Följande analys utgår från två kategorier som har arbetats fram genom Grundad teori- analysprocesser. De två huvudkategorierna har underkategorier för att underlätta uppbyggnaden av analysen.
Den första kategorin heter Vi tillsammans och behandlar deltagarnas beskrivningar av det ideella engagemanget som något som kretsar kring gemenskap, vad studiedeltagarna som ledare ger till andra och vad de får tillbaka och betydelsen av detta. Här tas det även upp vad som beskrivs vara det viktigaste med engagemanget och förhållandet till sin förening eller idrott och vikten av olika former av mål. Kategorin Vi tillsammans har fått underrubrikerna “Ju mer man ger
desto mer får man tillbaka” samt Hjärta för föreningen. Den andra ketegorin heter Ideellt arbete kontra lönearbete och handlar om deltagarnas syn på vad det ideella handlar om, till exempel i förhållande
till pengar och vilka förutsättningar och omständigheter som kan påverka engagemanget. Aspekter av denna kategori beskrivs i underkategorin “Då måste man ha ett bra liv för övrigt…”. Vad som innefattas i kategorierna är inte helt skiljt från varandra utan de överlappar varandra till viss del och en del liknande exempel på engagemanget återfinns i bägge kategorierna men analysers utifrån olika dimensioner.
Vi tillsammans
I intervjuerna återkommer studiens deltagare gång på gång till hur känslan av att göra något tillsammans med andra är en viktig anledning till att de engagerar sig. Amnå skriver, i kontrast till
172 Karin Redelius, Ledarna och barnidrotten (Stockholm, 2002), s. 147. 173 Svedberg, von Essen, Jegermalm, s. 7-23.
detta, om värderingsförskjutningar mot en ökad individcentrering vilket skulle få kollektiviteter såsom den typ som uppkommer i ideella sammanhang att minska i omfattning.175 Att deltagarna i
denna studie ser gemenskapen som en av de absolut största fördelarna med det de gör strider mot Amnås resonemang. Att få vara med i en gemenskap, ‖träffa folk‖ och få nya vänner är något som samtliga av studiens deltagare beskriver som en oerhört stor fördel, en trygghet och en starkt motiverande faktor. Exempelvis beskriver Anja att hon funnit de flesta av sina närmsta vänner genom sitt engagemang. Det deltagarna beskriver anser jag stämmer bra överens med vad Björn Nilsson tar upp i sin bok Individ och grupp, det vill säga att människan är en gruppvarelse som påverkas av och påverkar i relationer med andra människor och han menar att gruppen är ett betydelsefullt personligt och socialt stöd. Nilsson menar, i likhet med Richard Jenkins, att individen behöver en grupp för att kunna ha en gemenskap och mening som i sin tur gör individen delaktig i samhällets kultur.176 Dessutom uppfyller gruppen ett antal sociala behov
såsom tillhörighet och att ha roligt.177 Jenkins menar att en organisation eller grupp är betydande
för såväl individuell som kollektiv identitet. 178 Enligt Nilsson väljer individen att ingå i grupper
som stärker den personliga identiteten och får oss att känna oss viktiga i ett sammanhang.179 Att
gruppen ger trygghet och blir en arena för att ha roligt och skapar inlevelse anser jag yttrar sig väl i de observationer som utfördes i studiens inledning. Under observationerna förekom mycket skratt och umgänge och under båda observationstillfällena upplevde jag en bra stämning med utrymme för att ha roligt tillsammans. Särskilt vid en av observationerna upplevde jag att studiedeltagaren skojade mycket med glimten i ögat och vid de båda tillfällena som observerades upplevde jag en mycket entusiastisk och uppmuntrande stämning bland de som deltog i situationen och att studiens deltagare verkade ha stor inlevelse i det som skedde.
Både Amnå samt Jeppsson Grassman och Svedberg och även Nilsson beskriver att människor ingår i organisationer eller grupper för att till exempel ge uttryck för ett gemensamt intresse eller arbeta med en gemensam idé eller mot ett gemensamt mål.180 Detta tycker jag mig
tydligt se i deltagarnas beskrivningar där själva idrottandet ett flertal gånger lyfts som något att samlas kring och bygga en gemenskap kring. De deltagande beskriver hur exempelvis resultatmål kan vara ett bra sätt att stärka gemenskapen i gruppen. De deltagare som tränar eller leder ett lag menar dock att det är viktigt att ha realistiska mål och inte bara mål som kretsar kring att prestera resultat. Mats beskriver hur det också är viktigt att arbeta med flera mål och delmål för att som grupp känna att det går framåt. De flesta av deltagarna talar också om att det är av vikt att inte tappa bort individen i det gemensamma och att det kan vara viktigt att ha även individuella mål att arbete med för att individen ska känna sig sedd och få möjlighet till utveckling på sin egen nivå. Nilsson menar att de gemensamma målen är de som får gruppen att agera som en enhet
175 Amnå, s. 14.
176 Björn Nilsson, Individ och grupp (Lund, 1993), s. 27 ff.
177 Björn Nilsson, Samspel i grupp (Lund, 2005), s. 20. Samt Richard Jenkins, Social Identity, 3:e uppl. (London, 2008), s.
168 ff.
178 Jenkins, s. 168 ff. 179 Nilsson (2005), s. 22.
men att det alltid finns individuella mål i gruppen.181 Att kollektiva identiteter uppstår via
gemensamma handlingar och gemensam kunskap är något som beskrivs av Jenkins.182 I relation
till detta kan deltagarnas beskrivningar av gemensamma mål ses som en del i skapandet av en kollektiv identitet och tillhörighet. Mia och Charlotte talar inte i termer av mål men påvisar ett flertal gånger att det är viktigt att ‖alla är på väg åt samma håll‖ och att det bör finnas en gemensam riktning vilket också kan vara ett tecken på en tillhörighet i en kollektiv identitet. Detta skulle kunna vara exempel på outtalade mål som finns i föreningen, något som Nilsson beskriver kan förekomma precis som uttalade mål och fungerar som en sammanhållande faktor för gruppen.183