byggande innebär ses ofta på två olika sätt. Vissa drar paralleller till bilindustrin, med upprepningseffekter, hög förtillverkning med avancerade IT-system som håller reda på hela processen. Andra menar att industrialiserat byggande är en mer rationell och effektiv välplanerad byggprocess, med mindre hantverkare och beslut på

byggarbetsplatsen15_.

11_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 12_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 13_{Adler, P (2005) Bygga industrialiserat, Lund}

14_{Skanska Prefab (2006) Funktionella vackra bostäder, Tillgänglig digitalt:}

http://skanska.se/files/documents/pdf/vackra_bostader.pdf

15_{Byggkostnadsforum (2005) Industrialiserat byggande – en state-of-the-art studie}

(17)

16 Platsbyggd produktion är en väl beprövad metod. Konkurrensen med prefabricerad byggnadsteknik ökar dagligen och har således tillskjutit positiva effekter även till den platsbyggda tekniken. Främst har det inneburit att tekniken har förfinats och rationaliserats. Detta har skett med ett ökat samarbete mellan leverantörer, entreprenörer och projektörer. Effekterna av samarbetet har visat sig vara minskade byggnationstider, arbete och material. Nya tekniker har används inom såväl IT, formsättning, armering och betong. Resultatet av detta har varit en snabbhet och rationalitet i byggandet med platsgjuten betong. I kombination med industriellt förtillverkade komponenter har ett industriellt byggande uppstått, beståendes

av16:

• Platsgjutna väggar formsatta med rationella systemformar • Platsgjutna bjälklag med kvarsittande form, plattbärlag • Prefabricerade armeringsenheter

• Självkompakterande betong17.

http://www.byggkostnadsforum.se/templates/Article____45.aspx

(18)

17

1.8.1 Formsättning

Väggformar som idag används för bostäder monteras snabbt och effektivt. Med normal rumshöjd har antalet formstag rationaliserats till endast en horisontell rad med stag. För att underlätta och effektivisera arbetet är genomtänkta monteringsdetaljer att föredra. Efter gjutning kan formarna plockas ner för att på nytt påbörja med att gjuta nya väggar i endygnscykler. Formarna kan hyras för ett visst

projekt18.

Figur: Formsättning19.

1.8.2 Armering

Vid användning av så kallade plattbärlag som bjälklag är huvuddelen av armeringen redan integrerad i bjälklaget och innebär att den kompletterande armeringen är minimal. Då armeringen levereras klippt och bockad efter objektets specifika mått sparar man mycket arbete på arbetsplatsen. Med större behov av armering kan s.k.

armeringsnät på rulle användas.

Armeringsnätet är uppbyggt så att huvudarmering är fastsvetsat med tunna

monteringsband av plåt.

Figur: Armeringsrullar20.

18_{Bygg & Teknik (2/2007) Industrialiserat platsgjutet byggande} 19_{Figur: Formsättning, Tillgänglig:}

Byggkostnadsforum (2005) Industrialiserat byggande – en state-of-the-art studie

20_{Figur: Armeringsrullar, Tillgänglig:}

(19)

18 Stängerna dimensioneras och avstånden

är inbördes olika beroende av

konstruktörens beräkningar. En

datorstyrd svets ser till så att armering ligger rätt med hänsyn till håltagningar,

förskjutna och anpassade till

momentkurvan med rätt dimension och avstånd. Rullarna har endast armering i en riktning och det krävs således två rullar vid en korsarmerad platta. Det är påvisat att metoden är mycket rationell och att tidsåtgången är mindre en än för konventionell armering. Arbetsmiljön har också förbättrats med denna armeringsmetod, då rullarna lyfts med

kran och sen rullas ut över bjälklaget21.

Figur: Armeringsnät rullas ut22_.

1.8.3 Plattbärlag

Plattbärlag tillverkas industriellt på fabrik och består av ett kvarsittande formelement av betong samt underkantsarmering. Betongen tillsammans med de ingjutna stegarna ger en god stabilitet och pågjutningsmöjligheter, stegarna underlättar också transport och montage av plattbärlagen samt ett stöd för eventuellt överkantarmering. Vid tillverkning anpassas också håltagningar, ingjutningsgods med mera för att underlätta och effektivisera arbetet på byggnadsarbetsplatsen. Vid transport anpassas inbördes ordning på lastbilen för att kunna montera plattbärlagen på rätt plats.

21_{Bygg & Teknik (2/2007) Industrialiserat platsgjutet byggande}

(20)

19

1.8.4 Detta talar för platsbyggt

Göran Lundström som har skrivit artikeln menar att en platsbyggd stomme i normalfallet är billigare än en prefabricerad stomme. Därigenom är det heller ingen slump att två utav tre flerbostadshus idag byggs med en platsbyggd stomme. Vidare anser Göran att en platsbyggd

stomme medför kvalitativa fördelar23_:

”De kvalitativa fördelarna man uppnår med en platsbyggd stomme är att du får tätare mellan väggar och bjälklag i och med att en fog vid ett prefabricerat utförande aldrig kan bli lika tät

som när du gjuter väggar och bjälklag ihop. Tätheten har betydelse för både ljud och energihushållning. Bristande täthet medför att uppvärmningen kräver mer energi helt i onödan. Ljudisoleringsproblem är också vanliga när man prefabricerar med till exempel håldäcksbjälklag. Detta medför att man måste stolpa upp ett övergolv och bjälklagshöjden

blir högre. Totalhöjden för en byggnad blir i och med detta högre än vid en platsbyggd byggnation. Byggnationen är ofta styrd av planbestämmelser varför detta kan bli en

begränsning när man vill ha höga hus i prefab”24.

