Artiklar som beskriver räddningsarbetet

Dagens Nyheter - Det är som att gå på glödande kol Citaten intensifierar

Rubriken “det är som att gå på glödande kol” är en spännande formulering och blir därför intresseväckande för artikelns läsare. Enligt medielogiken kan citatet anses vara en form av intensifiering då det ger en uppfattning av något extremt, vilket är intressant för läsaren.

“Branden har påverkat ett område på cirka 100 kvadratkilometer, en extremt stor yta. Stora branden i Tyresta nationalpark 1999 sträckte sig över ett område på fyra kvadratkilometer”

Citatet är från den faktaruta som återfinns i artikeln. Faktan som återges är ytterligare exempel på intensifiering då det bland annat jämför skogsbranden med en storbrand 1999 som var betydligt mindre. Det står även “... en extremt stor yta” och ger läsaren uppfattningen om att

skogsbranden är väldigt stor och betydligt större än tidigare svenska skogsbränder.

Ytterligare ett exempel på intensifiering i artikeln är:

“I går fick några hundra personer som bor söder om branden tillstånd att återvända hem med brasklappen att de måste kunna lämna hemmen snabbt om en kraftig vindkantring sker”

29

Konkretisering genom bild

På en av bilderna i artikeln vattenbombar ett flygplan ett brandområde med bildtexten:

“Under fredagen gjorde de fyra brandbekämpningsplanen drygt 200 insatser mot elden jämfört med 300 under torsdagen. Varje gång släpps sex kubikmeter vatten över brandområdet”

Bilden på flygplanet som vattenbombar och informationen att sex kubikmeter vatten släpps är ett exempel på konkretisering. Vi får en uppfattning av hur mycket vatten sex kubikmeter är tack vare bilden. Jämförelsen i faktarutan är även ett exempel på detta då vi får en tydlig jämförelse på brandens utbredning istället för att spekulera om storleken.

Kari och Andrew personifierar artikeln

I artikeln återkommer volontären Kari Kahelin ett flertal gånger i form av citat, bland annat om hans upplevelser av branden. Exempelvis:

“Gummit under sulorna smälter när du jobbar”

Återberättelsen av arbetet ger en tydligare uppfattning om brandens fara och allvar jämfört med om branden beskrivs utan personifiering. Andrew Wootten, är ytterligare ett exempel på

personifiering och i en bild får vi även ett ansikte till namnet. Det finns även en bild på Kari Kahelin som ger samma effekt. Andrew kommer till tals i artikeln och berättar hur han tvingats tvungen fly undan branden.

“Jag tog med mig ankorna, hönsen och duvorna. Först de levande sedan tingen, tänkte jag. Och jag har fått sova hos några vänner som bor längre ned här i byn.”

30

Vi får i och med personifieringen en bättre inblick och förståelse för både de som drabbats av branden och de som jobbar med att släcka den.

Felriktat fokus sänker nyhetsvärdet

Artikeln har ett för stort fokus på två individer för att ha ett högt nyhetsvärde. Personerna i artikeln har intressanta historier och händelserna som beskrivs tillhör huvudtemat skogsbranden men är inte tillräckligt sensationella eller viktiga för att artikeln ska erhålla ett högt nyhetsvärde. Artikeln ger utöver detta, information som är relevant till brandens utveckling och som är geografiskt högaktuell vilket i sin tur är ett krav för att en nyhet ska få ett högre nyhetsvärde.

Personer och åtgärder gestaltas

I artikeln urskiljs två typer av gestaltning, dels persongestaltning i form av att vi får följa två personer som har nära kopplingar till branden men även åtgärdsgestaltning då vi får följa släckningsarbetet och vilka åtgärder som tas för att släcka branden.

Aftonbladet - Här landar superflygen Ett snävt fokus tillspetsar artikeln

Artikeln inriktar sig på de flygplan som kom till undsättning från Frankrike och Italien. Det innebär att artikeln har en tydlig tillspetsning nämligen fokusen på “superflygen”. Flygplanen är den huvudsakliga nyheten och det finns ingen sekundär information om skogsbranden.

Illustrationer förenklar ett annars svårt innehåll

I brödtexten finns mycket information som kan vara svårt att ta in vid en första läsning då det inte är förenklat. Artikeln inleds enkelt och det beskrivs tydligt i ingressen hur två av fyra

flygplan har landat och att de snabbt kan bidra till släckningsarbetet. Bilderna är även förenklade då både brandens utveckling och de räddningsresurser som nämns i texten illustreras i bilderna.

31

Bild och bildtext konkretiserar innehållet

Informationen som framkommer i artikeln konkretiseras genom bilderna. En beskrivning av flygen och helikoptrarna blir abstrakt men bilderna med bildtexten konkretiserar innehållet. Även en karta av brandområdet som visar och rökens spridning ger en bild av varför de inte kunde hämta vatten där på grund av den skymda sikten. På ett fåtal ställen i brödtexten sker några mer konkreta beskrivningar exempelvis:

“I 130 kilometer i timmen kan de glida över vattenytan och fylla vattentanken med 6 000 liter.”

Svag intensifiering

Artikelns ingress lyder:

“På några sekunder kan de fylla vattentanken med 6000 liter”

Ingressen är exempel på intensifiering då den informerar om att flygen är kraftfulla och bra lämpade för bekämpningen av branden. Delar av texten informerar vad flygen kan göra och bidrar till en intressantare artikel. Exempelvis:

“I 130 kilometer i timmen kan de glida över vattenytan och fylla vattentanken med 6000 liter”

Även om dessa formuleringar är intensivare än andra delar av artikeln så är det inte tillräckligt intresseväckande för att räknas som någon större intensifiering.

