I detta kapitel går vi igenom och diskuterar de tre artikeltyperna samt återkopplar dessa till studiens syfte och frågeställningar. Vi diskuterar även de olika typerna av gestaltning i de två tidningarna.
9.1 Skillnader
Tidningarna använde medielogik på ett liknande sätt, men det finns skillnader i vilka
berättartekniker som användes oftast i de olika tidningarna. I Aftonbladet förekom tre stycken berättartekniker i samtliga artiklar, nämligen tillspetsning, förenkling och intensifiering. I DN var det enbart konkretion som förekom i alla tre artiklar. Detta tyder på att Aftonbladet följer ett tydligare mönster när det kommer till medielogik i sin rapportering av skogsbranden. DN hade även genomgående större variation i användningen av medielogik. Denna skillnad skulle dock kunna bero på att de tre artiklarna från Aftonbladet endast hade två författare och vi antar att användningen av medielogik kan skilja mellan olika författare.
Ytterligare en skillnad är de gestaltningstyper som förekommer i artiklarna. I Aftonbladet förekommer färre gestaltningstyper, i en artikel var det enbart persongestaltning som gick att urskilja och i de andra två återfanns två gestaltningstyper. Att enbart använda en eller två
gestaltningstyper kan ge mer ingående information om en specifik händelse. I DN var det två, tre och fyra gestaltningstyper som förekom vilket likt användningen av medielogik visar på större variation i artiklarna.
52
Det finns även gestaltningstyper som förekommer oftare än andra i båda tidningarna. I DN är åtgärdsgestaltning den vanligast förekommande gestaltningstypen och återfinns i tre av
artiklarna. Även i Aftonbladet är åtgärdsgestaltning den vanligast förekommande och återfinns i två av artiklarna. I Aftonbladet är det den enda gestaltningstypen som förekommer i mer än en artikel, annars är det olika typer av gestaltning i samtliga artiklar. Att det finns flera
gestaltningstyper i en artikel visar på att artikelns rapportering är mer omfattande. Det kan dock även innebära att då artikeln behandlar flera aspekter av branden så blir informationen inte lika ingående som om artikeln enbart haft en eller två gestaltningstyper. Även om en artikel
innehåller flera gestaltningstyper betyder inte det att den är mer sanningsenlig utan endast att den konstruerar verkligheten på mer än ett sätt, en artikel som endast har en gestaltningstyp blir därför inte mindre sann.
9.2 Likheter
Även då det finns skillnader i användningen av medielogik finns det även en del likheter.
Berättarteknikerna som förekommer i artiklarna används på liknande sätt i både Aftonbladet och DN. Exempelvis intensifieras artiklarna ofta i samband med personifiering där personliga upplevelser dramatiskt formuleras och återberättas i artiklarna. Det går även att jämföra artiklarnas konkretisering med varandra då exempelvis brandens utbredning jämförs med fotbollsplaner för att konkretisera informationen åt läsaren.
Ytterligare likheter är att två artiklar från varje tidning har, vad vi anser, ett högt nyhetsvärde. Artiklarna som har ett högt nyhetsvärde uppfyller flertalet punkter för nyhetsvärdering. Två av artiklarna, en från varje tidning har ett lågt nyhetsvärde. Båda artiklarna skildrar en enskild händelse i form av personhistorier som i sig inte är tillräckligt intressanta för tidningarnas läsare. Artiklarna har ett alltför snävt fokus för att på egen hand skapa ett högt nyhetsvärde.
När det kommer till gestaltningstyper finns det stora skillnader mellan tidningarna men gemensamt är att åtgärdsgestaltning förekommer i tre av Dagens Nyhets artiklar och två av Aftonbladets. Vi tror att åtgärdsgestaltning är den vanligaste förekommande då de flesta av
53
tidningarnas läsare vill veta hur räddningsarbetet fortlöper och vilka åtgärder som tas för att förhindra att branden sprider sig ytterligare. I studien Crisis Storytelling visade det sig att alla
typer av narrativ förekom i rapporteringen av kriserna som undersöktes i samtliga tre tidningar. I vår studie går det att likna med att åtgärdsgestaltning förekommer i de flesta artiklarna, men det finns även de gestaltningstyper som enbart förekommer i en tidning och inte den andra. Hade vi dock genomfört en kvantitativ analys av alla artiklar om skogsbranden från vardera tidning hade eventuellt resultatet varit mer likt det i Crisis Storytelling som hade ett större urval.
9.3 Övergripande jämförelse samt återkoppling till syfte
I inledningen skrev vi kortfattat om ett uttalande av Jan Guillou där han menade att tidningars innehåll inte skiljer sig så mycket som människor verkar tro. Efter avslutad analys framkommer det att Guillou hade rätt då vi har märkt att innehållet i tidningarna inte skiljer sig mycket åt, då ingen av tidningarna följer ett och samma tydliga mönster. Resultatet av analysen pekar på att gränsen mellan kvälls- och morgontidningar inte är tydlig och artiklarna om skogsbranden är exempel på detta. Med dagens hårda konkurrens om läsare måste alla aktörer anpassa sig till mottagarna och det moderna samhället där kravet på snabb information blir allt högre. Äldre tidningar måste anpassa innehållet för att publiken förändrats och likaså kravet på artiklar. Det här kan vara en anledning till att tidningarna liknar varandra och att gestaltningen inte skiljer sig åt.