Göran menar också att den platsbyggda stommen är ett mer miljövänligt alternativ genom att transporter blir kortare i och med fler betongstationer. Det finns helt enkelt för få prefabtillverkare därför blir transporter oftast långa när man använder prefab. Vidare är långa

leveranstider ett problem, speciellt under nu rådande högkonjunktur25.

23_{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje} 24_{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje} 25_{Muntlig referens: Göran Lundström, Informatör på Fabriksbetong, Norrtälje}

(21)

20

2. Öppna & Slutna system

Öppna system definieras som prefabricerade byggnadssystem där element, komponenter och lösningarna är standardiserade så att de är kompatibla tillsammans. Således kan byggnadselement till ett byggnadsprojekt tillhandahållas av flera olika elementtillverkare på

marknaden26. Genom denna standardisering skapas en konkurrenssituation mellan tillverkare

på marknaden som är fördelaktig på flera olika sätt. För det första så pressas priserna för byggnadselementen ned vilket ger en lägre inköpskostnad för byggherren, byggentreprenören. För det andra tvingar en konkurrenssituation mellan tillverkare fram ett större ansvar för leveranser av typen ”just-in-time”. Detta medför att merkostnader för försenade leveranser

förebyggs27. Detta förklaras genom att en annan elementtillverkare kan tillverka resterande

byggnadselement för ett visst byggnadsprojekt om inte den ursprungliga elementtillverkaren levererar enligt överenskommelse. Vidare bidrar öppna system till en mer flexibel måttstandard och enkla komponenter vilket gör att arkitekten får verktyg för mer kreativa

lösningar28.

Svårigheten för öppna byggnadssystem att slå igenom är att få igång en utveckling och enas om en gemensam standard. Konsulter och prefabtillverkare behöver helt enkelt en samordning

sinsemellan i fråga om sammanfogningsteknik och knutpunkter29.

Alla entreprenadformer kan användas vid byggande med öppna system men bäst lämpat är system- eller partneringentreprenader. Vid anbudslämnande i systementreprenaden får byggnadsentreprenören en större frihet att välja sätt att organisera och utföra sin produktion. I upphandling bestäms sedan byggnadssystem men detaljprojektering får byggentreprenören komma med egna förslag på. För slutna system däremot föredrar prefabföretagen att arbeta

med totalentreprenader och att samverka direkt med byggherren30_.

2.1 Utveckling

Idag går utvecklingen i Sverige dock mot mer slutna byggnadssystem där komponenter och lösningar enbart refererar till egna företags byggnadssystem. Det vill säga att företag tillverkar helt kompletta egna byggnadssystem och också ofta monterar dessa. Företagen vill inte vara komponenttillverkare utan strävar efter framgångsrika affärshemliga system med stora

upprepningseffekter och stora serier31_{. Kritik och branschens aktörers strävan efter att bli}

kostnadseffektivare har väckt intresset att utveckla och förbättra byggnadssystem inom företagen.

26_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 27_{Boverket (2006) Bostäder byggda med volymelement, Växjö}

28_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 29_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 30_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 31_{Boverket (2006) Bostäder byggda med volymelement, Växjö}

(22)

21 Det finns inga särskilda statliga stöd för satsningar på industriellt byggande utan istället stödjer intresseorganisationerna satsningar på olika sätt inom området. Exempel på sådana intresseorganisationer är byggkostnadsforum och BQR, Rådet för Byggkvalitet. En stor

inspirationskälla för industriellt byggande anses vara Toyota och lean production32.

Byggnadsentreprenörer motiverar företagsegna slutna system med att om det inte skulle finnas företagsegna byggnadssystem skulle inte något intresse finnas att hålla ihop och effektivisera den industriella byggnadsprocessen. Även om komponenter kan utgå från öppna standarder så menar företagen att delar i byggnadssystemen måste vara entreprenörernas

affärshemligheter för att skapa konkurrens och driva utvecklingen framåt33_.

I Finland däremot är öppna system betydligt vanligare än slutna företagsegna system34. Detta

beror på att staten tagit ett större ansvar för arkitektoniska kvaliteter i boendemiljöer. Standardiserings- och bostadsbyggnadssystem har utvecklats genom statliga utredningar för hur det industriella byggandet kan möjliggöra efterfrågade boendekvaliteter. Genom statens kontroll av standarder på marknaden har företag blivit tvungna att anpassa sig till öppna

system där små aktörer också kan lämna anbud35.

