Kulturhistoriska karaktärsdrag
- Byggnadsminnesmärkt godsmiljö med aktivt jordbruk. Hette tidigare Gundralöv som har anor från 1300-talet.
Godsets huvudbyggnad i sitt nuvarande utseende är från 1870-talet.
- Böljande jordbrukslandskap kring byn, brutna av alléer i fyra väderstreck.
- Uppvuxen anlagd trädgård med damm och fontän samt park/skog som omgärdar godset i norr.
- Huvudbyggnaden är stilistiskt en eklektisk byggnad präglad av 1800-talets blandstilar och nystilar, flertalet ekonomibyggnader ligger på fastigheten. Huvudbyggnaden är rikt utsmyckad med detaljer och profileringar i puts.
Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt med en hög putsad, profilerad och avfärgad sockel i mörkgrått. De värderade ekonomilängorna ligger som två flyglar söder om huvudbyggnaden och är uppförda i natursten och mönstermurat tegel i romantiserande medeltidsstil. Den sista värderade ekonomilängan är uppförd i
mönstermurat tegel som blivit putsat och avfärgat i rött och gult.
- Huvudbyggnadens taktyp är typisk för slotts- och herrgårdsbyggnader vilken är blandad beroende på del. Här är huvuddragen ett sadeltak i östvästlig riktning och sluttande mansardtak med torn i de östra och västra delarna.
Täcket är av skiffer. Sadeltak är dominant bland ekonomibyggnaderna och täckta med lertegelpannor, papp eller plåt dominerande.
- Ekonomibyggnaderna är placerade utmed och i närhet landsvägen genom miljön med långsida mot vägen.
Östra ekonomibyggnaden i tre och ett halvt plan åt norr, med naturstenssockelvåning och murade tegelfasader. Foto taget från söder. Källa:
Bebyggelseregistret. Foto: Jensen, Catharina © Länsstyrelsen Skåne.
Rögla
Kulturhistoriska karaktärsdrag
- Bondby med skola, arrendegårdar och gathus.
- Svagt slingrande landsvägar med gröning i korsning.
- Svagt böljande jordbrukslandskap som fortsätter genom byn.
- Uppvuxna trädgårdar och ett mindre skogsparti i östra delen av byn.
- Låg blandad bebyggelse i 1,5-plan, en ensam 2-plansvilla, bestående av gathus, gårdar, ett antal egnahemsvillor och en tvåvåningsvilla samt skolhus.
- Gathusen och gårdarna är placerade nära vägen och med lång- eller kortsida mot vägen. Större egnahemsvillor placerade indragna på tomten med långsida mot väg.
- Putsade fasader i ljusa varma kulörer eller tegelfasader av rött eller gult lertegel är dominant.
- Sadeltak täckta med korrugerade material i rött eller svart, t.ex. lertegel, papp eller plåt. Skorstenar i nock och i det fall kupor finns så är de små.
Sjörup
Kulturhistoriska karaktärsdrag
- Tydlig kyrkomiljö med kyrka på höjdläge och en bit från vägen.
- Slingrande landsvägar.
- Böljande jordbrukslandskap.
- Uppvuxna stora trädgårdar och mindre skogsparti i norra delen av byn.
- Låg blandad bebyggelse i 1,5-plan placerad utmed vägarna, kyrkbybyggnader, gathus, gårdar, egnahemsvillor och sekelskiftesvillor.
- Gathusen är placerade nära och med lång- eller kortsida mot vägen.
- Gårdar, egnahemsvillor och sekelskiftesvillor är indragna från vägen med förträdgård.
- Putsade och avfärgade fasader i vitt alternativt målade i ljusa varma kulörer och grått. Även rött tegel förekommer ofta. Panelklädda gavelrösten på gathusen målade i bland annat rött eller blått.
- Sadeltak täckta med röda pannor, papp, eternitplattor i facettmönster eller svart plåt. Skorsten i nock och i det fall kupor finns så är de relativt små.
- Entréer placerade mot vägen då långsida är placerad mot vägen.
- Kyrkan och prästbostället i anslutning till varandra och belägna på höjdläge.
Kyrkan i höjdläge är dominant och karaktäristiskt för det värdefulla området. Foto: Alexander Hansson.
