Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Mats Eriksson Författare: Jonas Aronson &
Oscar Grundström
Glödande gestaltning:
En fallstudie på Aftonbladets och Dagens Nyheters gestaltning av
skogsbranden
Abstract
The purpose of this study is to examine and compare the similarities and differences in how the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter framed the forest fire in Västmanland, Sweden the summer of 2014. On July 31 2014 a forest fire broke out in a deforested area near the town of Surahammar, county of Västmanland. The fire came to be the largest forest fire in modern Swedish history. In its path it would force smaller villages to evacuate and even threaten to evacuate the city of Norberg. The fire became a big media event and it makes a perfect
opportunity to conduct a comparative study between the two newspapers. The material we chose consists of six articles, three from each newspaper. The articles were chosen out of three article types to analyze and then compare. The articles were published within the time limit of the fire, from its outbreak to the day it was considered to be under control.
In the analysis we used the method qualitative textual analysis to analyze how the articles framed the forest fire. The analysis showed that the framing used by the newspapers was similar in many ways and both newspapers focused on the measures taken to extinguish the fire.
Keywords: Gestaltning, medielogik, gestaltningsteori, nyhetsvärdering, kvalitativ textanalys, framing theory, Aftonbladet, Dagens Nyheter, skillnader i rapportering, skogsbranden, Västmanland
Innehåll
Abstract ... 1
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 3
2.1 Aftonbladet och Dagens Nyheter ... 3
2.1.1 Kvälls- och morgontidningar ... 4 2.2 Skogsbranden ... 5 3. Syfte ... 7 3.1 Frågeställningar ... 7 4. Uppsatsens disposition ... 7 5. Tidigare forskning ... 8 5.1 Förtroende för tidningarna ... 11
5.2 Bidrag till forskningsområdet ... 12
6. Teoretiska utgångspunkter ... 13
6.1 Gestaltningsteorin... 13
6.2 Medielogik ... 14
6.3 Nyhetsvärdering ... 16
7. Material och metod ... 18
7.1 Material och urval ... 18
7.2 Metod ... 20
7.2.1 Kvalitativ textanalys ... 20
7.2.2 Analys... 22
7.2.3 Avgränsningar ... 23
7.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 25
8. Resultatredovisning... 26
8.1 Gestaltningstyper ... 27
8.2 Artiklarna ... 28
8.2.1 Artiklar som beskriver räddningsarbetet ... 28
8.2.2 Artiklar som beskriver personer ... 34
8.2.3 Artiklar som beskriver brandens utbredning ... 42
9. Diskussion ... 51
9.1 Skillnader ... 51
9.2 Likheter ... 52
9.3 Övergripande jämförelse samt återkoppling till syfte ... 53
9.4 Förslag till framtida forskning... 55
10. Slutsatser ... 56 Referenslista ... 57 Böcker ... 57 Tidskrifter ... 57 Internetsidor ... 58 Seminarium ... 59
1
1. Inledning
Vi vill i denna uppsats belysa skillnader och likheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters sätt att gestalta nyheter för att se om tidningarnas nyhetsrapportering liknar varandra trots deras skilda historia. För att undersöka detta ska vi belysa hur eventuella skillnader och likheter framträder i tidningarnas artiklar om skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Vi har valt skogsbranden för det var en stor nyhetshändelse i Sverige och det rapporterades om den under en lång tid, händelsen har stort nyhetsvärde och det går att dramatisera den på många olika sätt i media. Vi ser därför denna händelse som ett utmärkt tillfälle att jämföra tidningarnas nyhetsrapportering.
När kvällspressen växte fram i Sverige kritiserades den för sin sensationsjournalistik.1 Artiklar riktade in sig på spektakulära, uppseendeväckande händelser ofta med människor och skandaler i fokus. Expressens första redaktionschef Carl-Adam Nycop menade att framgångsreceptet för tidningen var exempelvis att den var uppseendeväckande, innehållet och rubrikerna byggde på identifikation och innehöll även hårda, djärva bilder.2 Under tidigt 1900-tal förändrades Dagens Nyheter till att präglas av ett redaktionellt nytänkande. Det handlade inte längre om att
rapportera mindre nyhetsnotiser utan att framföra en tydlig journalistisk profil. Dagens Nyheter kom att bli den tidning som var föregångare med detta nytänkande i Sverige.3 Journalistiken
skulle bli mer lättillgänglig och att presentera det mest intressanta först blev en viktig devis för DN.
2008 uttalade sig Jan Guillou i en artikel om att innehållet i morgontidningar respektive kvällstidningar inte skiljer sig så mycket som människor verkar tro.
1 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier: en bok om press, radio & TV, 8., helt omarb. uppl., Bonnier,
Stockholm, 2005[2003], s. 64
2 Ibid, s. 64 3 Ibid, s. 300
2
“Är nu verkligen de här skillnaderna så stora att morgonpressen borde få en klapp på huvudet och kvällspressen ställas i skamvrån? Det tycker jag inte.”
Guillou tog som ett exempel att kvällspressen hade en stor rubrik om ett yxmord på omslaget och morgonpressen hade rubriker om kräftor och pappaledighet. Såg man bortom omslaget så var tidningarnas innehåll detsamma och artiklar om yxmordet rapporterades och spekulerades om på liknande sätt i alla tidningarna.4 Tanken att skillnaderna mellan kvällspress och morgonpress minskar är intressant och i studien kommer vi bland annat söka svar på hur dessa skillnader visar sig i rapporteringen av skogsbranden i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter.
Vi kommer utgå från Framing Theory som på svenska översätts till gestaltningsteori och som vi även hädanefter kommer skriva.5 Vi kommer även att utgå ifrån medielogik och de
berättartekniker som Jesper Strömbäck tar upp inom medielogiken.6 Genom att granska artiklar från de två tidningarna och genomföra textanalyser på dessa kan vi belysa eventuella skillnader i tidningarnas sätt att gestalta skogsbranden.
För att konkurrera i dagens informationssamhälle krävs det att tidningar anpassar sig efter marknadens och publikens ständigt skiftande behov. För att behålla publikens intresse och uppmärksamhet krävs det att nyheter gestaltas med hänsyn till medielogiken. Ett antal berättartekniker utgör en stor del av medielogiken och används för att komprimera
informationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet. I krissituationer finns det krav på att nyhetsrapporteringen är korrekt och inte utnyttjar en händelse så som skogsbranden
4 Jan Guillou, Aftonbladet, Kvällspressen, 2010,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article11475804.ab (hämtat 2014-11-19)
5 Strömbäck, Jesper, Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska
makthavarna, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 216
3
för att locka till fler läsare och sälja fler exemplar. En kris skapar nämligen ett starkt behov på ett kontinuerligt flöde av information och kommunikation.7
2. Bakgrund
I detta avsnitt ger vi en bakgrund både till de specifika tidningarna och även information om kvälls- och morgonpress. Vi ger även en sammanfattning på skogsbranden.
2.1 Aftonbladet och Dagens Nyheter
Aftonbladet är Sveriges största kvällstidning och beskriver sig själva som “Vår journalistik ska vara kritiskt granskande, sann och saklig och ge röst åt vanligt folk”8. Tidningen, som beskrivs
som socialdemokratisk, grundades 1830 av Lars Johan Hierta och ägs numera till 91 procent av den norska koncernen Schibsted. Tidningen finns i flera olika format, både som tryckt tidning, på webben och som mobilapp.9 Aftonbladet kommer ut 365 dagar om året och den tryckta tidningen
kom ut i 199 000 utgåvor per dag år 2013.