2.2 Koppling till bilindustrin

Bilindustrin är särskilt intressant att jämföra den ökade prefabricerade byggindustrin med byggsystem som tar sitt uttryck idag. I båda industrierna handlar de om att öka volymer i produktionen genom en standardisering av komponenter för att lönsamheten ska bli högre och att företagen ska överleva konkurrensen på marknaden. Samtidigt är flexibilitet och möjlighet att utforma produkterna individuellt efter kundens önskemål väldigt viktigt. Inom bilindustrin är ett intressant exempel hur SAAB och Opel samverkar genom att ha gemensamma bottenplattor i sina bilar. Faktiskt så är 60-65 procent av delarna

gemensamma i dessa olika bilmärken. Figur: Biltillverkning36.

32_{SBUF (2006) Industriellt byggande – teknologisk eller organisatorisk förändring, (Stockholm), Tillgänglig digitalt:}

http://www.sbuf.se/projectdocuments/info/11195/11195%20C_Unger%20Svensk%20sammanfattning.pdf

33_{Svensk byggtjänst (2006) En idéskrift från svensk byggtjänst om industrialiserat byggande, Tillgänglig digitalt:}

http://www.byggtjanst.se/img/content/pdf/ide/indu_byggande.pdf

34_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm} 35_{Rum (7/2007) Fabriksbyggt}

http://www.ssark.se/bilder/artikelbilder/id113nr0--2006735425.jpg

36_{Figur: Biltillverkning, Tillgänglig digitalt:}

(23)

22 Filosofin är som sådan att det som inte kunder kommer i direkt kontakt med kan vara standardiserat medan det som kunden ser och kan ta på och som skapar bilens personlighet måste vara företagsspecifika delar. I byggindustrin kan en liknande filosofi vara att stommen, ihopkopplingslösningar mellan elementen kan vara standardiserade medan en mindre del för arkitektoniska och estetiska krav utvecklas projektspecifikt. En sådan standardisering skulle innebära att arkitekten fick en ny utmaning att inom ramen för standardiseringens flexibilitet skapa variation vid utformning av byggnader i olika miljöer. För att skapa volym inom byggindustrin gäller det att få till en upprepad användning av gemensamma detaljer och

komponenter. Detta leder till att elementtillverkare kan producera till ett lägre pris37.

2.3 Standardisering

Måttstandard och standardiserade anslutningar för att montera samman element är en viktig förutsättning för att komponenter och element ska kunna bytas ut och kunna köpas in från olika tillverkare. Standarder bygger på att parter frivilligt genom ett gemensamt intresse arbetar med att precisera någonting.

Det är viktigt att skilja mellan standardisering av komponenter och standardisering av företagsegna system. Det senare förefaller vanligast hos företagen idag. En viktig anledning till en standardisering av komponenter i öppna system är behovet av individuella lösningar i olika byggnadsprojekt. En alltför hög grad av standardisering kan dock vara ett skäl till varför massproduktionen av bostäder inte kunde leva upp till krav under 1960- och 1970-talet. Därför är en viktig utmaning för framtiden att hitta rätt standardiseringsgrad och en väl

avvägd kombination mellan slutna och öppna system38.

I Sverige bedrivs arbetet med standardisering av Swedish Standards Institute, SIS men genom EU har samarbetet utvidgats genom den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN. Standarder har kommit att omfatta överenskommelser om byggnadselementens mått,

toleranser och egenskaper samt provningskontroll och godkännande39. Det är särskilt

intressant att höra vad Curt Linder, Project Manager på SIS anser om byggnadsbranschens standardisering. Enligt Curt pekar mycket på att förutsättningarna är dåliga för en standardisering med öppna system inom byggnadsbranschen. Han menar att det finns alltför få intressenter som är intresserad av att ta fram en standard för mer öppna system.

37_{Fernström, G & Kämpe, P (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm}

38_{SBUF (2006) Industriellt byggande – teknologisk eller organisatorisk förändring, (Stockholm), Tillgänglig digitalt:}

http://www.sbuf.se/projectdocuments/info/11195/11195%20C_Unger%20Svensk%20sammanfattning.pdf

(24)

23 Standarden skulle också kunna bidra till att tillverkare som inte

använder standarden skulle känna sig diskriminerade på marknaden. Curt betonar också att komplikationen av att få igenom en standard inom Europa och mer globalt. Det som dock borde tala för en standardisering inom byggnadsbranschen torde vara den Europeiska byggindustrins globala strävan efter konkurrenskraft för det industriella byggandet. Även den Europeiska konkurrensen mellan materialslag som stål, trä och

betong talar för en standardisering i framtiden40.

Figur: Legobitar41_.

2.3.1 Måttstandard

Betydelsen för en måttstandard har förändrats över tiden eftersom arkitektens handlingsutrymme för att gestalta byggnaden och flexibla lösningar har ökat. Under den första och andra systemgenerationen tillverkades byggnadsdelar och komponenter på löpande band genom traditionell industriell masstillverkning. Detta rationella och högeffektiva byggande var starkt beroende av upprepningseffekter vilket också medförde en variationsbegränsning mellan elementen och därför också byggnaders arkitektur och gestaltning. Tillverkningen och byggandets ekonomi var i hög grad förknippat med serielängder på identiskt stora byggelement.

