fördjupingar för riksintresseområdena. För att påverkan på riksintressena ska kunna bedömas i översiktsplanen behöver riksintresseanspråken fördjupas. (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)
Sjörup - Charlottenlund - Snårestad (M:K 158)(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) Motivering: Flackt slotts- och kustlandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet kring Charlottenlunds slott med av godsförvaltningen genom århundraden präglat landskap och bebyggelse.
(Fornlämningsmiljö, Bymiljö).
Uttryck för riksintresset: Höggravfält och bronsåldershögar i flack kustterräng, bla Snårestads-högen. Sjörups medeltida kyrkoruin som under 1960-talet iordningställts samt Sjörups gamla kyrkby med bebyggelse från tiden 1800-1900-tal. Snårestads medeltida kyrka som under 1920-talet omgestaltats och Snårestads by norr om kyrkan.
Charlottenlunds slott - f.d. Snårestads säteri - med bebyggelse från 1850-talet och med huvudbyggnad i
medeltidsinspirerande stil av H J Strömberg, omfattande allésystem och bokskogsbestånd samt ett av stordriften vid Charlottenlund dominerat och helt präglat landskap.
Kommunens ställningstagande
I planen föreslås utveckling av Snårestad i den västra delen av byn. Föreslagen bebyggelse i Snårestad blir en naturlig utbyggnad av byn och kan på så vis nyttja befintlig infrastruktur. En utbyggnad av befintlig by anses inte påtagligt skada det flacka slotts- och kustlandskapet som motiveras i riksintressets beskrivning. Det krävs dock att höjdsättning i området hanteras med stor varsamhet till landskapet och marknivåer bör behållas för att anpassa bebyggelse till backlandskapet för att inte påtagligt skada riksintresset. I samband med planläggning bör det utredas i vilken omfattning exploatering är möjlig för att inte riskera påtaglig skada på riksintresset. Vidare ska planläggning föregås av en ortsanalys så att viktiga karaktärsdrag och bebyggelsemönster för Snårestads befintliga bebyggelse tillvaratas i tillkommande bebyggelse. Gestaltningen av husen bör ske med anpassning till befintlig bebyggelse vad gäller höjd, volymer och taklutningar. Inom utbyggnadsområdet bör det också tillföras värden som är typiska för landskapet, såsom trädalléer och dungar av stora träd.
Länsstyrelsen skriver i granskningsyttrandet att utbyggnadsområdet i Snårestad kan ligga i konflikt med riksintresset. Länsstyrelsen anser att i samband med planläggning behöver det utredas i vilken omfattning exploatering är möjlig för att inte riskera påtaglig skada på riksintresset.
Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby (M:K 160)(länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)
Motivering: Utpräglat och vidsträckt slottslandskap kring slotten Bjärsjöholm, Marsvinsholm och Ruuthsbo med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt av godsen genom århundraden präglat odlingslandskap sammanbundet av ett omfattande och landskapsdominerande allésystem. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö, Järnvägsmiljö).
Uttryck för riksintresset: De dominerande bronsåldershögarna Tvehögarna och Hersarekull. Slotten - alla med medeltida ursprung - men med av 1800-talet präglat byggnadsbestånd, resterna av Bjärsjöholms
renässansborg från 1570-talet, Bjärsjöholms nya slott från 1850 uppfört efter ritningar av F Meldahl, det renässansinfluerade Marsvinsholms slott från 1850-talet uppfört efter ritningar av Ch F Zwingman samt stort omgivande komplex av ekonomibyggnader och arbetarbostäder i Christian IV-stil samt tillhörande allésystem och parklandskap samt vallgrav. Ruuthsbo av om- och tillbyggnader präglade 1700-talsanläggning med tillhörande ekonomibebyggelse i gråsten och tegel samt vid Svarteån intressanta broar från 1900-talets början. Grevebanan, järnvägen Ystad - Malmö, anlagd på 1870-talet av godsen längs sträckan som ett led i snabbare
spannmålstransporter. Bjäresjö kyrkby med kyrka av medeltida ursprung som under 1700-talet omgestaltats samt
I området ingår även: Källesjö gård av medeltida ursprung med kapell- och gårdslämningar från medeltiden med varierat byggnadsbestånd från omkring 1750 till nutid.
