Artiklar som beskriver personer

35

Evakuering tillspetsar artikeln

Artikeln är tillspetsad då den behandlar en specifik händelse, nämligen en evakuering som skett i samband med skogsbranden. I artikeln beskrivs det ingående hur personer evakuerat både bilar och hem och information om skogsbranden kommer i andra hand, huvudnyheten är

evakueringen. Information om skogsbranden kommer först i slutet av artikeln samt i artikelns faktaruta. Bilden i artikeln bidrar även till tillspetsning då den visar en väg med stillastående bilar och personer utanför bilarna som blickar upp mot ett stort brandmoln.

Rubrik och bild förenklar förståelsen om en evakuering

Innehållet i artikeln är förenklat och det tydligaste exemplet är bilden tillsammans med rubriken och ingressen. På bilden ser man människor stå på vägen tillsammans med sina bilar med

tillhörande släp- och husvagnar. Personerna står vända och tittar mot det stora rökmoln som syns i bakgrunden. Rubriken lyder:

“skogsbranden tvingar hela byar på flykt undan lågorna”

Rubriken tillsammans med bilden ger det en tydlig bild av vad artikeln handlar om. Vidare i ingressen står det att nio personer omringats av branden och tvingats lämna sina fordon för att räddas med helikopter. Efter detta tvingades en hel by evakueras. Dessa två händelser är sedan huvudämnena i artikeln. Artikelns förenkling ger läsaren den nödvändiga informationen redan i bilden, rubriken och ingressen.

Formuleringar intensifierar texten

I rubriken återfinns exempel på intensifiering då den väcker intresse genom att beskriva hur hela byar måste fly undan lågorna. Även i ingressen märks ett till exempel på intensifiering då den inleds med:

36

“Nio personer som omringats av lågor tvingades lämna sina fordon och räddas med helikopter”

Att artikeln inleds med en intensiv och intresseväckande mening uppmanar till fortsatt läsning. Intensifiering förekommer ett flertal gånger i texten som till exempel denna mening som får händelsen att likna en krigszon:

“Helikoptrar och flygplan surrar fram och tillbaka i luften och dumpar vatten över lågorna och räddningstjänsten uppmanade samtliga i byn att omedelbart ta sig därifrån.”

Faktaruta och karta konkretiserar

Artikeln har ett konkretiserat innehåll då läsaren enkelt kan förstå vad artikeln förmedlar. Återigen är artikelns bild tillsammans med rubriken viktig då det är det första läsaren ser och konkretiserar informationen och bara genom att se bilden förstår man vad artikeln handlar om. Artikelns faktaruta med kartan över brandens utbredning är ytterligare exempel på

konkretisering.

“området som eldhärjats är cirka en mil långt och en mil brett…”

Citatet ovan är ett exempel på konkretisering. Istället för att skriva 10 000 hektar som det står längre fram i artikeln konkretiseras det med en mil långt och en mil brett.

Jämförelse med tidigare bränder polariserar artikeln

Brandens storlek och utbredning nämns vid flera tillfällen och den sägs vara den största skogsbranden i modern svensk historia. Det sker en polarisering när branden jämförs med tidigare svenska bränder. Ytterligare exempel är då det informeras om att branden är utbredd på 10 000 hektar jämfört med den brand som tidigare räknats som Sveriges största som var på 1500 hektar.

37

Personhistorier

I artikeln får vi följa personer som har koppling till branden. Dels får vi hör hur Carl-Johan Aberger från Västerås försöker få sin pappa att lämna sitt hem och hur han inte fick hämta sin pappa på grund av avstängda vägar. Vi får även följa lantbrukaren Lars Berglund som berättar hur han tillsammans med vänner turats om att vaka över hans stuga som ligger inom

brandområdet. Den här typen av personifiering gör det lättare för läsaren att sätta sig in hur människor påverkats av branden. Ställföreträdande räddningsledare Håkan Fehne beskriver branden som den största i modern svensk historia och hur räddningsarbetet ligger till och vad som krävs för att branden ska släckas. Att detta beskrivs av en person och inte bara i en faktaruta gör informationen mer trovärdig, speciellt när det kommer från en ledarroll.