I den tredje systemgenerationen utvecklas flexible manufacturing systems, FMS som kan ses som en tillämpning av en mer tidsenlig tillverkningsteknologi än tidigare. I FMS är

komponenttillverknings ekonomi också beroende av upprepningseffekter av

tillverkningsprocessens olika moment. Till skillnad från tidigare systemgenerationer är dock måttstandardisering och elementens variantbegränsning inte lika viktig vid tillverkningen. Istället lägger FMS vikt vid att standardisera, förenkla komponenters anslutningar samt varierbarhet hos och samordning av byggnadstekniska egenskaper hos elementen.

Betydelsen av komponenternas måttsamordning har således ökat. FMS ger alltså förutsättningar för friare tyglar att ändra komponenters dimensioner, anslutningar och egenskaper utan att det innebär alltför ansträngd ekonomi. Däremot medför FMS att överenskommelser om leverans och monteringsvillkor blir viktigare utöver de som omfattar

komponenternas mått, egenskaper och anslutningar42.

40_{Kron, J & Goldkuhl, E (2006) Industriellt byggande – en nulägesrapport, Göteborg}

41_{Figur: Legobitar, Tillgänglig digitalt: http://bisonblog.blogs.com/blog/images/2007/05/12/lego.jpg} 42_{Kron, J & Goldkuhl, E (2006) Industriellt byggande – en nulägesrapport, Göteborg}

(25)

24

2.3.2 Anslutningar mellan element

I dagens läge är de nominellt måttkoordinerade komponenterna från olika tillverkare i princip omöjliga att bygga ihop utan justeringar som är ekonomiskt uppoffrande, tekniska och funktionella kvalitetsförsämringar. Anledningarna till detta är flera. För det första vill ofta tillverkare lämna ifrån sig ett komplett byggnadssystem istället för att fungera som en komponenttillverkare på marknaden. För det andra uppstår ofta olikheter mellan komponenters anslutningar och egenskaper på grund av olika val av material och tillverkningssystem mellan tillverkare. För att komponenter från olika tillverkare ska kunna köpas in till ett byggnadsprojekt krävs således en gemensam standardisering av anslutningar

mellan prefabricerade element43.

(26)

25

3. Arkitektur och estetik

Arkitektur och estetik är väldigt viktigt för att karaktärisera och skapa en upplevelse kring en viss byggnad. Arkitekturbegreppet definieras av Wikipedia enligt följande:

”Läran om formgivning av i första hand byggnader”44.

Arkitekturbegreppet hänger också starkt ihop med begreppet estetik som definieras av Wikipedia enligt följande:

”Läran om det sköna”45.

Det handlar således om att arkitekturen hos en byggnad medför positiva och negativa estetiska upplevelser av byggnaden. Byggnadens arkitektur blir därmed viktig för att byggnader ska vara estetiskt tilltalande och attraktiva på marknaden. Det gäller såväl för bostadshus såsom för kommersiella lokaler och industrier.

3.1 Bakgrund

Under miljonprogrammet under 1960-1970-talet nyttjades prefabricerade byggnadselement i stor omfattning. Anledningen till detta var att kunna producera bostäder snabbt till följd av den akuta bostadsbristen som rådde under denna tid. Den

snabba byggprocessen förklarar varför

flerbostadshusen från denna tid kom att se väldigt enformiga och av vissa uppfattas som direkt tråkiga, skokartongsliknande. Arkitekturen var helt enkelt inte tilltalande och närmiljön kom att

karakteriseras som gråa, kalla betongförorter46_.

Figur: Miljonprogrammets flerbostadshus47. Numera har den prefabricerade produktionen ett större handlingsutrymme att variera arkitektur hos byggnaden efter olika önskemål. En förutsättning för att förverkliga detta är dock att tid avsätts i projekteringsskedet för att diskutera fram en gemensam målbild,

samordna arbete och lösningar6.

44_{Wikipedia, www.wikipedia.se, (2007)} 45_{Wikipedia, www.wikipedia.se, (2007)} 46_{Wikipedia, www.wikipedia.se, (2007)}

47_{Figur: Miljonprogrammets flerbostadshus, Tillgänglig digitalt:}

(27)

26

3.2 Betongelementindustrin

Inom betongelementindustrin har omfattande utveckling och forskning inom det estetiska tilltalandet bedrivits under de senaste åren. Utvecklingen har kommit att omfatta fasader såväl som väggar, tak, trapphus, trappor, balkonger och terrasser med mera. Betongelementen kan numera utformas individuellt med bland annat specifik

ytstruktur, form och färg till monteringsfärdiga element. Betongelementen kan således fungera som både helt kompletta element med

ytmaterial eller element i egenskap att bära ytmaterial såsom tegel, klinker, granit eller

puts48_.

Figur: Fasadelement49_.

