Ystads sandskog(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området ligger som en smal remsa mellan Östersjön och väg 9 öster om Ystad och utgörs framförallt av en äldre tallskog på fossila sanddyner. Under senare delen av 1800-talet planterades stora arealer med framförallt tall längs sydkusten för att binda sanden. Idag återstår ytterst små arealer med rörlig sand och den trädklädda
Utbyggnadsområden
sanddynen utgörs av fossila dyner med en relativt stabiliserad vegetation. Den flacka sandstranden och de öppna sanddynerna ingår i ett dynamiskt dynsystem som ständigt påverkas av erosion eller ackumulation av sand under kraftiga stormar.
Sandhammaren – Kåseberga(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)
-
utgör ett av landets största kustdynsområden och har höga biologiska värden, med mycket artrik flora och insektsfauna.Vid havsstranden pågår en kontinuerlig vegetationssuccession när nya dyner ständigt bildas. Området är även ett populärt utflyktsmål för rekreation och friluftsliv samt utgör ett betydande turistmål. I Sandhammaren - Kåseberga finns det enda större sammanhängande skogsområdet i sydöstligaste Skåne.
Krageholmssjön(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området omfattar hela sjön (ön Lybeck undantaget då detta är ett eget Natura 2000-område) och en smal del av strandzonen. Sjön karakteriseras av breda vassbälten och tidvis grumligt vatten och är kraftigt näringspåverkad. Sett över tiden har sjön blivit allt mer näringsrik vilket också indikeras av de allt mer omfattande
algblomningarna senare år.
Ellestadssjön(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området kallas också sydöstskånska sjölandskapet för här ligger förutom Ellestadssjön även Krageholmssjön, Sövdeborgssjön,
Snogeholmssjön och Sövdesjön. Alla sjöarna utgörs av dödisgropar som bildades under istiden. De flesta av dessa sjöarna är förbundna med varandra. Sjöarna har mycket stora limnologiska värden på grund av låga halter av miljögifter. De har också ett ornitologiskt högt värde.
Fredriksbergs mosse(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - i området finns ett tjugotal permanenta smådammar som hyser en mycket rik groddjursfauna med bland annat Natura 2000-arterna klockgroda och större vattensalamander. Området är centrum för landets förekomst av lövgroda och klockgroda. Åtskilliga vatten har restaurerats eller anlagts i området under 1990-talet, vilket har lett till att landets största populationer av löv- och klockgroda har kunnat utvecklas.
Högestads mosse(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Högestads mosse består
huvudsakligen av betade fuktängar och kärr som omgärdar ett antal torra småkullar. Inom reservatet ryms en stor variation av vegetationstyper med allt från torr och fattig hed till rikkärr. Därför kan man också finna uppemot 300 växtarter på Högestads mosse.
Fyledalen(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området har högsta värde ur biologisk, ekologisk, geovetenskaplig, markhistorisk och landskapsbildsmässig synpunkt. Fyledalen
karakteriseras av branta sluttningar med ädellövskog och en plan botten dominerad av kulturbetesmark där Fyleån rinner fram. Artrikedomen är hög och flera ovanliga växtarter förekommer.
Skoghejdan(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - beläget i ett mjukt böljande
odlingslandskap och utgör tillsammans med naturreservaten Ållskog och Svartskylle ett av Skånes största sammanhängande områden med naturbetesmark. I det småbrutna landskapet trivs bland annat ovanliga groddjur och insekter.
Nyvångsskogen(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - ett sammanhängande skogsområde dominerat av bokskog med insprängda sumpskogsmarker och med en del granskogsplanteringar.
Området breder ut sig på svagt kuperad mark väster om Fyledalen och gränsar i söder till Natura 2000-området Skogshejdan.
Skogshusets enefälad(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - en betesmark med mycket lång hävdkontinuitet. Området är gammal utmark där endast mindre delar varit uppodlade i sen tid.
Förutom höga floristiska värden så finns det också höga faunistiska värden med förutom större vattensalamander, klockgroda och lövgroda.
Ljungatorpskärret(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - inom området finns, förutom
Bjersjöholms ädellövskog(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området utgörs av rika ängslövskogar, omgivna av trivialare bok- och askskogar. De dominerande träden är framförallt bok och alm, där en del av bokträden kan vara mer än 250 år gamla. Övriga trädslag är ek och ask. Den rikliga förekomsten av död ved i form av lågor och döda, stående träd utgör grunden för existensen av vedlevande insekter, snäckor och en rik svampflora.
Kabusa(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området utgörs av ett markerat åssystem med sanddyner och berg. De vida sandhedarna på Kabusa som hävdas som betesmark, sträcker sig från området runt Kabusaåns mynning i väster till Hammars backar i öster. Branten vid Hammars backar stupar ca 30–40 meter ner mot havet. Området blir fuktigare i nordost mot Ingelstorps mosse och längs Kabusaåns flöde genom de öppna betesmarkerna. Området har en lång tradition som betes- och jordbruksmark och partierna inåt land var uppodlade på 1940-talet. Idag betas hela området av nötkreatur. Tidigare fanns ett vidsträckt våtmarksområde här som kallades Hammarsjön.