Dagens nyheter är Sveriges största morgontidning och beskriver sig själva som “Oberoende
liberal. Vi står fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer.”10. Tidningen
grundades 1864 av Rudolf Wall men ägs sedan 1924 av Bonnierkoncernen. Den finns både som tryckt tidning, på webben och i digital utgåva. Den tryckta tidningen trycktes 2013 i 282 000
7 Falkheimer, Jesper, Heide, Mats & Larsson, Larsåke, Kriskommunikation, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009, s. 13 8 Aftonbladet, Vi gör Skandinaviens största dagstidning, 2010,
http://www.aftonbladet.se/koncernen/article12609011.ab (hämtad 2014-11-11)
9Karl Erik Gustafsson, Jonas Gruvö, Ingemar Oscarsson, Nationalencyklopedin, Aftonbladet,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aftonbladet (hämtad 2014-11-11)
10 Peter Wolodarski, Dagens Nyheter, Om oss, 2014
4
exemplar per dag.11 Både Aftonbladet och Dagens Nyheter var viktiga aktörer inom den tidiga svenska tidningsutvecklingen. Den svenska pressen moderniserades i början av 1800-talet och utländsk press var förebilden. Aftonbladet kan placeras i ett sorts övergångsskede och hamnade mellan den äldre och den moderna pressen. Tidningen grundades 1830 och betecknas som en av de första moderna svenska tidningarna.12 Under den tidsperioden var tidningar dyra och en
prenumeration var ovanligt. Dagens Nyheter grundades 1864 av Rudolf Wall som hade
nytänkande och moderna idéer för den nya tidningen, något som låg rätt i tiden då det ansågs att konkurrenten Aftonbladet hade fastnat i gamla, stela former.
Wall hade lyckats skapa en tidning som var lättillgänglig men framförallt var den billig. Innehållet i tidningen var intressant och skapade en bred publik. Wall revolutionerade den svenska dagspressen med en tidning som var billigare än någon annan på marknaden men även med sitt nytänkande förändrade han själva distributionen. Wall kom nämligen på idén att
tidningen skulle levereras ut direkt till prenumeranterna.13 Något som skilde tidningarna åt var att Dagens Nyheter utkom på morgonen, och var den första tidningen att göra det. Aftonbladet och andra tidningar utkom på eftermiddagen eller kvällen, det vill säga kvällstidningar. Wall hade också som mål att leverera samma nyheter i DN, på morgonen, som Aftonbladet och andra tidningar skulle leverera på kvällen.
2.1.1 Kvälls- och morgontidningar
Svenska kvällstidningarna har sitt ursprung ur tabloidpressen. Tidningarna satsade på ett lättsammare, mer blandat innehåll och riktade in sig på nyheter, sport, tv och underhållning.14
Formatet, boulevardpress, var utformat så att de enkelt skulle kunna läsas på, tunnelbanan,
11 Tobias Hedström, Tidningsutgivarna, Svenska Mediahus, 2014,
http://www.dagspress.se/images/stories/Svenska_Mediehus_2014_2015.pdf (hämtad 2014-11-11)
12 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela, Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern,
10., uppdaterade uppl., Ekerlid, Stockholm, 2011, s. 59
13 Ibid s. 60 14 Ibid s. 80
5
bussen och där människor är i rörelse. Morgontidningarna som var i fullformat var betydligt svårare att ta med sig och läsa. Kvällstidningar skiljer sig även från morgontidningar när det kommer till försäljning. Aftonbladets försäljning bygger på att sälja lösnummer, exempelvis från kiosker, bensinstationer och livsmedelsbutiker.15 Detta innebär att intresseväckande omslag, rubriker och innehåll är viktigt för försäljningen av lösnummer. Dagens Nyheters försäljning bygger på att ha prenumeranter och inte på att sälja lösnummer. Till skillnad från Aftonbladet finns inte samma behov på intresseväckande omslag och rubriker utan kravet på bra innehåll är viktigt för prenumeranterna.
2.2 Skogsbranden
Den 31 juli 2014 bröt en skogsbrand ut i ett kalhygge i Surahammars kommun, Västmanlands län.16 Branden skulle komma att utvecklas till den största svenska skogsbranden i modern tid och fick därför stor uppmärksamhet i media.17 I sin framfart skulle skogbranden även resultera i att mindre samhällen evakueras och även att staden Norberg ligger i riskzonen. Det fanns ett flertal omständigheter som försvårade släckningsarbetet. En orsak till brandens snabba spridning var den värmebölja som slagit mot Sverige men också den kraftiga vind som rådde.18 I Västmanland, där branden spred sig utom kontroll, låg temperaturen kring 34 grader under brandens femte dag och på grund av sommarens hetta var det även torrt i skogsmarkerna.19
15 Ibid s. 72-63
16 Julia Engström, Sala Allehanda, Skogsbrand på kalhygge, 2014,
http://salaallehanda.com/nyheter/sala/1.2578340-skogsbrand-pa-kalhygge (hämtad 2014-11-11)
17 Johan Lundgren, Försvarsmakten, Den största skogsbranden i modern tid, 2014,
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/08/den-storsta-skogsbranden-i-modern-tid/ (hämtad 2014-11-11)
18 Åsa Svennebäck, SVT, 1.000 evakuerade från skogsbranden, 2014,
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/skogsbranden-tvingar-dem-att-lamna-sina-hem (hämtad 2014-11-11)
19Charlotta Johansson, SVT, Skogsbranden fortfarande inte under kontroll, 2014,
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/italiensk-flyg-kallas-till-stora-skogsbranden-i-vastmanland (hämtad 2014-11-11)
6
Under måndagen den 4 augusti hotade branden att nå staden Norberg nästkommande dag. Räddningstjänsten informerade stadens cirka 5000 invånare om att förbereda sig för att eventuellt evakuera sina hem.20 Branden spred sig vid det tillfället snabbt då den fick liv och kraft av den tilltagande, kraftiga vinden.
Släcknings- och räddningsarbetet utfördes med hjälp av brandbilar, markpersonal, helikoptrar men också med hjälp av speciella släckningsflyg som används vid skogsbränder. Sverige hade inte och har fortfarande inga flygplan för att vattenbomba skogsbränder och därför kallades två stycken specialplan in från Italien och Frankrike för att bistå i hanteringen av branden.21
Under onsdagen den 6 augusti utökades släckningsarbetet med hjälp utav de nyanlända flygplanen vilket också gav resultat. Den 11 augusti uppgav nämligen räddningstjänsten att branden var under kontroll. En bidragande faktor till att räddningstjänsten gick ut med denna information, utöver användningen av specialplanen, var att för första gången sedan brandens utbrott kom det ihållande regn och SMHI gick även ut med en klass-1 varning för rikliga regnmängder över Västmanland.22
“Nu är vädret på vår sida. Personalen skrattade åt mig när jag gick ut i regnet, sträckte ut händerna och log... nu har vi kontroll, de bränder som pågår kommer inte sprida sig”, sade
brandchefen Lars-Göran Uddholm den 11 augusti 201423
20 Svenska Dagbladet, Branden kan evakuera tusentals, 2014,
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/branden-kan-evakuera-tusentals_3796966.svd (hämtad 2014-11-11)
21Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Flygplanen i luften för att vattenbomba, 2014,
https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran-MSB/Flygplanen-i-luften-for-att-vattenbomba/ (hämtad 2014-11-11)
22 Jaqueline Balcer Bednarska, Charlotta Johansson, SVT, Skogsbranden under kontroll, 2014,
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/skogsbranden-under-kontroll-6 (hämtad 2014-11-11)
7
3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att jämföra hur skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens Nyheter visar sig i tidningarnas gestaltning av skogsbranden.
3.1 Frågeställningar
Då vi vill belysa hur tidningarnas arbete med gestaltning i rapporteringen av skogsbranden eventuellt skiljer sig åt så kommer vi utgå från dessa frågeställningar:
● Hur gestaltades skogsbranden i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter?
● Hur ser de eventuella skillnaderna i gestaltningen ut?
● finns det någon gestaltningstyp som förekommer oftare än någon annan i
artiklarna, och i så fall, vilken?
● skiljer sig tidningarnas användning av medielogik i artiklarna om skogsbranden,
och i så fall hur?
4. Uppsatsens disposition
Uppsatsen är indelad i tio huvudkapitel och utöver detta finns även framsida, sammanfattning, abstract, innehållsförteckning, referenslista och de analyserade artiklarna finns som bilagor. Första kapitlet är uppsatsens inledning och beskriver varför uppsatsen är intressant och vad uppsatsen ämnar att undersöka. Kapitel två innehåller bakgrundsinformation om de två tidningarna och även om skogsbranden. Kapitel tre innehåller syfte och frågeställningar där vi kortfattat beskriver dessa. I kapitel fem presenteras den tidigare forskningen inom vårt område för studien. Vi ger en övergripande inblick hur forskningen har sett ut, och vi går även in djupare på två relevanta studier. I kapitel sex presenterar vi teorierna vi utgått från i vår analys och beskriver hur de är relevanta för vår studie. I kapitel sju går vi igenom metoderna vi använt och de metodproblem som de medför, vi går även igenom hur studien genomförts. Vi diskuterar även uppsatsens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. I kapitel åtta går vi igenom analys,
8
igenom skillnader och likheter i tidningarnas gestaltning. Vi för även en diskussion om resultatet och återkopplar även det till den tidigare forskningen och de teorier vi har utgått från. I kapitel tio drar vi slutsatser från resultatet och diskussionen och återkopplar detta till syftet och frågeställningarna.
5. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar ger vi en överblick av hur forskningsområdet ser ut och presenterar några tidigare studier. Vi jämför tidigare forskning med vår studie och går även igenom hur vår studie bidrar till forskningsområdet och varför den är relevant.
I den tidigare forskning inom området har vi valt fyra studier som undersökt hur media skildrat olika, globala naturkatastrofer, samt varför händelser blir nyheter. Vi finner att i en av studierna jämför forskare skillnaderna i rapporteringen om en katastrof i två nättidningar från USA och Japan.24 I flera studier som utgår från gestaltningsteorin kategoriseras texter utefter olika
gestaltningstyper och genrer. Det finns ett flertal sätt att genomföra dessa indelningar och att konstruera gestaltningstyper är individuellt anpassat för varje studie.
I studien Framing 3/11 Online: A Comparative Analysis of the News Coverage of the 2012
Japan Disaster by CNN.com and Asahi.com har forskaren undersökt hur jordbävningen i Japan
2012 gestaltats i två stora nyhetstidningars artiklar på nätet, den ena CNN.com från USA och den andra Asahi.com från Japan. Forskaren konstruerade ett antal gestaltningstyper, och dessa är: förlustgestaltning, hotgestaltning, orsaksgestaltning, ansvarsgestaltning och
lösningsgestaltning.25
24 Chattopadhyay, S 2012, 'Framing 3/11 Online: A Comparative Analysis of the News Coverage of the 2012 Japan
Disaster by CNN.com and Asahi.com', China Media Research, 8, 4, s. 50-61,
9
I studien jämförs vilka gestaltningstyper som användes av de två tidningarna och om de kulturella skillnaderna kan påverka hur rapportering om en kris ser ut. Till skillnad från vår studie användes en kvantitativ innehållsanalys för att belysa olika gestaltningar som kunde sorteras inom olika gestaltningstyper. Resultatet av studien visar att de två tidningarna lade stor vikt på ansvarsgestaltning och lösningsgestaltning, men CNN använde sig mer av hotgestaltning och Asahi använde sig mer av förlustgestaltning och orsaksgestaltning. Artikeln nämner även att det skulle vara intressant att undersöka varför den amerikanska hemsidan fokuserade mer på hot än den japanska och föreslår framtida studier i ämnet.26
Studien söker svar på hur gestaltningen skiljer sig mellan två tidningar som rapporterat om samma händelse. Att det undersöks hur ofta de olika gestaltningarna förekommer i de olika tidningarna är intressant då vi kan applicera det på vår uppsats.
I studien Chinese Media in Change: A Comparison of Chinese Media Framing of the 2003 SARS
Crisis and the 2008 Sichuan Earthquake har nyhetsrapporteringen av SARS-krisen 2003
jämförts med rapporteringen av jordbävningen i Sichuan 2008. Studien utgick från gestaltningsteorin och undersökte tidningarnas användning av gestaltning med hjälp utav faktoranalys, som i studien ledde fram till redovisningen av sex gestaltningar: fördelning av ansvar, persongestaltning, ekonomisk gestaltning, förnekelsegestaltning, räddning- och
behandlingsgestaltning.27 I artikeln “Framing 3/11 Online” förekommer den andra indelningen av gestaltning nämligen: förlustgestaltning, hotgestaltning, orsaksgestaltning, ansvarsgestaltning och lösningsgestaltning.28
26 Ibid s. 50-61
27 Yang, Aimei. 'Chinese Media in Change: A Comparison of Chinese Media Framing of the 2003 SARS Crisis and
the 2008 Sichuan Earthquake' Paper presented at the annual meeting of the International Communication
Association, Marriott, Chicago, IL, May 21, 2009
28 Chattopadhyay, S 2012, 'Framing 3/11 Online: A Comparative Analysis of the News Coverage of the 2012 Japan
10
Indelningen av olika gestaltningstyper som de båda studierna gör är ett bra sätt att genomföra en jämförande studie mellan två tidningar och dess artiklar. Vi kommer att ta inspiration från den tidigare forskningen när vi själva utformar gestaltningstyper och när vi gör indelningarna.
Studien News media and the (de)construction of risk: How Flemish newspapers select and cover
international disasters handlar om vilka katastrofer eller kriser som rapporteras om i media och
vilka katastrofer som bortses. Studien kommer fram till att en katastrof eller en risk skapas först när media rapporterar om det. Att en katastrof får medieutrymme eller inte kan bero på landets ekonomiska ställning eller geografiskt läge. Desto närmare katastrofen inträffar desto mer relevant blir katastrofen att rapportera. Något annat som spelar in är storleken på katastrofen och hur många personer som påverkas av den, men detta kommer i andrahand.29
Med hjälp av den här kan vi bättre förstå och förklara varför skogsbranden i Västmanland fick stort medieutrymme i Sverige under en lång tid.
Artikeln Crisis Storytelling: Fisher's Narrative Paradigm and News Reporting jämför hur olika krishändelser rapporteras i amerikanska tidningar, med fokus på storytelling och olika typer av narrativ. I studien undersöks hur fyra olika amerikanska tidningar rapporterar om tre olika kriser där syftet var att belysa olika narrativa mönster i rapporteringen av en kris.
Likt vår uppsats används en textanalys som metod, men till skillnad från vår studie ligger fokus på storytelling och inte på gestaltning. Däremot går det att jämföra de narrativa mönstren med de gestaltningstyper som vi kommer att utforma i vår studie.
I studien delas narrativen in i fem olika typer: Person och gruppnarrativ, syndabock (lägga skuld) narrativ, förebyggande narrativ (hur krisen hade kunnat undvikas), möjliga framtidsnarrativ, reflekterande narrativ. Det framkommer i resultatet att samtliga typer av narrativ förekommer
29Joye, S 2010, 'News media and the (de)construction of risk: How Flemish newspapers select and cover
international disasters', Catalan Journal Of Communication & Cultural Studies, 2, 2, s. 253-266, Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 19 January 2015.
11
någon gång i rapporteringen av alla kriser i alla tre tidningar. Dessa typer av narrativ går tydligt att koppla till de gestaltningstyper som kommer att utformas i vår analys.
Likt vår studie undersöks rapporteringen av katastrofer och dessa jämförs även i flera olika tryckta nyhetsartiklar. Det som är intressant för oss är att artikeln undersöker storytelling och narrativa tekniker i rapportering av kriser och katastrofer. Att författaren använder sig av
textanalys är något som är relevant och användbart i vår studie. I studien har ett stort fokus lagts på djupgående analyser narrativa typer, det här är ett tillvägagångssätt som vi inte kommer att gå in djupare på i vår studie. Något som hade varit mer intressant för oss hade varit om större fokus hade lagts på att jämföra skillnader i artiklarna beroende på vilken tidning den kommer ifrån.30
5.1 Förtroende för tidningarna
I en studie av SOM-institutet undersöktes till vilken grad människor hade förtroende för olika tidningar. Studien visade att 18 procent hade mycket stort eller ganska stort förtroende för Aftonbladet jämfört med Dagens Nyheter där 42 procent hade mycket stort eller ganska stort förtroende för.31
En annan studie av Lennart Weibull och Sören Holmberg kallad förtroendebarometern är en undersökning som årligen genomförts sedan 1997 av Medie Akademin och mäter människors förtroende för olika institutioner, medier och företag. År 2014 är resultaten baserade på 1200 nätintervjuer på personer på 15 år eller äldre. Resultatet visade att andelen som anser sig ha
30Caldiero, CT, 2007, 'Crisis Storytelling: Fisher's Narrative Paradigm and News Reporting', American Communication Journal, 9, 1, s. 2, Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 22 October
2014.