Det är i tillverkningsskedet av betongelementen som de stora möjligheterna finns för arkitekten att påverka estetiken. Ytor kan väljas från formbyggnad till bearbetning under gjutning, efterbearbetning av den hårdnade betongen och också ytbehandling genom målning och lasering. Smidigheten att åstadkomma en viss estetik hos prefabricerade element i jämförelse med att platsgjuta är att det hela kan ske kontrollerat i fabriken där elementen

ligger ner vilket är fördelaktigt 50.

48_{Betongvaruindustrin (2007) Bygga med prefab, Tillgänglig digitalt:}

http://www.betongvaruindustrin.se/BookPDFs/BookChapter0.pdf

49_{Figur: Fasadelement, Tillgänglig:}

Betongvaruindustrin (2007) Bygga med prefab, Tillgänglig digitalt: http://www.betongvaruindustrin.se/BookPDFs/BookChapter0.pdf

50_{Betongvaruindustrin (2007) Bygga med prefab, Tillgänglig digitalt:}

(28)

27 Nedanstående bilder visar hur arkitektur kan utformas idag med hjälp av prefabricerade betongelement. Fasaderna består av prefabricerade sandwichelement.

Figur: Lillåudden i Västerås51_.

På försvarshögskolan i Stockholm består fasaden av betongelement med en putsliknande yta. Elementen har gjorts stora med smala fogar och en speciell utformning av hörnelementen. Fönsterbanden är långa med utskjutande omfattningar av strängpressad aluminium.

Figur: Försvarshögskolan i Stockholm52_.

I Sticklingehöjden har ett projekt genomförts där två likvärdiga flerbostadshus uppförts där det ena var platsbyggt medan de andra använde sig av prefabricerade byggnadselement. Flerbostadshusen visar tydliga skillnader i fasadutförandet. Det platsbyggda alternativet har en gul tegelmur istället för de prefabricerade fasadelementen av betong med

51_{Figur: Lillåudden i Västerås, Tillgänglig digitalt:}

Betongvaruindustrin (2007) Bygga med prefab, Tillgänglig digitalt: http://www.betongvaruindustrin.se/BookPDFs/BookChapter0.pdf

52_{Figur: Försvarshögskolan i Stockholm, Tillgänglig digitalt: Betongvaruindustrin (2007) Bygga med prefab, Tillgänglig digitalt:}

(29)

28

gjutlistindelning53. Projektet är från början av 1990-talet och visade på stora ekonomiska och

tidsmässiga vinster med att använda sig av prefabricerade byggnadselement.

Figur: Sticklingehöjden54_.

3.3 Begränsningar

Det råder olika åsikter om ifall de prefabricerade elementen ger förutsättningar för en god arkitektur och estetik hos byggnader. Inställningen har till stor del påverkats av miljonprogrammets rationella bostadsbyggande som bidragit till en mer negativ än positiv inställning till prefabricering i detta avseende.

Det arkitekter gör gällande i sammanhanget är att det estetiska uttrycket för byggnaden påverkas negativt av de skarvar som uppkommer mellan fasadelementen. Det beror på att det helt enkelt finns begränsningar för transportmått hos de lastbilar som transporterar elementen till byggarbetsplatsen. I en artikel framgår att det är svårt att komma ifrån problemet med skarvar i samband med prefabricerad produktion. Försök har utförts att fylla igen dessa så att de inte ska vara lika framträdande vilket oftast istället resulterat i sprickor i skarvarna. Ett alternativ är att låta skarvarna vara synliga och till och med att förstärka dem som Josefina

Nordmark, från MAF arkitektkontor menar55. Det blir således en uppgift för arkitekten att

vända problemen till möjligheter och utveckla en god estetik kring skarvproblematiken.

53_{Paus, K (1996) Platsbygge - prefabbygge inom Sticklingehöjden, Lidingö : en jämförande studie, Stockholm} 54_{Figur: Sticklingehöjden, Tillgänglig:}

Sticklingehöjden, Paus, K, (1996) Platsbygge - prefabbygge inom Sticklingehöjden, Lidingö: en jämförande studie, Stockholm

(30)

29 Det som ofta begränsar arkitektens handlingsutrymme för att utforma arkitektur hos en byggnad är byggnadsentreprenörens ständiga önskan att rationalisera byggnadsprocessen. Det beror helt enkelt på att det rationella byggandets syfte är att minimera kostnader och därför väljs företrädelsevis en standardutformning av byggnader. Därför handlar det för arkitekter om att verkligen vara med från början eftersom vid en prefabricerad produktion är det i tidiga skeden som möjligheten finns att påverka.

Arkitektens problematiska handlingsutrymme stärks även av en artikel om industriellt byggande i framtiden där Sandra Nolgren intervjuar de båda författarna Ylva Gunterberg Ädelqvist och Jonas Runberger som skrivit Boverkets utgåva ”Bostäder byggda med volymelement”. Av intervjun framgår att arkitektoniska möjligheter i den industriella byggprocessen har kommit att behandlas separat istället för integrerat genom hela byggnadsprocessen. Jonas menar att ett byggnadssystem oftast inte har valts förrän det att arkitekten i stort sett är klar med sitt förslag på byggnaden och detta är till en stor nackdel. Arkitekten är i detta skede oftast är bortkoppad ur byggnadsprocessen och i bästa fall får

arkitekten modifiera sina ritningar för att göra huset byggbart anser Ylva56.