32

Personer utan personifiering

Även då flera personer kommer till tals i artikeln får vi inte följa en enskild individs upplevelser eller erfarenheter från branden. Personerna är endast med för att ge information till läsaren. Det finns därför ingen tydlig personifiering i artikeln.

Ny information ger högt nyhetsvärde

Artikeln beskriver ankomsten av, och den senaste utvecklingen med flygplanen. Nyheter om att flygplanen anlänt är relevant för många och gör artikeln aktuell och intressant. I artikeln står det att räddningsledaren tidigare meddelat att de italienska planen varit fast i Polen vilket var felaktigt information. Att artikeln rapporterar om att flygplanen har anlänt gör att artikeln kommer med ny och relevant information vilket ger den ett högt nyhetsvärde. Förutom detta täcker artikeln en mängd punkter för nyhetsvärdering som gör artikeln relevant.

Åtgärdsgestaltning med politiska inslag

Artikelns fokus ligger på att beskriva hur släckningsarbetet gått till, vilka resurser som använts och var dessa resurser kom från. Det går att identifiera två olika typer av gestaltning. Den första är åtgärdsgestaltning den andra är politisk gestaltning. Den politiska gestaltningen återfinns då det beskrivs hur vi Sverige lånat resurser av andra länder, vilket möjliggjorts av Sveriges EU- medlemskap. Ett exempel är när Oliver Guérot från den Franska ambassaden sade:

“Det här ett konkret bevis på att EU kan hjälpa i en akut situation”

Jämförelse av den första artikeltypen

En tydlig skillnad i medielogiken är att artikeln från Aftonbladet är tillspetsad och handlar enbart om en specifik händelse. Artikeln tar inte upp någon annan information än just om de resurser som används i släckningsarbetet, specifikt de flygplan som utlånats av andra länder. Artikeln

33

från DN tar inte enbart upp räddningsarbetet utan man får även återberättat personers upplevelser av branden samt information om de evakuerade områdena.

Ytterligare en skillnad är att artikeln från DN har en hög grad av personifiering. I artikeln får man följa två personer som beskriver sina upplevelser av branden. Personifieringen i artikeln gör det lättare för läsaren att sätta sig in de drabbades situation och skapar en närhet mellan

personerna i artikeln och läsaren. I Aftonbladet finns även tendenser till personifiering men endast form av att man får höra några personers personliga åsikter eller att personerna återger information som är viktig för artikeln. Till skillnad från artikeln i DN följer vi inte enstaka individers upplevelser av branden. Personerna som kommer till tals är opersonliga och skapar ingen närhetskänsla mellan händelserna i artikeln och läsaren.

Artikeln från DN använder intensifiering genomgående i artikeln och skiljer sig helt från Aftonbladet som nästintill helt saknar detta. Rubriken “Det är som att gå på glödande kol” inleder artikeln och ger artikeln, redan från första anblick, en hög grad av intensifiering. Vidare i artikeln återfinns flertalet exempel på intensifiering och vi anser att artikeln genomgående utnyttjat detta för att göra artikeln mer intressant och spännande. I Aftonbladet finner vi inte lika intensiva formuleringar, men ett exempel är “I 130 kilometer i timmen kan de glida över

vattenytan och fylla vattentanken med 6000 liter”. Till skillnad från DN har artikeln inte använt intensifiering till samma grad för att med ord och formuleringar göra artikeln mer

intresseväckande och spännande.

Analysen visar att båda artiklarna använder konkretisering i form av illustrationer. Fakta eller förklaringar som ges i texten förenklas och konkretiseras tillsammans med artikelns bild. I artikeln från DN beskrivs det hur flygen släpper sex kubikmeter vatten varje gång de tömmer över brandområdet. Bilden på flyget som släpper vatten över brandområdet förenklar det texten säger. På samma sätt utnyttjas konkretiseringen i Aftonbladet. I artikeln beskrivs fordonen som används i brandbekämpningen och illustreras även i en faktaruta. Att använda konkretisering på

34

detta vis förenklar informationen i texten åt läsaren eftersom vi kan, med hjälp av bilderna, bättre förstå den fakta som återges.

Artiklarnas nyhetsvärde skiljer sig åt då artikeln från Aftonbladet har ett högt nyhetsvärde och artikeln från DN har ett lägre värde. I Aftonbladet får vi ny och relevant information om räddningsarbetet och dess resurser. Artikeln från DN lägger ett alltför stort fokus på två privatpersoners historier och bidrar inte med viktig information om branden. För den stora massan blir därför Aftonbladets artikel mer intressant. Artikeln återger information om branden och den senaste utvecklingen i släckningsarbetet.

Gemensamt för artiklarna är att båda har åtgärdsgestaltning som huvudfokus. Artiklarna handlar i huvudsak om arbetet med att släcka branden, men det återfinns ytterligare gestaltningstyper i artiklarna. Skillnaden är att i artikeln från Aftonbladet är den andra gestaltningstypen inte lika tydlig som i artikeln från DN. I Aftonbladet finns endast en antydan till en politisk gestaltning då de nämner hur EU och internationella samarbeten påverkar arbetet, men det blir typ av sekundär gestaltningstyp då största delen av artikeln fokuserar på släckningsarbetet. I artikeln från DN finns en tydlig persongestaltning som får lika stort utrymme som åtgärdsgestaltningen och den blir, olikt artikeln från Aftonbladet, inte en sekundär gestaltningstyp. Vi anser att flera

gestaltningstyper i en artikel kan bidra till en större variation som är viktig för att artikeln ska intressera fler läsare. Olika gestaltningstyper leder till olika slutsatser om branden och varje individ skapar därför egna uppfattningar. Flera gestaltningstyper öppnar upp fler möjligheter för publiken att tolka händelsen.