31Weibull, Lennart, Medieförtroende i nytt medielandskap, Bergström, Annika & Oscarsson, Henrik (red), Mittfåra
12
mycket eller ganska mycket förtroende för Aftonbladet var 13 procent medan förtroendet för Dagens Nyheter låg på 52 procent.32 I båda studierna framgår det att Dagens Nyheter har högre förtroende bland befolkningen än vad Aftonbladet har.
Att förtroendet för de båda tidningarna skiljer sig så pass mycket kan tyda på att människor anser att kvaliteten på tidningarnas innehåll skiljer sig. Att förtroendet är högre för DN kan tyda på att människor anser att tidningens innehåll är bättre och mer trovärdigt än innehållet i Aftonbladet. Denna skillnad är relevant för vår studie då vi kan med vår analys även se om tidningarnas innehåll verkligen skiljer sig så mycket som allmänheten tror. Om gestaltningen av skogsbranden inte skiljer sig mellan tidningarna kan vi i detta fall konstatera att förtroendet är ogrundat.
5.2 Bidrag till forskningsområdet
Studien är viktig för forskningsområdet då det finns en tydlig avsaknad av studier som tar upp skillnader och likheter mellan svenska tidningar. Vår forskning kan ge svar på hur lika, eller olika, tidningarna är i sin gestaltning av katastrofer. Studien kan även ge svar på vilka verktyg och tekniker som används för att gestalta skogsbranden och hur det skiljer sig mellan de två tidningarna. Vi har inte funnit någon forskning som visar på hur skillnaderna och likheterna tidigare har sett ut. Detta hade varit intressant för att göra en jämförelse med vårt resultat för att föra en diskussion om de två tidningarna närmat sig varandra eller om skillnaderna ökat.
Då ingen tidigare forskning finns kan vi enbart ge svar på hur tidningarna skiljer eller inte skiljer sig åt. Vår studie kan i framtiden fungera som en referens för hur det tidigare har sett ut och kan då användas i en jämförande studie.
32 Holmberg, Sören. & Weibull, Lennart. Förtroendebarometer 2014. Förtroende för samhällsinstitutioner, partier,
massmedier och företag. Paper presenterat vid Medie Akademins seminaruim på Mediedagarna 2014-03-06,
13
6. Teoretiska utgångspunkter
6.1 Gestaltningsteorin
Jesper Strömbäck beskriver i sin bok ”Makt och Medier” gestaltning på ett enkelt och konkret sätt, nämligen som “glaset är halvfullt” eller “glaset är halvtomt”. Uttrycken beskriver precis samma sak, nämligen att glaset är till hälften fyllt med vätska. Skillnaden är att formuleringen ”halvfullt” och ”halvtomt” skapar olika tankar och leder till olika slutsatser hos personer som läser det. Med gestaltning som verktyg kan verkligheten beskrivas på en mängd olika sätt som alla är lika sanningsenliga. Framing eller frame kan översättas till att rama in, konstruera eller skapa. Detta är precis vad gestaltningar gör, de skapar nya konstruktioner av en och samma verklighet. Gestaltningsteorin fokuserar på hur medierna gestaltar verkligheten men även hur dessa gestaltningar påverkar och uppfattas av de som konsumerar medierna.33
Gestaltningsteorin handlar om skilda men relaterade fakta, dels att alla beskrivningar som finns om verkligheten behöver vara begränsade, speciellt i medier som konstant tävlar med andra medier och som är i behov av personers uppmärksamhet. I medierna belyses viss fakta och vissa vinklar som tas samtidigt som annan fakta bortses. Det skapas då gestaltningar som i sig är en beskrivning av en verklighet. Dessa gestaltningar skiljer sig då från verkligheten eftersom att annars skulle det inte vara en gestaltning utan en direkt beskrivning av verkligheten.34
I boken Is anyone responsible? How television frames political issues talar författaren Shanto Iyengar, som är ett välkänt namn inom området, om gestaltningsteorin. Iyengars studier gav stöd för teorin då han menar att medierna har, i vissa frågor och under vissa förutsättningar, fått makt då de genom sina gestaltningar kan påverka människors uppfattningar om händelser och om
33 Strömbäck, Jesper, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna,
Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 216
14
verkligheten. Medierna tillskriver även vem som bär ansvar för problem och vad som ska åtgärdas.35
I studien Framing 3/11 Online menar artikelförfattaren att gestaltningsteorin är den ideala teoretiska utgångspunkten för att genomföra analyser av krisrapporteringar. Teorin har även använts flertalet gånger för att bättre att förstå mediernas rapporteringar av kriser.36
De två artiklarna från den tidigare forskningen utgår från gestaltningsteorin i sina studier. Vi anser att det som gör denna teori relevant och användbar till vår studie är att den är det optimala valet för att studera skillnader i hur verkligheten skildras i artiklar om naturkatastrofer. Med hjälp av teorin kan vi avgöra hur tidningarna gestaltar skogsbranden och vilka vinklar och beskrivningar som de tar i sin rapportering. Det finns frågor som gestaltningsteorin inte kan ge oss svar på som varför artiklarna är utformade som dom är, men i kombination med våra andra teorier har vi ett teoretiskt ramverk som kan ge oss svar på våra frågeställningar och vårt syfte.
6.2 Medielogik
Medielogik handlar om hur medier väljer vad som blir nyheter baserat på vad som passar in i mediets format, organisationen, interna arbetsvillkor och de normer som finns. De händelser som passar in på detta är ofta de som i nyhetsrapporteringen går att tillspetsa, förenklas, polariseras, intensifieras, konkretiseras, personifieras eller att de passar in i de stereotyper som finns i samhället eller i nyhetsorganisationen. Dessa tekniker och verktyg är viktiga för mediernas överlevnad i dagens informationssamhälle.37
35 Ibid s. 224
36 Chattopadhyay, S 2012, 'Framing 3/11 Online: A Comparative Analysis of the News Coverage of the 2012 Japan
Disaster by CNN.com and Asahi.com', China Media Research, 8, 4, s. 51, Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 29 October 2014.
37 Strömbäck, Jesper, Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska
15
1. Tillspetsning - En artikel har sällan utrymme för att beskriva en nyhet i minsta detalj och detta begränsade utrymme gör att nyheterna måste tillspetsas och formuleras efter de viktigaste punkterna.
2. Förenkling - Av samma anledning som tillspetsningen används är även en förenkling nödvändig. Det begränsade utrymmet och brist på tid hos mottagarna gör att
komplexiteten i nyheterna måste minskas så att alla snabbt och lätt kan förstå vad som skrivs eller sägs.
3. Polarisering - För att behålla publikens uppmärksamhet är det viktigt att framhäva kontrasterande synsätt och argument.
4. Intensifiering - Ett häftigt utbrott, strejker, sammanstötningar, aktioner och ockupationer är bra för intensiteten och det bidrar till att berättandet blir mer intresseväckande och levande. En avsaknad av intensiva uttryck gör en artikel mindre intressant.
5. Konkretion - Konkreta händelser och fenomen är både lättare för medierna att rapportera om och för publiken att ta till sig. Rapportering om abstrakta saker kräver mer av
publiken. Därför är det vanligare att medierna tar upp händelser som går att illustrera och visa på bild än de mer abstrakta händelserna som publiken själv måste tänka för mycket själv om.
6. Personifiering - Att använda människor i rapporteringen är fördelaktigt då en händelse som får ett ansikte väcker mer intresse och uppmärksamhet. Det är lättare att identifiera med händelsen och det blir även lättare att beröra publiken om man har med människor i berättandet.
7. Stereotypisering - Att bilda stereotyper är ett sätt för mottagaren att förenkla och generalisera informationen de tar till sig för att spara tid och kraft i tolkningen av ny information.
16
En anledning till varför sådana här tekniker används istället för en direkt avspegling av verkligheten är för att medierna i grunden är företag med syftet att gå med vinst. För att medieinnehållet ska sälja krävs det en anpassning till den tilltänka publiken och marknaden.38
I analysen går vi igenom artiklarnas medielogik med syfte att tydligare redogöra för skillnaderna i rapporteringen mellan de två tidningarna. Utifrån de sju punkterna listade ovan ser vi hur de olika tidningarna formulerar sig i sin rapportering av skogsbranden och även vilket angreppssätt artiklarna tar. Vi ser detta som ett bra komplement till analysen av de typer av gestaltnings som förekommer.
