Syftet med denna uppsats var att undersöka varför stater, trots Europadomstolens främ-jande av due diligence misslyckats med att upprätthålla kvinnors mänskliga rättigheter när det kommer till våld i hemmet. Vidare var syftet att få en förståelse kring varför en till synes könsneutral lagstiftning blir ojämn i sin tillämpning. Mitt mål har varit att bi-dra till undersökningen genom att problematisera och synliggöra rätten i relation till kön samt dess betydelse i staternas rättstillämpning. De frågeställningar som ledde under-sökningen var: Vilka positiva skyldigheter har stater för att skydda kvinnor från våld i hemmet i enlighet med Europakonventionen? Under vilka omständigheter anses stater-na ha underlåtit att vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla sistater-na förpliktelser enligt konventionen? Och slutligen: Hur kan staters rättstillämpning i rättsfallen gällande våld mot kvinnor analyseras utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv?
Under uppsatsens gång har jag använt mig av två metoder för att komma till grunden med detta problem. Först redogjorde jag för gällande rätt i EKMR gällande våld mot kvinnor genom att identifiera, tolka och tillämpa rättsliga texter i olika rättsfall gällande våld mot kvinnor i hemmet. Vidare undersökte jag vilka omständigheter som krävdes för att ett klagomål mot våld mot kvinnor skulle falla inom tillämpnings-områdena för artikel 2, 3, 8, 13 och 14. Sedan redogjorde jag för vilka positiva förplik-telser stater måste vidta i tillämpningen av due diligence gällande våld mot kvinnor i enlighet med dessa bestämmelser. Slutligen påvisade jag under vilka omständigheter en stat har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen.
Angående gällande rätt kom jag fram till att staternas agerande i rättsfallen är kopplat till det vidsträckta tolkningsutrymmet av konventionen. Detta utrymme ger i sin tur plats för staterna att inta ett manligt ställningstagande som dominerar samhället, la-gen och tillämpninla-gen av den.227 Konsekvensen av detta blir att kvinnorna i rättsfallen blir missgynnade i staternas rättstillämpning.228
Resultatet skapade ett utgångsläge för mitt genusrättsvetenskapliga perspektiv på problemet. Jag ville undersöka vad som påverkade staternas agerande i rättsfallen. Jag ville synliggöra rätten i förhållande till genus och betydelsen av detta i förhållande till
227 MacKinnon 1989, s 237-238.
228 Gunnarson & Svensson 2009, s 204.
staternas rättstillämpning. Därför valde jag att fokusera på två centrala begrepp utifrån det genusrättsliga perspektivet, manlig norm samt privat och offentlig sfär. Genom att använda mig av dessa begrepp i min analys av rättspraxis ville jag ta reda på hur manlig dominans och åtskiljandet mellan privat och offentlig sfär påverkade staternas rätts-tillämpning. Vidare ville jag identifiera vart, när och hur dessa begrepp kom till uttryck i staternas agerande och slutligen vad konsekvensen av detta blir för kvinnornas rättig-heter i fallen. I denna analys låg därför fokus på handlingarna bortom texten.
Analysen visade ett tydligt mönster i staternas agerande. I varje fall kunde jag se tydliga tecken på en manlig norm som kom till uttryck i ett manligt ställningstagande där män är överordnade kvinnor. Åtskiljandet mellan den privata och offentliga sfären var även påtagligt i fallen. Begreppen integrerade oftast med varandra. Staterna ville helst inte ingripa när en kvinna var utsatt för våld av olika slag i den privata sfären.
Detta har att göra med att kvinnor och män tilldelas olika kategorier. Mannen är den offentliga individen och är därmed det allmängiltiga vilket innebär att han kan ånjuta absoluta rättigheter. Kvinnor i sin tur är den privata individen i den privata sfären och har endast relativa rättigheter vilket innebär att hon placeras i motsats- position inom juridiken. Detta leder till att kvinnorna i fallen inte kunde omfattas av rättsäkerheten i den privata sfären.229
Utifrån de fall jag har analyserat kan det konstateras att staternas underlåtenhet att vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla sina förpliktelser leder till stora rättsliga konsekvenser där kvinnors mänskliga rättigheter förminskas. Det är inte enbart kvinnan i fråga som missgynnas. I rättsfallen som jag har behandlat har konsekvenserna även drabbat familjemedlemmar som barn och föräldrar. Den rättsliga passiviteten i staternas rättstillämpning ledde oftast till att kvinnan i fråga eller en familjemedlem dog.
Mot bakgrund till detta kan det ifrågasättas ifall Europadomstolens främjande av due diligence och positiva förpliktelser verkligen betyder något i praktiken för kvinnors rättigheter. Utifrån mina resultat kan vi se att stater fortsätter att missgynna kvinnor i den privata sfären trots denna utveckling. I rättsfallen kan vi se liknande mönster i sta-ternas agerade. Detta innebär att Europadomstolens främjande av due diligence inte är tillräckligt effektivt i praktiken för att skydda livet på ett offer i den privata sfären.
229 Gunnarsson & Svensson 2009, s 206-208.
Enligt min mening kan due diligence absolut fungera effektivt för att bekämpa våld mot kvinnor i hemmet. I praktiken verkar dock due diligence endast nå Europadomstolens bedömning av rättspraxis och inte staternas rättstillämpning. Detta är på grund av att konventionsartiklarna är otydliga vilket leder till att staterna får ett vidsträckt tolknings-utrymme. Detta i sin tur ger rum för ett manligt ställningstagande som dominerar rätten och tillämpningen av den. På grund av detta resulterar rätten i ett ingående könssystem som påverkas av människors erfarenheter och uppfattningar. Utifrån de rättsfall som jag har analyserat i uppsatsen visar resultatet på att detta leder till att män runt om i världen existerar som offentliga rättssubjekt medan kvinnor blir missgynnande i lagen och i tillämpningen av den.230
230 MacKinnon 1989, s 237-238, Charlesworth, Chinkin & Wright 1991, s 614-615, se även Thomas and Beasley1993, s 38-39.