5. Europakonventionen och rättspraxis från Europadomstolen
5.3 Artikel 8: Rätt till respekt för privat och familjeliv
5.3.1 Artikelns tillämpningsområde
EKMR fastställer i artikel 8 (1) att var och en har rätt till respekt för sitt privat och fa-miljeliv, sitt hem och sin korrespondens. I paragraf 8 (2) stadgas det att en offentlig myndighet inte får begränsa denna rättighet annat än med stöd av lag eller om det anses vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle till avseende för statens säkerhet.
Rätten till respekt för privatlivet har många synvinklar och är svårdefinierad där-för får begreppet en tydlig avgränsning där-först genom rättspraxis.129 Artikel 8 åberopar staters skyldighet att respektera ett brett urval av odefinierade personliga intressen.
Dessa innehåller en del överlappande och sammanhängande områden.130 Artikel 3, tor-tyr och omänsklig eller förnedrande behandling kan bedömas som en kränkning av rät-ten till respekt för privatliv där den kroppsliga och själsliga integriterät-ten utgör en viktig del.131
Huvudsakligen medför artikel 8 en skyldighet för staten att inte ingripa den skyd-dande rättigheten. Dessa ingrepp är vanligtvis åtgärder i enskilda fall men det kan också handla om allmänna inskränkningar i människors frihet att forma sin tillvaro. Artikel 8 föreskriver även stater att vidta positiva åtgärder för att skydda den enskildes privatliv.
En stat kan bryta mot artikel 8 utan att det förekommit något inträngande från en myn-dighet eller offentlig tjänsteman. Staten kan överträda artikeln enbart genom att tillåta en befintlig situation eller att inte erbjuda tillräckligt rättsligt skydd. Däremot måste de krav som ställs på staten vara rimliga. Staten förväntas utfärda de lagar som ger ett till-räckligt skydd åt privatliv, familjeliv, hem och korrespondens. Staten ska även se till att dessa lagar respekteras av myndigheterna.132
129 Danelius 2015, s 364.
130 Harris, O’Boyle & Warbrick 2014, s 522.
131 Danelius 2015, s 364.
132 Ibid s 365.
5.3.2 Våld mot kvinnor som en kränkning av artikel 8
I Bevacqua och S mot Bulgarien hävdar den sökande att hon regelbundet blivit miss-handlad av sin man. Hon lämnade honom och tog deras treåriga son med sig. Dock påstod hon att hennes man fortsatte att misshandla henne.133 Det började med att han ringde kvinnan och ville träffa sonen. Efter att han tagit sig in i lägenheten påstod kvin-nan att han slagit henne framför sonen och hennes föräldrar och sedan lämnat lägenhet-en med sonlägenhet-en. Sex dagar slägenhet-enare sökte kvinnan lägenhet-en rättmedicinisk läkare och lämnade ett klagomål till polisen med bifogat läkarintyg.134 Hon sökte även hjälp av en icke-statlig organisation som hjälpte utsatta kvinnor. Den sökande spenderade fyra dagar i ett skyddsboende men blev varnad att hon kunde bli åtalad för bortföring av pojken fastän hon uppgett att mannen inte respekterade den gemensamma vårdnaden över sonen. 135 Under de följande åren blev hon återigen misshandlad av hennes före detta man och hennes förfrågningar om brottsmål avvisades på grund av att det ansågs vara en privat fråga.136
Kvinnan vände sig ett par månader senare till inrikesdepartementet och uppgav att de borde hjälpa henne att få vårdnad om sitt barn samt att åtgärder borde vidtas för att skydda hennes barn som var i fara på grund av att mannen inte tog hand om honom or-dentligt och var aggressiv mot henne. Kvinnan klagade på att polisen inte hade gjort något i detta avseende. Efter att ärendet hade granskats fick kvinnan svar att inga olag-liga uppföranden från polisens sida hade noterats. De framhöll att polisen hade gjort allt i sin makt för att hjälpa till och att de kvarstående frågorna tillhörde en privat tvist.137
Med stöd av artiklarna 3, 8, 13 och 14 uppgav kvinnan att myndigheten hade misslyckats med att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera respekten för deras pri-vat- och familjeliv. Myndigheten hade även misslyckats med att skydda henne från hen-nes före detta mans våldsamma beteende.138
Europadomstolen beslutade att dessa klagomål under de särskilda omständighet-erna fall under artikel 8 i konventionen på grund av den nationella domstolens underlå-tenhet att vidta tillfälliga åtgärder utan dröjsmål som hade påverkat kvinnan och fram-
133 Factsheet, June 2016, s 7.
134 Bevacqua och S mot Bulgarien, dom av den 12 juni 2008, ans nr. 71127/01 p 13 & 14.
135 Ibid p 15.
136 Factsheet, June 2016, s 8.
137 Bevacqua och S mot Bulgarien 2008, p 24.
138 Ibid p 54.
förallt sonens välbefinnande. Domstolen menade att staten misslyckats med att uppfylla sina positiva skyldigheter under artikel 8 för att säkerställa respekt för privat- och famil-jeliv. Vidare framhöll domstolen att myndigheternas skyldighet att skydda kvinnans privatliv var oförenligt med beaktandet att tvisten var en privat fråga.139
I Kalucza mot Ungern hade en kvinna ofrivilligt delat sin lägenhet med sin våld-samma man i avvaktan på civila tvister angående äganderätten till lägenheten.140 Efter att antal läkarrapporter och anmälningar hölls en dom där den nationella domstolen i Budapest angav att dessa skador var ett resultat av övergrepp som kvinnan hade påbör-jat och att mannens reaktion ansågs vara lagligt självförsvar. Domstolen fann kvinnan skyldig till oordnat beteende och släppte henne på villkorlig frigivning.141 Efter denna händelse rapporterades ytterligare tolv medicinska rapporter samt anmälan om att man-nen våldtagit henne. Däremot frikändes manman-nen på grund av att tingsrätten inte fann kvinnans påståenden trovärdiga.142
Kvinnan förlitade sig på artiklarna 2, 3 och 8 i konventionen och påstod att den ungerska myndigheten hade misslyckats med att vidta positiva skyldigheter för att skydda henne från ständigt fysiskt och psykiskt missbruk i hennes hem. Europadomsto-len konstaterar att detta klagomål faller under artikel 8 i konventionen.143 Domstolen påpekar att det väsentliga syftet med artikel 8 är att skydda individen från godtyckliga handlingar från de offentliga myndigheterna samt vidta den positiva skyldigheten som innebär ”effektiv respekt” för privat- och familjeliv. Detta innebär antagande av åtgär-der inom området för enskilda indiviåtgär-ders relationer. Dessutom har domstolen i andra rättspraxis framhållit att begreppet privatliv innefattar en persons fysiska och psykolo-giska integritet mot andra människors hot.144 Med detta håller domstolen den ungerska staten skyldig för ha brutit mot artikel 8 i konventionen.145
139 Bevacqua och S mot Bulgarien 2008, p 55 & 84.
140 Factsheet, June 2016, s 8.
141 Kalucza mot Ungern, Dom av den 24 april 2012, ans nr. 57693/10 p 13.
142 Kalucza mot Ungern 2012 p 14 & 15.
143 Ibid p 42.
144 Ibid p 58.
145 Ibid s 17, p 2.