6.3 Nyhetsvärdering
Kontinuerligt sker det händelser över världen som både uppmärksammas och som inte gör det. Hundratusentals möjliga nyheter som inte får utrymme i medierna, hur kommer det sig? Med tanke på mängden potentiella nyheter så är andelen som faktiskt blir en journalistisk nyhet försvinnande liten. Det finns studier som visar att händelser som slutligen blir nyheter oftast uppmärksammas av flera medier. Det gäller speciellt medier inom samma område. Exempelvis så rapporterar tidningar som är aktiva inom samma geografiska område oftast om liknade händelser. 39
Det finns två centrala begrepp inom området nyhetsvärdering: nyhetsurval och nyhetsvärdering. Det är två begrepp som båda ingår i processen att skapa nyheter. Begreppet nyhetsvärdering handlar om hur potentiella nyheter blir värderade av redaktioner och i de redaktionella
arbetsprocedurerna. Nyhetsurval handlar om vad det är som slutligen publiceras som en nyhet. Det finns ett samband mellan dessa två centrala begrepp men det är fortfarande tänkbart att
38 Ibid, s. 160
39 Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation, 1. uppl., SNS förlag,
17
nyheter publiceras fast de inte har ett högt nyhetsvärde. På samma sätt kan en nyhet som har ett högt nyhetsvärde inte publiceras för att redaktionen anser att nyheten, eller ämnet är uttömt.40
Nyheter som krig, attentat och katastrofer är ämnen som har höga nyhetsvärden. Oavsett detta kan exempelvis en tidning inte enbart behandla en nyhet, oavsett hur högt nyhetsvärdet är. Nyhetssändningar och tidningar kräver en blandning och ett varierat innehåll. Aktuella eller stora händelser kan därför väljas bort för att variationen och blandningen ska bli så stor som möjligt. Nyhetsvärdering som teori är relevant till vår studie då den ger en tydligare bild av hur
tidningarna gestaltat skogsbranden och bidrar även till vår diskussion om hur tidningarna liknar varandra.
På mediakompass.se beskrivs det vad det är som gör till att en händelse blir till nyhet. Mediakompass menar att en händelse blir till nyhet om den är:
● aktuell (äldre nyheter har läsare redan fått kännedom om) ● intressera många (dagstidningar vänder sig till alla)
● inträffa nära (människor är mer intresserade av händelser runtomkring eller händelser som inträffar “hemifrån” det vill säga närhetsprincipen)41
Vad som till slut blir en nyhet avgörs även till stor del av hur väl nyheten passar medielogiken. Håkan Hvitfelt menar att det finns särskilda drag och egenskaper hos potentiella nyheter som kan öka sannolikheten för att det ska bli en journalistisk nyhet. Hvitfelt publicerade
nyhetsvärderingsformeln som listade sannolikheten för att en händelse (nyhet) ska publiceras på
40 Ibid s. 167
41 Tidningsutgivarna, Mediekompass, Nyhetsvärdering,
18
tidningens förstasida och på så sätt bli tidningens huvudartikel. Desto mer artikeln behandlar ämnena nedan, ju mer ökar sannolikheten att göra just detta.42
1. politik, ekonomi samt brott och olyckor,
2. och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd, 3. till händelser och förhållanden,
4. som är sensationella eller överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner, 6. och beskrivs tillräcklig enkelt, 7. men är viktiga och relevanta,
8. utspelar sig under kort tid men som en del av ett tema, 9. har negativa inslag,
10. och har elitpersoner som källor
7. Material och metod
I detta avsnitt redogör vi för och presenterar vårt material, urval, metod och metodproblematik.
7.1 Material och urval
Vi har begränsat oss till två tidningar och kommer utgå från Dagens Nyheter och Aftonbladet då vi vill analysera och jämföra artiklar från en av Sveriges största morgontidningar med en av Sveriges största kvällstidningar. Inom den tidigare forskningen, då tidningars rapportering och gestaltning av katastrofer och kriser analyserats, så har urvalet av material varit de största och populäraste tidningarna. Ett exempel på ett sådant urval är artikeln US press coverage of the
42 Strömbäck, Jesper, Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska
19
Fukushima nuclear power plant accident: Frames, sources and news domestication som har valt
tre tidningar, baserat på att de var de mest populära under den perioden.43
De artiklar vi valt att använda som material i vår studie bedömde vi utifrån dessa kriterier:
● artiklarna ska i huvudsak behandla skogsbranden ● en artikel från vardera tidning och artikeltyp
● artiklarna ska vara publicerade mellan 5/8 och 11/8
● artiklarna måste även ha en rubrik, en ingress och en brödtext.
Vi har utformat kriterierna för att undvika mindre puffartiklar som enbart uppdaterade läsaren med en kort lägesrapport om brandens utveckling. Vi gör ett snävt urval på 6 artiklar utifrån förutbestämda kriterier från de två tidningarna och därmed har vi ett anpassat och relevant urval. Skogsbranden fick mycket utrymme i medierna, vilket innebär att det finns ett stort utbud av artiklar att utgå från. Vi använde medieverktyget Retriever för att hämta artiklar utifrån den fastställda tidsperioden och utifrån de tre artikeltyperna. I Retriever kan vi både se artiklarnas publiceringstid men också artiklarnas utformning. På så sätt kan vi kontrollera att varje artikel är godkänd utifrån våra förutbestämda kriterier.
För att få en spridning i artikeltyperna har vi valt att använda tre olika typer av artiklar. Det är viktigt med en spridning för att kunna belysa likheter och skillnader mellan tidningarna. Den första typen följer en eller flera personer som flytt från branden, den andra typen fokuserar på räddningsarbetet och den tredje på brandens utbredning. Vi har valt tre typer av artiklar för att jämföra de två tidningarnas sätt att gestalta samma nyhet. Det är då nödvändigt att artiklarna skildrar samma eller liknande händelse och det kan vi garantera med artikeltyperna. Vi använde
43 Lazic, D, & Kaigo, M 2013, 'US press coverage of the Fukushima nuclear power plant accident: Frames, sources
and news domestication', Media Asia, 40, 3, s. 260-273, Communication & Mass Media Complete, EBSCOhost, viewed 30 October 2014.
20
Retriever för att hämta alla artiklar som publicerats i Aftonbladet respektive DN under perioden 5 - 11 augusti 2014 då det var under perioden det skrevs som mest om branden. Vi gjorde sedan ett målinriktat urval för att välja ut artiklar som lämpar sig för analysen. Hade vi till exempel gjort ett slumpmässigt urval finns det risk att vi inte kan jämföra tidningarna med varandra då artiklarna kan skildra helt olika händelser.
Artiklar från Aftonbladet
● “Här landar superflygen” - onsdag 6 augusti ● “Jag skrek bara kör, kör” - torsdag 7 augusti ● “Fan vad hopplöst” - tisdag 5 augusti
Artiklar från Dagens Nyheter
● “Skogsbranden tvingar hela byar på flykt undan lågorna” - tisdag 5 augusti ● “Det är som att gå på glödande kol” - lördag 9 augusti
● “Elden ännu utom kontroll” - onsdag 6 augusti
7.2 Metod
I det här kapitlet går vi igenom metoden och det tillvägagångssätt vi valt.
7.2.1 Kvalitativ textanalys
För att förstå textanalys måste man förstå vad som räknas som en text. Beroende på hur brett man vill se på det så kan en text ses till exempel ur ett semiotiskt perspektiv som alla
teckenbärande yttringar som skapar mening, som till exempel, skrivna texter, tal, bilder och musik.44 Vi kommer att se hela artiklarna som text, texten, bilderna, faktarutor och annat som
44 Ledin, J & Moberg, U, Textanalytisk metod, Ekström, M & Larsson, L (red.), Metoder i
21
förekommer i artikeln tas med i vår analys. Vi vill se och nå förståelse av texterna genom att se dem i sin helhet.
En textanalys kan vara både kvantitativ och kvalitativ men då vi vill gå djupare i specifika
artiklar och analysera gestaltning och gestaltningstyper så använder vi oss av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då man undersöker specifika händelser som beskrivs mer ingående utifrån ett flertal källor, så är fallet i vår studie.45 Det finns även flera olika
metoder inom textanalys som alla har olika syften och funktioner. En textanalys är en metod för att förstå och förklara innehåll, struktur och funktioner av meddelanden inbäddade i texter.