Området är dränerat genom en grävd kanal, Hammars ränna. Kabusaån har rätats ut i samband med att fördjupning har genomförts. På Kabusa förekommer idag en mängd olika aktiviteter, bland annat används området som militärt övningsfält och utnyttjas flitigt för rekreation och friluftsliv.
Bellinga(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - området ligger vid Ellestadssjöns sydvästra ända och består av kulturlandskapet runt Bellinga slott. I området förekommer ett stort antal jätteekar och jättebokar. Hela den övre halvan av området är skogsbeklädd, medan den södra halvan består av den betade hagmarken. Även ett mindre, fuktigare område finns i hagmarkens södra del.
Kommunens ställningstagande Framtida risker
Under översiktsplanens planperiod fram till år 2030 ser kommunen följande risker som kan skada Natura 2000-områden i kommunen:
Sandhammaren - Kåseberga kan eventuellt påverkas av utbyggnadsområdet i Kåseberga enligt planförslaget. (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)
Natura 2000-område för Sandhammaren - Kåseberga sträcker sig längs kusten mellan Hammars backar och Sandhammaren, undantaget bebyggelseområdena i Kåseberga och Löderups strandbad. Utbyggnad föreslås i Kåseberga som angränsar till Natura 2000-området.
Utbyggnads-/ utvecklingsområdet i Kåseberga är tänkt att innehålla ett flertal funktioner och endast en mindre del är tänkt för bostadsbebyggelse. Hela området är idag ianspråktaget för skilda ändamål, och kommunens
utpekande av området i översiktsplanen syftar till att visa på behovet att göra avvägningar mellan olika intressen och att genom detaljplanering reglera användning, exploatering och andra villkor. För att inte påverka de
ekologiska värdena negativt bör träd skyddas genom planbestämmelser och marklov. Användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område kan kräva tillstånd. Det är därför viktigt att vid all planläggning i
eller i närheten av Natura 2000-områden göra en tidig bedömning om planen riskerar att påverka området eller inte.
Analys av påverkan och effekter Ett ökat besöksantal
Nedskräpning till följd av ökat besöksantal kan innebära en skada på djurlivet
Risk för att den fridlysta lökgrodan och lövgrodan påverkas negativt då dammen Gravarne angränsar mot utbyggnadsområdet
Höga byggnadsverk kan vara en risk för fåglar
Vägledning och ställningstagande hur värden ska tas tillvara
Användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000 kan kräva tillstånd. Det är därför viktigt att vid all planläggning i eller i närheten av Natura 2000-områden göra en tidig bedömning om planen riskerar att påverka området eller inte. Om risk för påverkan föreligger bör detta utredas vidare, förslagsvis i en naturvärdesinventering eller miljökonsekvensbeskrivning, MKB.
Löderups strandbad
I Löderups strandbad föreslås inget nytt utbyggnadsområde men Natura 2000-området kan eventuellt påverkas av befintlig camping öster om bebyggelsen i Löderups strandbad(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen).
(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)
Behov av analys för påverkan och effekter
Befintliga kustskydd i form av hövder och stenskoningar medför negativ påverkan på Natura 2000-området öster om Löderups strandbad. De hårda konstruktionerna som hindrar erosionen i den bebyggda delen bidrar till en ökad erosion i den delen av naturreservatet som ligger nedströms om skydden.
Vägledning och ställningstagande hur värden ska tas tillvara
Kommunens kustskyddsstrategi för Löderups strandbad är på kort sikt (2018-2025) att säkerställa strandlinjen. I Löderups strandbad finns förutsättningar för att gå olika vägar i framtiden. Ett alternativ är att säkerställa kustlinjen genom att underhålla och förstärka de befintliga skydden men acceptera det faktum att stranden är borta. Ett annat alternativ är att försöka återskapa strandmiljön genom strandfodring. Med anledning av områdets utsatta läge med pågående kusterosion finns ett riskområde markerat på markanvändningskartan som visar var byggrätter bör ses över och eventuellt upphävas. I lov- och tillståndsprövningar ska markens lämplighet studeras närmare och utredas i områden som är belägna under +5 meter över havet och ligger inom ett område som riskerar att erodera bort till följd av havsnivåhöjningen och med hänsyn till nuvarande
erosionsförhållanden.
Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet 27–29 § miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område.
Den befintliga campingen i Löderups strandbad föreslås ligga kvar, då det är svårt att hitta en ny lokalisering som kan ersätta befintligt läge i området. Kommunen kommer behöva ta fram fördjupande utredningar för att
säkerställa campingen.
Nybrostrand
Det utpekade området för campingetablering gränsar mot ett Natura 2000-område. Användning av mark och
Behov av analys för påverkan och effekter
Ett ökat besöksantal kan innebära en större mängd avfall i området som kan påverka Natura 2000-området negativt
Ett ökat besöksantal kan också innebära en positiv påverkan då besökare river upp sandblottor
Vägledning och ställningstagande hur värden ska tas tillvara
Användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område kan kräva tillstånd. Det är därför viktigt att vid all planläggning i eller i närheten av Natura 2000-områden göra en tidig bedömning om planen riskerar att påverka området eller inte. Om risk för påverkan föreligger bör detta utredas vidare, förslagsvis i en
naturvärdesinventering eller miljökonsekvensbeskrivning, MKB.