Kommunens ställningstagande
I översiktsplanen föreslås en solcellspark öster om Svarte. Kommunens bedömning är att den inte kommer medföra påtaglig skada på riksintresset. Länsstyrelsen kan inte utesluta att föreslagen solcellspark kan innebära påtaglig skada på riksintresse Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby [M160], och frågan behöver utredas ytterligare i samband med 12:6-samråd med Länsstyrelsen. Bakgrunden är att det mellan Ystadbanan och väg 9 ligger ett pärlband av kända fornlämningar, gravfält, boplatser och gravhögar. Denna förhistoriska bruknings- och bosättningskontinuitet är en del av motivet för riksintresse Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby [M160].
Det är kommunens uppfattning att den text i riksintressebeskrivningen som innefattar stycket ”I området ingår även” inte är att betrakta som en del av riksintresseanspråket.
Krageholm (M:K 162)
Motivering: Slottslandskap kring Krageholms slott med delvis bevarad medeltida bebyggelse som senare omgestaltats och som idag är av stort arkitekturhistoriskt intresse.
Uttryck för riksintresset: Krageholms medeltida trelängade slottsanläggning med slottskyrka som under 1740-talet omgestaltats enligt karolinska förebilder av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y, vallgravar och på f.d.
ladugårdsholmen en under 1800-talet anlagd park med runsten och bildsten, välbevarad ekonomi- och
arbetarbebyggelse från främst 1800-tal som uppförts av såväl gråsten som tegel. Sövestads kyrkby med medeltida kyrka och karaktäristiska bebyggelseinslag.
Kommunens ställningstagande
Riksintresset berörs av utbyggnadsförslag i östra delarna av Sövestad (markanvändning stadsbygd). Sövestads kyrkby med medeltida kyrka och karaktäristiska bebyggelseinslag ingår i riksintresset. Riksintresset berörs av utbyggnadsförslag i östra delarna av Sövestad. Utbyggnaden föreslås utifrån att kunna bygga samman
idrottsområdet med byn och att komma bort från riksväg 13. Det är kommunens uppfattning att en utbyggnad av byn kan ske med hänsyn till riksintressets värden. Riksintresset kan tillgodoses genom att ny bebyggelse
gestaltningsmässigt skiljs från den äldre bebyggelsen, och att utbyggnad sker inom ett samlat område, varvid läsbarheten av Sövestads äldre kulturhistoria blir tydlig.
Högestad - Stora Köpinge mm (M:K166)
Motivering: Dalgångsbygd längs med Nybroån med förhistorisk bruknings- och bosättnigskontinuitet där framväxten av landskapet och bebyggelsen präglats av godsförvaltningen vid Högestads slott. (Slottsmiljö, Sockencentrum, Kvarnmiljö).
Uttryck för riksintresset: Stora samlade och landskapsdominerande fornlämningsmiljöer, runddösen Trollastenen och lämningar efter Stora Köpinge strategiskt belägna vikingatida handelsplats. Högestads slott av medeltida ursprung med slottsbyggnad från 1630-talet, ovanligt välbevarad ekonomi- och arbetarbebyggelse från 1700-1800-tal i gråsten eller tegel, parkanläggning och stora allésystem. Högestads kyrka av medeltida ursprung som
omgestaltats under 1890-talet, Högestads prästgård från 1870-talet, skolhus. Änkesätet Lyckås från 1860-talet i tidstypisk villastil, 1700-tals stenvalvbroar. Svenstorps kvarn från 1850-talet, mjölnarebostad samt Svenstorps villa från 1870-talet. Stora Köpinges under 1700- och 1800-talen omgestaltade medeltida kyrka samt för en kyrkby karaktäristiska bebyggelseinslag som prästgård från 1849, skola och gatehus från 1800-talet.