Metoden textanalys följer fyra grundprinciper som menar att användaren ska vara flexibel i sin studie och att analysen som genomförs ska anpassas till texten. Det handlar även om att sålla innehållet och att inte ta med allt man finner då mycket inte nödvändigtvis är relevant till det man undersöker. Textanalys som modell ska användas för att ge inspiration och för att ge nya idéer till studien. Slutligen handlar det om att sammanfatta vad man kommit fram till allt eftersom, detta krävs för att studien inte ska gå förlorad i icke relaterade detaljer.46
Vi kommer att analysera textens beståndsdelar på olika nivåer och utgå från frågorna:
● Vad händer i texten? ● Hur gestaltas händelsen? ● Vilka berättartekniker används?
● Uppfyller texten kraven för nyhetsvärdering?
45 Ibid s. 19
22
Vi kommer genomföra textanalyser på tidningsartiklar och formulera gestaltningstyper samt kategoriserar artiklarna utifrån dessa gestaltningar. Vi kommer då även se hur tidningar, med hjälp av artiklarna, skapar betydelse för tidningarnas läsare.47 En textanalys kan enligt Ledin och Moberg delas in i fyra analyskategorier: innehåll, relation, form och intertextualitet. Den första, innehållsanalysen, undersöker teman i texten och vad den påstår om dessa teman, nämligen den värld texten målar upp genom sitt språk. Relationsanalysen undersöker vad det är i språket som bidrar till att stärka, etablera och bygga relation mellan textens “deltagare”. Formanalysen lägger fokus på sammanhang och sambandet i språket. Den sista, intertextualiteten, analyserar dialogen som texten har med andra texter och genrer. De fyra analyssätten påverkar alla varandra och analyserna går ofta in i varandra.48
Det finns inga tydligt utformade modeller för hur man genomför en textanalys. Analyskategorier är endast förslag på riktningar som forskare kan ta och vi har med inspiration av dessa skapat egna analysfrågor.
7.2.2 Analys
I analysen har vi genom djupgående, enskilda textanalyser preciserat hur skogsbranden gestaltats i de olika tidningarna genom att utforma olika gestaltningstyper som vi delat in artiklarna i. Varje artikel har först analyserats enskilt där vi har belyst vilka berättartekniker enligt medielogiken som används och vi har även bedömt nyhetsvärderingen utifrån Hvitfelts kriterier.49 Vi har definierat flera gestaltningstyper efter den utförda analysen och sedan tilldelat artiklarna en eller flera av dessa typer.
47 Moberg, Ulla & Ledin, Johanna, Textanalytisk metod, Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i
kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 s. 176
48 Ibid s. 176
49 Strömbäck, Jesper, Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska
23
Vi har valt att inte utgå från ett tydligt analysschema då vi inte vill bli låsta till ett tankesätt. Vi har däremot valt att utgå från de berättartekniker som Strömbäck tar upp i sin beskrivning av medielogiken. De typer av gestaltningar som vi definierat är grundade i gestaltningsteorin samt medielogiken och vi har identifierat dessa under analysprocessen.50 I och med detta har vi undvikit att missa viktiga detaljer som skulle varit svåra att fånga upp med ett förbestämt analysschema.
Efter att vi analyserat varje enskild artikel jämförde vi dem med varandra och jämförde även artiklarna från Aftonbladet med artiklarna från Dagens Nyheter. I analysen jämfördes vilka berättartekniker som var vanligast förekommande i de två tidningarna och om det var någon typ av gestaltning som var vanligare än någon annan och om någon förekom i enbart en tidning.
I textanalysen har vi analyserat vilka av medielogikens berättartekniker som förekommer och hur dessa används. Utöver medielogikens sju punkter har vi också utgått från Hvitfelts punktlista om vad som skapar ett högt nyhetsvärde och vad som krävs för att en nyhet ska bli potentiellt
förstasidematerial. Vi har också utgått från mediakompass information om vad som gör att en händelse blir till nyhet i vår analys.
7.2.3 Avgränsningar
Vi har begränsat oss till att enbart använda artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter då det är två av Sveriges största tidningar. Inledningsvis hade vi som avsikt att avgränsa artiklar till tre förlopp nämligen brandens första dag, brandens mest kritiska dagar och avslutningsvis de dagar då brandens anses vara under kontroll för att få en uppfattning hur tidningarnas sätt att gestalta branden eventuellt skiljer sig från dess tidiga skede till branden har upphört.
50 Moberg, Ulla & Ledin, Johanna, Textanalytisk metod, Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i
24
Vi upptäckte under materialsökningen att det inte fanns tryckta artiklar från de båda tidningarna under brandens första dagar efter kriterierna att artiklarna ska innehålla en rubrik, ingress och brödtext. Det fanns någon enstaka puffartikel som informerade om en mindre skogsbrand som brutit ut men i och med att det inte var en fullskalig skogsbrand fick händelsen inte större nyhetsutrymme.
Vår urvalsram är alla tryckta artiklar från datumen 5 augusti till 11 augusti från de två
tidningarna. Tisdagen den 5 augusti är den första dagen under perioden för branden som båda tidningarna tryckte en artikel som uppfyller kriterierna. Dagarna innan den 5 augusti
publicerades endast någon enstaka puffartikel, då branden var i ett tidigt skede valde båda tidningarna att publicera nyheten på deras webbtidningar.
7.3 Metodproblematik
Det finns flera problem som kan uppstå i kvalitativ forskning. Exempelvis kan forskningen lätt bli subjektiv då forskaren utgår från egna uppfattningar om vad som är viktigt eller
betydelsefullt. Dels på grund av detta kan kvalitativa studier bli svåra att replikera, detta beror även på dess ostrukturerade form och att forskarens egna intressen påverkar observationerna som görs.51
Då kvalitativa studier ofta utgår ifrån ett mindre antal forskningsobjekt än i kvantitativ forskning kan det vara svårt generalisera kvalitativa forskningsresultat, speciellt i fallstudier. Kritiker menar till exempel att en studie om fotbollssupportrar från en viss klubb inte går att generalisera till fotbollssupportrar i hela det landet. Ett annat problem kan vara att studien inte är transparent. Det kan vara svårt att förstå exakt vad forskaren har gjort och hur slutsatserna har arbetats fram.52
51 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 s. 368 52 Ibid s. 369-370
25
I vår studie utgår vi från ett antal tydliga kriterier och punkter inom gestaltningsteorin och vi anser därför att vi kommer att kunna hålla oss objektiva genom studien. Samma sak gäller med möjligheten att replikera studien, eftersom att vi tydligt kopplar forskningen till teorin så ska andra forskare kunna nå samma resultat. Att generalisera studien till andra artiklar kan dock vara problematiskt då det är ett specifikt fall och branden som är en av de största katastroferna i Sverige, inte är ett vanligt ämne i nyhetsartiklar. Vi anser att det även finns en problematik med att analysera Aftonbladet och Dagens Nyheter utan att väga in tidigare åsikter eller förutfattade meningar. Vi ser själva på Aftonbladet som en tidning som gestaltar nyheter på ett sätt för att locka läsare och på så sätt sälja fler lösnummer. Dagens Nyheter ser vi som en mer seriös och neutral nyhetstidning som rapporterar om händelser relativt onyanserat och använder inte samma gestaltningstyper för att sälja lösnummer. Det här kan göra att vi oavsiktligt letar och finner spår i artiklarna som stöder våra förutfattade åsikter. Det är därför särskilt viktigt att vi analyserar texterna med neutrala ögon.
7.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
I en vetenskaplig studie är begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet viktiga verktyg för att mäta kvaliteten på en studie. För att resultaten av studien ska anses trovärdiga krävs det god validitet samt en hög reliabilitet.
Vi har valt att utgå från LeCompte och Goetz kriterier för en mätning av reliabilitet och validitet. Extern reliabilitet är det första kriteriet författarna inleder med och beskriver till vilken grad en undersökning går att replikera. I kvalitativa studier är det vanligtvis svårt att behålla en hög grad av replikerbarhet då det inte går att bevara den specifika, sociala miljö och de sociala betingelser som råder vid den första studien.
26
I vår studie anser vi däremot att den till viss grad går att replikera då vi studerar texter och artiklar som kommer att finnas kvar oförändrade. Vi analyserar även artiklarna utifrån ett antal kriterier som är enkla för andra forskare att replikera.