Skårby
Kulturhistoriska karaktärsdrag
- Större kyrkby med kyrka, prästgård, gröning och skola, nuvarande församlingshemmet.
- Verksamheter i norra delen av byn.
- Slingrande landsvägar med korsning vid kyrkan.
- Böljande jordbrukslandskap med kyrkan på mindre höjdrygg.
- Uppvuxna trädgårdar och gröning centralt i byn.
- Låg blandad bebyggelse i 1,5-plan placerad utmed vägarna, gathus, gårdar, ett antal korsvirkesbyggnader, egnahemsvillor och verksamhetsbyggnader.
- Gathusen placerade nära och med långsida mot väg.
- Egnahemsvillor och gårdar är indragna och friliggande på tomt.
- Putsade fasader i ljusa varma kulörer alternativt vitt eller rött tegel. Panel på gavelrösten målade i rött, blått och grönt.
- Sadeltak täckta med röda pannor (lertegel eller betong), eternitplattor i facettmönster eller svart plåt. Skorsten i nock och i det fall kupor finns så är de små i takfallet mot vägen, men förekommer även på baksidan.
- Entréer placerade mot gatan i de fall husen ligger placerade indraget från vägen.
Del av kyrkomiljön med församlingshemmet, dess förlaga till höger och den äldre gården bredvid den. Bilden visar på den varierande karaktären av den större bebyggelsen. Foto: Alexander Hansson.
Snårestad
Kulturhistoriska karaktärsdrag - Större kyrkby och stationssamhälle.
- Slingrande landsvägar genom byn och större landsväg i norra delen.
- Böljande jordbrukslandskap omkring byn och kuperad terräng med höjdlägen i norra- och södra delen av byn.
- Kyrkan i höjdläge på den södra höjdryggen, brandstation på norra höjdryggen och resten by i sänkan däremellan.
- Uppvuxna trädgårdar och mindre gröning vid kyrkbacken.
- Låg blandad bebyggelse i 1,5–2-plan placerad utmed vägarna.
- Gathus, egnahemsvillor, flerbostadshus, skola och verksamhetsbyggnader i södra delen. Husen placerade nära vägar och gator och med långsida mot de samma.
- I norra delen ligger en del sentida bebyggelse som ligger indragen från vägen.
- Gårdar i utkanterna av byn placerade utmed vägarna.
- Putsade och avfärgade fasader i vitt alternativt målade i ljusa varma kulörer eller rött tegel. Panelklädda gavelrösten målade i blått, rött, brunt eller svart.
- Sadeltak täckta med röda pannor av betong eller tegel, eternitplattor i facettmönster, papp eller svart plåt.
Skorsten i nock och i det fall kupor finns så är de små.
Stora Herrestad
Kulturhistoriska karaktärsdrag
- Större kyrkby med kyrka på höjdläge i norra byn nära landsvägkorsning.
- Svagt böljande jordbrukslandskap kring byn och svagt kuperat även inne i byn.
- Uppvuxna trädgårdar och två gröningar vid området.
- Blandad bebyggelse i 1,5-2-plan placerad utmed landsvägarna och matargator med gathus, mindre gårdar, ett antal korsvirkesbyggnader, egnahemsvillor, styckebyggda villor och större prästboställe vid kyrkan.
- Bebyggelsen placerad utmed vägarna med långsida mot vägen. Äldre bebyggelse nära vägen och yngre bebyggelse indragna på tomt. Ett antal gårdar i byns utkanter.
- Putsade och avfärgade fasader i vitt eller ljusa varma kulörer som gult dominant inom området men även rött tegel förekommer.
- Sadeltak täckt med lertegelpannor eller svart plåt alternativt papp dominerade taktäckning. I det fall kupor finns är de små och placerade mot vägen likaså frontespiser. Skorstenar i nock.
- Nya landsvägen, rv. 19, karaktärsskapande då den delar byn på mitten, med bebyggelsekoncentration i byns västra del utmed den gamla sträckningen.
Bebyggelsen kring kyrkan med det tidigare tingshuset i natursten och storgods i gulavfärgad puts. Bebyggelsen visar på kyrkbyns ställning som tidigare häradscentra i tingshuset och miljön kring kyrkan är särskilt värdefull att värna om. Foto: Alexander Hansson.