Geografisk närhet skapar högt nyhetsvärde

Artikeln har ett högt nyhetsvärde då den behandlar en nyhet som är “ny” för huvudämnet skogsbranden. Under tidsperioden för artikeln var nyheter och information om skogsbranden intressant för många och denna artikel tar upp ny information om att personer tvingas fly på grund av brandens utveckling. Ny information om ett ämne som är intressant för många skapar ett högt nyhetsvärde. Området som artikeln rapporterar om ligger i direkt anslutning till

skogsbranden och den geografiska närheten stärker nyhetsvärdet.

Något som sticker ut i artikeln är att den innehåller negativa inslag. En fördel för artikeln är dess negativa inslag, att människor tvingats evakuera sin by och att nio personer blivit omringade av branden stärker nyhetens värde då negativa händelser enligt mediekompass bidrar till ett högre nyhetsvärde.

Persongestaltning i fokus

Den mest återkommande och tydligaste gestaltningstypen är persongestaltning. Det är inte bara de personer vi får följa i artikeln som skapar persongestaltning utan även att det beskrivs

38

genomgående i artikeln hur invånarna tvingats fly sina hem och lämna sina bilar. Det är människorna som står i centrum i artikeln och inte skogsbranden. Ytterligare två

gestaltningstyper är åtgärdsgestaltning och jämförelsegestaltning. Räddningsledaren beskriver hur arbetet med branden bedrivs, men även vad som krävs för att stoppa branden och är exempel på åtgärdsgestaltning. I artikeln lyftes även andra bränder fram som jämförs med skogsbrandens storlek.

Aftonbladet - “Jag skrek bara kör, kör” Två personer tillspetsar artikeln

Artikeln är tillspetsad då den endast följer en specifik händelse utifrån två personers perspektiv. Vi får veta att ett område i närheten av personerna i artikelns hem har evakuerats men artikeln är centrerad kring en familj och deras upplevelser och återberättande. Att artikeln specifikt

beskriver en enskild händelse gör att det är enklare för läsarna att sätta sig in i situationen än om artikeln generellt informerar om att ett stort område evakuerats.

Personerna förenklar

Bilderna i artikeln gör det enkelt för läsaren att förstå hur farlig och kraftig branden är. I mitten av artikeln finns en stor bild på en husgrund och stommen av en skorsten. Delar av gården är nedbrunna och den tillsammans med bildtexten förstår man att det är Per Sevelins och Emma Helmerssons gård som brunnit. Informationen är förenklad på sättet att personerna vars hus brunnit ned får återberätta vad som hänt och hur de agerade med egna ord. Vi får då deras personliga berättelse av vad som hände vilket kraftigt förenklar informationen för läsaren.

Flera citat intensifierar

Artikeln använder genomgående uttryck och ord som intensifierar innehållet. I rubriken står det exempelvis:

39

Ordet paniklämnade följt av ett citat ger en känsla av kaos och panik vilket är intresseväckande. Ingressen fortsätter på samma sätt och använder ord som skapar intresse och spänning. Exempel på en sådan mening är:

“Per Sevelin och Emma Helmersson tvingades fly hals över huvud med de fyra barnen”

I brödtexten återfinns ytterligare exempel på intensifiering:

“Solen skymtade som en liten cirkel genom röken och det började regna aska”

I texten får man även veta att Emma och hennes barn fyra år tidigare fått evakuera ett brinnande hus. Sådan information skapar ytterligare intresse då det bygger en osannolik historia.

Konkretion genom tydliga beskrivningar

Vi får vid upprepade tillfällen konkreta beskrivningar av händelsen som hjälper oss att skapa en bild av vad som hände. Till exempel så beskriver personerna att de var tvungna att ha helljusen på så då röken var så pass tjock. Det som fanns kvar av området kring deras hus beskrivs som “... svarta högar” och ger en tydlig bild av den förödelse som elden lämnade efter sig. Bilderna ger också en tydlig, konkretiserad bild av det drabbade området.

Familjens upplevelse personifierar

Artikeln är centrerad kring en familjs berättelse om flykten från branden. Familjen personifieras i den här artikeln av Emma och Per. Artikeln är uppbyggd med flertalet citat från de båda där de återberättar händelsen. Till exempel:

40

“Det var som på film, jag skrek bara ”Kör, kör”

Liknande citat förekommer i artikeln och den har en hög grad personifiering. Bilderna i artikeln illustrerar Emma och Per med sina barn och dels området kring deras hem som blivit förstört av branden. Detta bidrar även till personifieringen.

Svag nyhetshändelse ger lågt nyhetsvärde

Artikeln behandlar en händelse som skett på grund av skogsbranden men händelsen är varken unik eller intressant för alla läsare. Personhistorier kan vara intressanta men är i detta fall inte relevant till skogsbranden som katastrofhändelse. Händelsen kan anses vara relevant då det som skett är på grund av skogsbranden, det geografiska området är relevant, historien är delvis negativ men överlag berör artikeln inte tillräckligt många och viktiga punkter som avgör nyhetsvärdet. Detta ger artikeln ett lägre nyhetsvärde.

Familjen skapar persongestaltning

I artikeln återfinns tydliga exempel på persongestaltning. Artikeln informerar inte om branden och för inte fram nya uppgifter utöver den händelse som drabbat en familj.

Jämförelse av den andra artikeltypen

När vi ser till medielogiken i artiklarna kan vi konstatera att båda artiklarna använder många av medielogikens tekniker, med vissa undantag. Artikeln från DN innehåller även polarisering då den sätter brandens storlek och utbredning i kontrast till tidigare bränder. Ytterligare en skillnad är artiklarnas tillspetsning. Aftonbladets artikel är kraftigt tillspetsad då den endast redogör för en konkret händelse ur perspektivet av två personer. Artikeln från DN är även den tillspetsad men inte lika starkt då den även tar upp andra aspekter av branden, artikeln har inte heller ett lika snävt perspektiv.

41

Aftonbladets artikel liknar mer en personlig berättelse om två personers dramatiska flykt undan branden. Artikeln dramatiserar händelsen mer intensivt och vi får ingående återberättat vad det är som skett. Artikeln i DN är mer saklig och informativ i sin beskrivning. Aftonbladet använder kraftigare formuleringar som “... tvingades fly hals över huvud…” medan DN använder mer neutrala och mindre värdeladdade formuleringar som “... tvingades lämna sina fordon…”. Det är två skilda formuleringarna beskriver samma typ av händelse. Aftonbladets formulering leder till slutsatsen att personer befinner sig i livsfara helt olikt formuleringen i DN som skapar

uppfattningen att personerna lämnade fordonen under lugna former. Formuleringarna beskriver samma typ av händelse men konstruerar två skilda uppfattningar av verkligheten.

Ytterligare en skillnad mellan artiklarna är att Aftonbladet använder en tydligare personifiering. Hela artikeln är centrerad kring ett par och deras familj och vi får en tydlig återberättelse av deras upplevelse av branden och förödelsen av deras gård. I artikeln från DN skiljer sig personifieringen från den i Aftonbladet. I DN återfinns korta beskrivningar av personers upplevelser av branden. En person nämns kort i förbifarten och tillägnas endast ett mindre stycke. Artikeln är inte centrerad kring en specifik person eller händelse utan ger en övergripande bild av en evakuering.

Artiklarnas nyhetsvärde skiljer sig kraftigt åt då artikeln från Aftonbladet har ett lågt nyhetsvärde och artikeln från DN har ett högt. Aftonbladets artikel behandlar en enskild händelse som inte är intressant för den stora massan eftersom den inte innehåller ny information om skogsbranden överlag. Det är en personberättelse som varken ger värdefull information till boenden i området eller till tidningens läsare. Syftet med artikeln är inte att informera utan att återge en tragisk händelse som skett på grund av skogsbranden. Artikeln i DN behandlar en aktuell händelse och ger den stora massan relevant information om branden och vilka områden som evakueras. Informationen är relevant för en mängd människor då det kan bli aktuellt att evakuera ytterligare byar och städer vilket påverkar många.

42

I artikeln från Aftonbladet var det enbart persongestaltning som framgick tydligt då hela artikeln handlar om ett par och deras berättelse om hur de tvingades fly undan branden. Den starka personifieringen i artikeln gör det tydligt att den kategoriseras som persongestaltning. I artikeln från DN förekommer också persongestaltning, men inte enbart då den kompletteras av både åtgärdsgestaltning och jämförelsegestaltning. Vi tycker det är intressant att Aftonbladet har gjort en kraftig inriktning på persongestaltning då DN kompletterar persongestaltningen med

ytterligare två gestaltningstyper. Det här tyder på att DN ger mer övergripande information och är inte lika snävt inriktad på endast en gestaltningstyp.