Intern reliabilitet syftar till att forskarna har samma uppfattning om hur de ska tolka sitt studieobjekt. Vi är två personer som studerar samma texter och har liknande akademiska
bakgrunder, vi utför analyserna med dagliga träffar och med gemensamma diskussioner. Därmed gör vi textanalyserna och tolkningarna av artiklarna gemensamt vilket medför att vår interna reliabilitet kan ses hög.53 Intern validitet handlar även om att forskningen ska stämma bra överens med de teorier och teoretiska idéer som utvecklas. Detta är framför allt relevant i intervjustudier och i fokusgruppsstudier och det krävs ingen vidare reflektering av detta i vår studie.
Extern validitet syftar till vilken grad studieresultatet går att generalisera till andra situationer och miljöer. Detta är ett problem vid kvalitativa studier och speciellt i vår studie då vi undersöker en specifik händelse och har ett litet urval av studieobjekt. Att kunna göra en övergripande generalisering av vårt resultat är svårt men då vi har valt att dela in artiklarna om skogsbranden i tre artikeltyper kan vi generalisera Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering om
skogsbranden då vi studerar ett specifikt fall.54
8. Resultatredovisning
I detta kapitel går vi igenom alla artiklarna och presenterar resultaten av textanalyserna. Vi jämför artiklarna från varje artikeltyp med varandra och går även igenom medielogiken och då lyfter fram tidningarnas sätt att gestalta nyheten.
53 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s. 40 54 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 s. 368
27
8.1 Gestaltningstyper
Likt de utvalda artiklarna i den tidigare forskningen (“Framing 3/11 Online…” och “Chinese
media in change…”) har vi arbetat fram ett flertal gestaltningstyper som artiklarna sedan kan
kategoriseras inom. Till skillnad från dessa studier har vi använt oss av en kvalitativ textanalys istället för en kvantitativ innehållsanalys. De tidigare forskningarna delade in i gestaltningstyper för att räkna hur många artiklar som hade respektive gestaltningstyp. Vi vill gå djupare och använder gestaltningstyperna som ett verktyg för att se hur tidningarna gestaltar skogsbranden i sina artiklar.
Nedan beskrivs de olika typerna av gestaltning med en kortare beskrivning av gestaltningens innebörd.
● Persongestaltning – återberättelse av en händelse ur en specifik persons egna perspektiv, eller att artikeln följer en eller flera personer. Persongestaltning kan förekomma både som citat och i form av personhistorier.
● Åtgärdsgestaltning – artikeln behandlar det arbete och åtgärder som tas för att minska branden och dess spridning. Åtgärdsgestaltning beskriver exempelvis släckningsarbetet samt de individer och resurser som förekommer i brandbekämpningen
● Jämförandegestaltning – artikeln jämför skogsbranden med andra skogsbränder i Sverige. Historiska jämförelser mellan brandens storlek och tidigare bränders storlekar.
● Naturkatastrofgestaltning – artikeln beskriver skogsbranden genom att lyfta fram fakta som utbredning, hastigheten på dess spridning, vindförhållanden, evakuering, och dess konsekvenser. Ett centralt fokus ligger på själva skogsbranden och de faktorer som påverkar den.
28
● Politisk gestaltning – artikeln har politiska inslag. Den kan exempelvis innehålla
information om EU-samarbeten, internationella relationer och kommunikationen mellan Svenska myndigheter.
● Orsaksgestaltning – artikeln tar upp möjliga orsaker till brandens ursprung.
8.2 Artiklarna
8.2.1 Artiklar som beskriver räddningsarbetet
Dagens Nyheter - Det är som att gå på glödande kol Citaten intensifierar
Rubriken “det är som att gå på glödande kol” är en spännande formulering och blir därför intresseväckande för artikelns läsare. Enligt medielogiken kan citatet anses vara en form av intensifiering då det ger en uppfattning av något extremt, vilket är intressant för läsaren.
“Branden har påverkat ett område på cirka 100 kvadratkilometer, en extremt stor yta. Stora branden i Tyresta nationalpark 1999 sträckte sig över ett område på fyra kvadratkilometer”
Citatet är från den faktaruta som återfinns i artikeln. Faktan som återges är ytterligare exempel på intensifiering då det bland annat jämför skogsbranden med en storbrand 1999 som var betydligt mindre. Det står även “... en extremt stor yta” och ger läsaren uppfattningen om att
skogsbranden är väldigt stor och betydligt större än tidigare svenska skogsbränder.
Ytterligare ett exempel på intensifiering i artikeln är:
“I går fick några hundra personer som bor söder om branden tillstånd att återvända hem med brasklappen att de måste kunna lämna hemmen snabbt om en kraftig vindkantring sker”
29
Konkretisering genom bild
På en av bilderna i artikeln vattenbombar ett flygplan ett brandområde med bildtexten:
“Under fredagen gjorde de fyra brandbekämpningsplanen drygt 200 insatser mot elden jämfört med 300 under torsdagen. Varje gång släpps sex kubikmeter vatten över brandområdet”
Bilden på flygplanet som vattenbombar och informationen att sex kubikmeter vatten släpps är ett exempel på konkretisering. Vi får en uppfattning av hur mycket vatten sex kubikmeter är tack vare bilden. Jämförelsen i faktarutan är även ett exempel på detta då vi får en tydlig jämförelse på brandens utbredning istället för att spekulera om storleken.
Kari och Andrew personifierar artikeln
I artikeln återkommer volontären Kari Kahelin ett flertal gånger i form av citat, bland annat om hans upplevelser av branden. Exempelvis:
“Gummit under sulorna smälter när du jobbar”
Återberättelsen av arbetet ger en tydligare uppfattning om brandens fara och allvar jämfört med om branden beskrivs utan personifiering. Andrew Wootten, är ytterligare ett exempel på
personifiering och i en bild får vi även ett ansikte till namnet. Det finns även en bild på Kari Kahelin som ger samma effekt. Andrew kommer till tals i artikeln och berättar hur han tvingats tvungen fly undan branden.
“Jag tog med mig ankorna, hönsen och duvorna. Först de levande sedan tingen, tänkte jag. Och jag har fått sova hos några vänner som bor längre ned här i byn.”
30
Vi får i och med personifieringen en bättre inblick och förståelse för både de som drabbats av branden och de som jobbar med att släcka den.
Felriktat fokus sänker nyhetsvärdet
Artikeln har ett för stort fokus på två individer för att ha ett högt nyhetsvärde. Personerna i artikeln har intressanta historier och händelserna som beskrivs tillhör huvudtemat skogsbranden men är inte tillräckligt sensationella eller viktiga för att artikeln ska erhålla ett högt nyhetsvärde. Artikeln ger utöver detta, information som är relevant till brandens utveckling och som är geografiskt högaktuell vilket i sin tur är ett krav för att en nyhet ska få ett högre nyhetsvärde.
Personer och åtgärder gestaltas
I artikeln urskiljs två typer av gestaltning, dels persongestaltning i form av att vi får följa två personer som har nära kopplingar till branden men även åtgärdsgestaltning då vi får följa släckningsarbetet och vilka åtgärder som tas för att släcka branden.
Aftonbladet - Här landar superflygen Ett snävt fokus tillspetsar artikeln
Artikeln inriktar sig på de flygplan som kom till undsättning från Frankrike och Italien. Det innebär att artikeln har en tydlig tillspetsning nämligen fokusen på “superflygen”. Flygplanen är den huvudsakliga nyheten och det finns ingen sekundär information om skogsbranden.
Illustrationer förenklar ett annars svårt innehåll
I brödtexten finns mycket information som kan vara svårt att ta in vid en första läsning då det inte är förenklat. Artikeln inleds enkelt och det beskrivs tydligt i ingressen hur två av fyra
flygplan har landat och att de snabbt kan bidra till släckningsarbetet. Bilderna är även förenklade då både brandens utveckling och de räddningsresurser som nämns i texten illustreras i bilderna.
31
Bild och bildtext konkretiserar innehållet
Informationen som framkommer i artikeln konkretiseras genom bilderna. En beskrivning av flygen och helikoptrarna blir abstrakt men bilderna med bildtexten konkretiserar innehållet. Även en karta av brandområdet som visar och rökens spridning ger en bild av varför de inte kunde hämta vatten där på grund av den skymda sikten. På ett fåtal ställen i brödtexten sker några mer konkreta beskrivningar exempelvis:
“I 130 kilometer i timmen kan de glida över vattenytan och fylla vattentanken med 6 000 liter.”