De två tidningarna utnyttjar medielogiken för att forma artiklarna och skapa ett intressant och spännande innehåll. Detta är varken unikt eller specifikt för Aftonbladet eller DN. Vi kan dock tycka att resultatet som framgår i förtroendebarometern (DN hade betydligt högre förtroende jämfört med Aftonbladet) är intressant då det inte borde vara på detta vis eftersom att skillnaden på tidningarnas innehåll inte är stort. Tidningarnas förtroende borde nämligen, utifrån vår analys, vara betydligt mer jämlikt. Att skillnaderna i förtroendet för tidningarna fortfarande är tydliga kan bero på tidningarnas skilda bakgrund och historia. Aftonbladets bakgrund i tabloidpressen kan vara något som ligger kvar i publikens tankar när de bedömer sitt förtroende för tidningen. Vi har behandlat artiklar som rapporterat om en av de största naturkatastroferna i landet och kravet på korrekt information var högt. Sådana här stora nyhetshändelser är utmärkta tillfällen för att belysa skillnader i rapporteringen då det finns stort utrymme för att utnyttja medielogiken.
54
I studien kommer vi fram till att åtgärdsgestaltning är den vanligast förekommande i de två tidningarna. Rimligtvis beror detta på att den största andelen av tidningarnas läsare har ett intresse för släckningsarbetet och vill därför ha kontinuerlig information om
bekämpningsarbetet. Vi anser att en gestaltningstyp som borde fått minst lika mycket utrymme är naturkatastrofgestaltning då en sådan gestaltning skulle ha högre nyhetsvärde än till exempel persongestaltning. Gestaltningen förekom sammanlagt två gånger, en gång i respektive tidning. Information om brandens storlek och de områden som eventuellt kan drabbas anser vi är viktig information och borde fått större utrymme i tidningarna.
Persongestaltning har förekommit i hälften av artiklarna och trots att gestaltningstypen inte bidrar med viktig information utan återger enbart personliga upplevelser och gör artikeln mer underhållande och intresseväckande. Vi tror att den här typen av gestaltning förekommer för att rapporteringen av skogsbranden var så pass intensiv under kort tid att artiklarna fick ta till olika angreppssätt. Branden blev ett populärt ämne att rapportera om och därför utnyttjades alla typer av vinklar för att variera artiklarnas innehåll och bibehålla den spänning som branden medfört.
Artiklarna beskriver alla samma händelse, skogsbranden, men de skiljer sig ändå mycket från varandra. Skillnaderna beror på att det skapas olika konstruktioner av verkligheten i artiklarna, detta betyder inte att någon artikel är mer eller mindre sanningsenlig utan artiklarna lyfter fram olika händelser och gestaltar verkligheten på skilda sätt. Gestaltningsteorin menar att medier, i det här fallet tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter gestaltar skogsbranden på olika sätt som sedan påverkar läsarnas åsikter. Artiklarna använder både tydliga och mindre tydliga gestaltningar och detta påverkar givetvis läsaren som skapar en uppfattning utifrån den
konstruktion som artikeln är skapad utifrån. Trots att artiklarna behandlar samma händelser ser dom aldrig likadana ut. Enligt medielogiken beror det på att i stället för en direkt återspegling av verkligheten måste olika berättartekniker användas och på så sätt konstrueras samma verklighet på olika sätt.
55
Det är intressant att tidningarnas rapportering liknar varandra på flera punkter, speciellt när det kommer till hur de använder sig av olika gestaltningstyper för att spetsa till nyheter under skogsbranden. Tidningarna konkurrerar inte enbart med varandra utan även med andra tryckta tidningar, nättidningar, sociala medier och andra internetkällor. Vi tror att i och med dagens stora konkurrens krävs det kontinuerlig rapportering, vilket även innebär att nytt innehåll måste vara både intressant och relevant. Detta krav på innehåll kan vara svårt att uppfylla i rapporteringen under exempelvis skogsbranden eftersom den pågår under lång tid och utvecklingen kan gå sakta framåt. Tidningarna använder därför olika typer av gestaltning som verktyg för att spetsa till huvudnyheten skogsbranden när de rapporterar om mindre händelser som har anknytning till branden.
Det har alltid funnits ett krav på Aftonbladet att sälja lösnummer för att tjäna pengar och DN har gjort detta genom sina prenumeranter. Tidningarna liknar varandra mer och mer och detta kan bero på att tidningarna har fått ytterligare krav och nya förutsättningar. Idag konkurrerar de tryckta tidningarna inte enbart med varandra utan en uppsjö av nya medier där alla konkurrerar om läsare.
9.4 Förslag till framtida forskning
I detta kapitel går vi igenom förslag till vidare forskning som uppkommit under uppsatsens gång.
I vår analys bestod urvalet av sex artiklar, tre från Aftonbladet och tre från Dagens Nyheter. Något som skulle vara intressant att ta med i framtida forskningsprojekt är till exempel att utgå från ett större urval och använda ytterligare tidningar. Ett exempel skulle även vara att ta med Svenska Dagbladet och Expressen. Det skulle lättare gå att generalisera resultatet till både kvälls- och morgontidningar i och med att det urval och underlag studien utgår från är betydligt större och gör att generella slutsatser kan dras.
Vi tror även att en jämförelse mellan nätartiklar och traditionella tidningsartiklar kan vara intressant och en sådan studie kan utgå från samma teorier och arbetssätt. Denna typ av studie
56
kan undersöka om gestaltningen skiljer sig mellan nättidningar och tryckta tidningar och om medierna har närmat sig varandra. Att jämföra nätartiklar och tryckta artiklar kan vara intressant, då tryckta artiklar får allt färre läsare och nätartiklar bli allt populärare. En sådan studie är både modern och i tiden för forskningsområdet.