En viktig konsekvens för den yttre gestaltningen är att bjälklagstjockleken blir större vid användning av byggnadselement eftersom ett övergolv måste på elementen för att installationer ska kunna dras. Detta medför konsekvenser för arkitekturen och byggnadens

totalhöjd57. För ett femvåningshus innebär detta en extra höjd på 1 meter. Den ökade höjden

innebär dels merkostnader för material samt kan vara avgörande när det kommer till planbestämmelser för byggnadshöjd i innerstaden. För arkitekturen blir det hela synligt i proportioner mellan fönster och täta ytor i fasaden. Fönster får vanligen långa höjdavstånd

emellan sig58.

56_{Rum (7/2007) Fabriksbyggt}

http://www.ssark.se/bilder/artikelbilder/id113nr0--2006735425.jpg

57_{Muntlig referens: Jonas Lundh, Entreprenadchef NCC, Västerås} 58_{Boverket (2006) Bostäder byggda med volymelement, Växjö}

(31)

4. Entreprenadformer

Val av entreprenadformer, dvs. hur ansvar skall fördelas för entreprenadarbetet mellan berörda entreprenörer och även ansvar för projektering skall fördelas mellan byggherre/beställare och entreprenörer

hur mycket beställaren vill utforma och påverka i detalj väljer man entreprenadform

I de branschregler som vanligtvis används i avtalsförhållanden mellan beställare oc utförarentreprenader skiljer man normalt på två olika entreprenadformer, totalentreprenad och utförandeentreprenad. Begrepp som används som entreprenadformer utöver dessa är snarare organisationsformer. Generellt sätt kan man inte peka på att en entrepre

en annan, det får bedömas från falla till fall. Vilket alternativ som bör väljas avgörs främst av projektet i sig, byggherrens organisation och tillgångar på entreprenadkompetens. Riskerna i projektet måste avvägas i förhållande till f

utfallet samt hur konkurrens

entreprenadjuridikens komplexitet och för att sluta avtal med förväntad ansvarsfördelning krävs goda kunskaper inom entreprenadjuridi

4.1 Totalentreprenad

Totalentreprenad innebär att byggherren endast ingår ett avtal

och utförande av entreprenaderna. Totalentreprenören ansvarar för att byggnaden uppförs enligt gällande normer och i linje

Entreprenören har ansvaret för projekteringen, men beställare kan påverka utförandet med att i kontraktshandlingarna ange krav och önskemål. Men principiellt har totalentreprenören

Figur: Totalentreprenad64_.

59_{Boverkets byggkostnadsforum (2004) Entreprenadformer}

http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Kalkylmodeller/Entreprenadformer/Entrepre

60_{Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:} 61_{Boverkets byggkostnadsforum (2004) Entreprenadformer}

http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Kalkylmodeller/Entreprenadformer/Entreprenadformer%20(2).pdf

64_{Figur: Totalentreprenad, Tillgänglig: Byggledarna}

http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm

Entreprenadformer

Val av entreprenadformer, dvs. hur ansvar skall fördelas för entreprenadarbetet mellan berörda entreprenörer och även ansvar för projektering skall fördelas mellan

re och entreprenörer59. Det finns flera alternativ att välja på, beroende på

hur mycket beställaren vill utforma och påverka i detalj väljer man entreprenadform

I de branschregler som vanligtvis används i avtalsförhållanden mellan beställare oc utförarentreprenader skiljer man normalt på två olika entreprenadformer, totalentreprenad och utförandeentreprenad. Begrepp som används som entreprenadformer utöver dessa är snarare organisationsformer. Generellt sätt kan man inte peka på att en entreprenadform är bättre än en annan, det får bedömas från falla till fall. Vilket alternativ som bör väljas avgörs främst av projektet i sig, byggherrens organisation och tillgångar på entreprenadkompetens. Riskerna i projektet måste avvägas i förhållande till förväntad kvalitet och det förväntade ekonomiska utfallet samt hur konkurrens- och prissituationen ser ut. Att observera är entreprenadjuridikens komplexitet och för att sluta avtal med förväntad ansvarsfördelning

krävs goda kunskaper inom entreprenadjuridiken61.

Totalentreprenad innebär att byggherren endast ingår ett avtal som omfattar både projektering och utförande av entreprenaderna. Totalentreprenören ansvarar för att byggnaden uppförs enligt gällande normer och i linje med funktionskrav som anges i förfrågningsunderlaget Entreprenören har ansvaret för projekteringen, men beställare kan påverka utförandet med att i kontraktshandlingarna ange krav och önskemål. Men principiellt har totalentreprenören

normalt hela ansvaret63. En nackdel med

entreprenadformen kan vara den

konkurrensbegränsning som uppkommer. ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader) är bestämmelser som är avsedda att användas vid upphandling för entreprenader som skall utföras som totalentreprenad.

Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:

http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Kalkylmodeller/Entreprenadformer/Entreprenadformer%20(2).pdf , Tillgänglig digitalt: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm

http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Kalkylmodeller/Entreprenadformer/Entreprenadformer%20(2).pdf , Tillgänglig: Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:

30 Val av entreprenadformer, dvs. hur ansvar skall fördelas för entreprenadarbetet mellan berörda entreprenörer och även ansvar för projektering skall fördelas mellan . Det finns flera alternativ att välja på, beroende på

hur mycket beställaren vill utforma och påverka i detalj väljer man entreprenadform60.

I de branschregler som vanligtvis används i avtalsförhållanden mellan beställare och utförarentreprenader skiljer man normalt på två olika entreprenadformer, totalentreprenad och utförandeentreprenad. Begrepp som används som entreprenadformer utöver dessa är snarare nadform är bättre än en annan, det får bedömas från falla till fall. Vilket alternativ som bör väljas avgörs främst av projektet i sig, byggherrens organisation och tillgångar på entreprenadkompetens. Riskerna i örväntad kvalitet och det förväntade ekonomiska och prissituationen ser ut. Att observera är entreprenadjuridikens komplexitet och för att sluta avtal med förväntad ansvarsfördelning

som omfattar både projektering och utförande av entreprenaderna. Totalentreprenören ansvarar för att byggnaden uppförs

med funktionskrav som anges i förfrågningsunderlaget62.

Entreprenören har ansvaret för projekteringen, men beställare kan påverka utförandet med att i kontraktshandlingarna ange krav och önskemål. Men principiellt har totalentreprenören

. En nackdel med entreprenadformen kan vara den

konkurrensbegränsning som uppkommer. ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader) är bestämmelser som är avsedda att användas vid upphandling för entreprenader som skall utföras som

(32)

4.2 Utförandeentreprenad

Beställaren ansvarar för och upprättar projekteringen, medan entreprenören svarar för utförandet. Entreprenören skall i enighet med handlingarna utföra arbetena. Entreprenadformens huvudansvar

är projekterings relaterade går entreprenören fri.

Utförandeentreprenader kan indelas i fyra huvudtyper, efter hur de upphandlas: mycket delad entreprenad, delad entreprenad, generalentreprenad och s

Skillnaderna mellan dessa består bl.a. av hur stor del av samordningen som beställaren själv

vill ansvara för65_.

4.3 Mycket delad entreprenad

Den traditionella byggnadsentreprenaden delas upp i olika ansvarsområden, mindre

entreprenader. Byggherren ingår i denna entreprenadform avtal med såväl projektörer som de enskilda entreprenörerna och hela samordningsansvaret ligger på byggherren. Vanligtvis används denna entreprenadform av erfarna byggherrar, exempelvis fastighetsbolag.

Figur: Mycket delad entreprenad67

.

65_{Boverkets byggkostnadsforum (2004) Entreprenadformer}

66_{Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:}

67_{Figur: Mycket delad entreprenad, Tillgänglig: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm}

Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:

4.2 Utförandeentreprenad

Beställaren ansvarar för och upprättar projekteringen, medan entreprenören svarar för utförandet. Entreprenören skall i enighet med handlingarna utföra arbetena. Entreprenadformens huvudansvar ligger således på beställaren, och om fel uppkommer som är projekterings relaterade går entreprenören fri.

Utförandeentreprenader kan indelas i fyra huvudtyper, efter hur de upphandlas: mycket delad entreprenad, delad entreprenad, generalentreprenad och samordnad generalentreprenad. Skillnaderna mellan dessa består bl.a. av hur stor del av samordningen som beställaren själv

4.3 Mycket delad entreprenad

treprenader. Byggherren ingår i denna entreprenadform avtal med såväl projektörer som de enskilda entreprenörerna och hela samordningsansvaret ligger på byggherren. Vanligtvis används denna entreprenadform av erfarna byggherrar, exempelvis fastighetsbolag.

Fördelar med entreprenadformen är möjligheten att kunna handla upp entreprenader med det bästa anbudet, konkurrensen ger goda förutsättningar. Däremot tillkommer stora kostnader för samordning och administration.

Projektering kan ske parallellt und entreprenadtiden och innebär möjligheter till en snabb byggstart

http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm , Tillgänglig digitalt: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm

31 Beställaren ansvarar för och upprättar projekteringen, medan entreprenören svarar för utförandet. Entreprenören skall i enighet med handlingarna utföra arbetena. ligger således på beställaren, och om fel uppkommer som Utförandeentreprenader kan indelas i fyra huvudtyper, efter hur de upphandlas: mycket delad amordnad generalentreprenad. Skillnaderna mellan dessa består bl.a. av hur stor del av samordningen som beställaren själv

treprenader. Byggherren ingår i denna entreprenadform avtal med såväl projektörer som de enskilda entreprenörerna och hela samordningsansvaret ligger på byggherren. Vanligtvis används denna entreprenadform av erfarna byggherrar, exempelvis fastighetsbolag.

Fördelar med entreprenadformen är möjligheten att kunna handla upp entreprenader med det bästa anbudet, konkurrensen ger goda förutsättningar. Däremot tillkommer stora kostnader för samordning och administration.

Projektering kan ske parallellt under entreprenadtiden och innebär

(33)

4.4 Delad entreprenad

Entreprenadformen har inte samma fördelar som vid mycket delad entreprenad med avseende på projektering. Handlingar måste vara klara för respektive delentreprenad innan byggstart. Byggherrens samordningsansvar är i denna entreprenad mindre än

entreprenad och det är således enklare att definiera entreprenadgränserna

4.5 Generalentreprenad

Då en entreprenör svarar för samtliga arbeten på byggarbetsplatsen brukar detta benämnas generalentreprenad. Detta innebär att beställa

avtal med en generalentreprenör som i sin tur handlar upp sina underentreprenörer Generalentreprenören ansvarar för allmänna hjälpmedel och likaså för samordningen mellan

Figur: Generalentreprenad71

70_{Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:}

71_{Figur: Generalentreprenad, Tillgänglig: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm}

Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:

Kännetecknande för delad entreprenad är att alla byggmästararbeten är samlade i en entreprenad. Byggherren har avtal direkt med projektörer och de

olika sidoentreprenörerna. Vanligtvis brukar

byggnadsentreprenören kallas för huvudentreprenör och ansvara för vissa allmänna hjälpmedel, t.ex. bodar och ställningar. Ansvar för samordning av

entreprenörer kan även läggas på

huvudentreprenören.

Entreprenadformen har inte samma fördelar som vid mycket delad entreprenad med avseende på projektering. Handlingar måste vara klara för respektive delentreprenad innan byggstart. Byggherrens samordningsansvar är i denna entreprenad mindre än vid mycket delad

entreprenad och det är således enklare att definiera entreprenadgränserna68_.

Då en entreprenör svarar för samtliga arbeten på byggarbetsplatsen brukar detta benämnas generalentreprenad. Detta innebär att beställare svarar för projektering, och enbart ingår ett avtal med en generalentreprenör som i sin tur handlar upp sina underentreprenörer Generalentreprenören ansvarar för allmänna hjälpmedel och likaså för samordningen mellan

entreprenörerna.

Byggherrens administrativa kostnader blir mindre än vid en delad entreprenad, eftersom samordning är på generalentreprenadens ansvar. Ansvarsförhållanden blir enklare och gynnsammare för byggherren då endast denna

part har ett avtal70.

, Tillgänglig digitalt: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm

http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm , Tillgänglig digitalt: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm

32 Kännetecknande för delad entreprenad är att alla byggmästararbeten är samlade i en entreprenad. med projektörer och de

olika sidoentreprenörerna. Vanligtvis brukar

byggnadsentreprenören kallas för huvudentreprenör och ansvara för vissa allmänna hjälpmedel, t.ex. bodar och ställningar. Ansvar för samordning av

entreprenörer kan även läggas på

Entreprenadformen har inte samma fördelar som vid mycket delad entreprenad med avseende på projektering. Handlingar måste vara klara för respektive delentreprenad innan byggstart. vid mycket delad

Då en entreprenör svarar för samtliga arbeten på byggarbetsplatsen brukar detta benämnas re svarar för projektering, och enbart ingår ett

avtal med en generalentreprenör som i sin tur handlar upp sina underentreprenörer69.

Generalentreprenören ansvarar för allmänna hjälpmedel och likaså för samordningen mellan nistrativa kostnader blir mindre än vid en delad entreprenad, eftersom samordning är på generalentreprenadens ansvar. Ansvarsförhållanden blir enklare och för byggherren då endast denna

(34)

33

4.6 Samordnad generalentreprenad

För att nyttja generalentreprenadens fördelar i kombination med delad entreprenad används denna entreprenadform. Upphandlingen sker av byggherren som infordrar anbud som för en delad entreprenad, senare låter man byggnadsentreprenören överta upphandlingen för övriga entreprenörer. Rättigheter och skyldigheter som byggherren har förutsätts att generalentreprenör övertar. Denna entreprenadform ger byggherren stort inflytande och kontroll över kostnaderna för varje delentreprenad. Kontraktshandlingarna för samordnad generalentreprenad innebär att mycket högre krav ställs än på ren generalentreprenad. Därför

krävs att varje delentreprenad beskrivs noggrant i förfrågningsunderlaget72_.

4.7 Funktionsentreprenad

Vid denna form låter man entreprenören även sköta drift och underhåll av byggnaden under hela, eller del av brukstiden. Större hänsyn tas därmed till vad det kommer att kosta att driva byggnaden, vilket i allmänhet är den största kostnaden. Denna entreprenadform är dock fortfarande ovanlig.

4.8 Partneringentreprenad

Samarbetsformen innebär att beställaren och utföraren jobbar tätare än vanligt i projektet. Tillsammans gör parterna detaljprojekteringen. Målet är att få samma kvalitet med bättre ekonomi. Incitamentet för parterna är att beställaren och utföraren gemensamt delar alla

besparingar som kan göras utan att ge avkall på kvaliteten73.

72_{Byggledarna Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt: http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm} 73_{Boverkets byggkostnadsforum (2004) Entreprenadformer, Tillgänglig digitalt:}