Svag intensifiering
Artikelns ingress lyder:
“På några sekunder kan de fylla vattentanken med 6000 liter”
Ingressen är exempel på intensifiering då den informerar om att flygen är kraftfulla och bra lämpade för bekämpningen av branden. Delar av texten informerar vad flygen kan göra och bidrar till en intressantare artikel. Exempelvis:
“I 130 kilometer i timmen kan de glida över vattenytan och fylla vattentanken med 6000 liter”
Även om dessa formuleringar är intensivare än andra delar av artikeln så är det inte tillräckligt intresseväckande för att räknas som någon större intensifiering.
32
Personer utan personifiering
Även då flera personer kommer till tals i artikeln får vi inte följa en enskild individs upplevelser eller erfarenheter från branden. Personerna är endast med för att ge information till läsaren. Det finns därför ingen tydlig personifiering i artikeln.
Ny information ger högt nyhetsvärde
Artikeln beskriver ankomsten av, och den senaste utvecklingen med flygplanen. Nyheter om att flygplanen anlänt är relevant för många och gör artikeln aktuell och intressant. I artikeln står det att räddningsledaren tidigare meddelat att de italienska planen varit fast i Polen vilket var felaktigt information. Att artikeln rapporterar om att flygplanen har anlänt gör att artikeln kommer med ny och relevant information vilket ger den ett högt nyhetsvärde. Förutom detta täcker artikeln en mängd punkter för nyhetsvärdering som gör artikeln relevant.
Åtgärdsgestaltning med politiska inslag
Artikelns fokus ligger på att beskriva hur släckningsarbetet gått till, vilka resurser som använts och var dessa resurser kom från. Det går att identifiera två olika typer av gestaltning. Den första är åtgärdsgestaltning den andra är politisk gestaltning. Den politiska gestaltningen återfinns då det beskrivs hur vi Sverige lånat resurser av andra länder, vilket möjliggjorts av Sveriges EU-medlemskap. Ett exempel är när Oliver Guérot från den Franska ambassaden sade:
“Det här ett konkret bevis på att EU kan hjälpa i en akut situation”
Jämförelse av den första artikeltypen
En tydlig skillnad i medielogiken är att artikeln från Aftonbladet är tillspetsad och handlar enbart om en specifik händelse. Artikeln tar inte upp någon annan information än just om de resurser som används i släckningsarbetet, specifikt de flygplan som utlånats av andra länder. Artikeln
33
från DN tar inte enbart upp räddningsarbetet utan man får även återberättat personers upplevelser av branden samt information om de evakuerade områdena.
Ytterligare en skillnad är att artikeln från DN har en hög grad av personifiering. I artikeln får man följa två personer som beskriver sina upplevelser av branden. Personifieringen i artikeln gör det lättare för läsaren att sätta sig in de drabbades situation och skapar en närhet mellan
personerna i artikeln och läsaren. I Aftonbladet finns även tendenser till personifiering men endast form av att man får höra några personers personliga åsikter eller att personerna återger information som är viktig för artikeln. Till skillnad från artikeln i DN följer vi inte enstaka individers upplevelser av branden. Personerna som kommer till tals är opersonliga och skapar ingen närhetskänsla mellan händelserna i artikeln och läsaren.
Artikeln från DN använder intensifiering genomgående i artikeln och skiljer sig helt från Aftonbladet som nästintill helt saknar detta. Rubriken “Det är som att gå på glödande kol” inleder artikeln och ger artikeln, redan från första anblick, en hög grad av intensifiering. Vidare i artikeln återfinns flertalet exempel på intensifiering och vi anser att artikeln genomgående utnyttjat detta för att göra artikeln mer intressant och spännande. I Aftonbladet finner vi inte lika intensiva formuleringar, men ett exempel är “I 130 kilometer i timmen kan de glida över
vattenytan och fylla vattentanken med 6000 liter”. Till skillnad från DN har artikeln inte använt intensifiering till samma grad för att med ord och formuleringar göra artikeln mer
intresseväckande och spännande.
Analysen visar att båda artiklarna använder konkretisering i form av illustrationer. Fakta eller förklaringar som ges i texten förenklas och konkretiseras tillsammans med artikelns bild. I artikeln från DN beskrivs det hur flygen släpper sex kubikmeter vatten varje gång de tömmer över brandområdet. Bilden på flyget som släpper vatten över brandområdet förenklar det texten säger. På samma sätt utnyttjas konkretiseringen i Aftonbladet. I artikeln beskrivs fordonen som används i brandbekämpningen och illustreras även i en faktaruta. Att använda konkretisering på
34
detta vis förenklar informationen i texten åt läsaren eftersom vi kan, med hjälp av bilderna, bättre förstå den fakta som återges.
Artiklarnas nyhetsvärde skiljer sig åt då artikeln från Aftonbladet har ett högt nyhetsvärde och artikeln från DN har ett lägre värde. I Aftonbladet får vi ny och relevant information om räddningsarbetet och dess resurser. Artikeln från DN lägger ett alltför stort fokus på två privatpersoners historier och bidrar inte med viktig information om branden. För den stora massan blir därför Aftonbladets artikel mer intressant. Artikeln återger information om branden och den senaste utvecklingen i släckningsarbetet.
Gemensamt för artiklarna är att båda har åtgärdsgestaltning som huvudfokus. Artiklarna handlar i huvudsak om arbetet med att släcka branden, men det återfinns ytterligare gestaltningstyper i artiklarna. Skillnaden är att i artikeln från Aftonbladet är den andra gestaltningstypen inte lika tydlig som i artikeln från DN. I Aftonbladet finns endast en antydan till en politisk gestaltning då de nämner hur EU och internationella samarbeten påverkar arbetet, men det blir typ av sekundär gestaltningstyp då största delen av artikeln fokuserar på släckningsarbetet. I artikeln från DN finns en tydlig persongestaltning som får lika stort utrymme som åtgärdsgestaltningen och den blir, olikt artikeln från Aftonbladet, inte en sekundär gestaltningstyp. Vi anser att flera
gestaltningstyper i en artikel kan bidra till en större variation som är viktig för att artikeln ska intressera fler läsare. Olika gestaltningstyper leder till olika slutsatser om branden och varje individ skapar därför egna uppfattningar. Flera gestaltningstyper öppnar upp fler möjligheter för publiken att tolka händelsen.
8.2.2 Artiklar som beskriver personer
35
Evakuering tillspetsar artikeln
Artikeln är tillspetsad då den behandlar en specifik händelse, nämligen en evakuering som skett i samband med skogsbranden. I artikeln beskrivs det ingående hur personer evakuerat både bilar och hem och information om skogsbranden kommer i andra hand, huvudnyheten är
evakueringen. Information om skogsbranden kommer först i slutet av artikeln samt i artikelns faktaruta. Bilden i artikeln bidrar även till tillspetsning då den visar en väg med stillastående bilar och personer utanför bilarna som blickar upp mot ett stort brandmoln.
Rubrik och bild förenklar förståelsen om en evakuering
Innehållet i artikeln är förenklat och det tydligaste exemplet är bilden tillsammans med rubriken och ingressen. På bilden ser man människor stå på vägen tillsammans med sina bilar med
tillhörande släp- och husvagnar. Personerna står vända och tittar mot det stora rökmoln som syns i bakgrunden. Rubriken lyder:
“skogsbranden tvingar hela byar på flykt undan lågorna”
Rubriken tillsammans med bilden ger det en tydlig bild av vad artikeln handlar om. Vidare i ingressen står det att nio personer omringats av branden och tvingats lämna sina fordon för att räddas med helikopter. Efter detta tvingades en hel by evakueras. Dessa två händelser är sedan huvudämnena i artikeln. Artikelns förenkling ger läsaren den nödvändiga informationen redan i bilden, rubriken och ingressen.
Formuleringar intensifierar texten
I rubriken återfinns exempel på intensifiering då den väcker intresse genom att beskriva hur hela byar måste fly undan lågorna. Även i ingressen märks ett till exempel på intensifiering då den inleds med:
