Totalt har jag gjort fem kvalitativa, så kallade semistrukturerade intervjuer som använts som grundmaterial för analys. En semistrukturerad intervju innebär att jag haft en frågeguide att utgå ifrån men jag har i stor utsträckning frångått guiden och anpassat följdfrågor utifrån studiedeltagarens svar.158 Intervjuguiden är utformad efter en övergripande tematik kring vad som
motiverar deltagaren till sitt engagemang. Till viss del har intervjuguiden anpassats och skrivits om efter det som framkommit under observation och utifrån vem jag har intervjuat. Syftet med intervjuerna har varit att höra deltagarnas egna berättelser om sin specifika situation för att försöka förstå hur de ser på sitt engagemang utifrån sitt eget perspektiv, något som kvalitativa intervjuer generellt syftar till.159 Intervjuerna har registrerats via ljudupptagning vilket var
fördelaktigt då jag under intervjusituationen kunde fokusera på samtalet och det sociala samspelet i stället för att fokusera på att anteckna.160 Intervjuernas längd har varierat mellan 20 minuter och
90 minuter och haft en samtalsliknande form där många av mina frågor har besvarats utan att jag behövt ställa den faktiska frågan. Platsen för intervjuerna har föreslagits av mig och sedan godkänts av respektive deltagare. Målet har varit att hitta platser som känns relativt trygga för deltagaren och som passade båda parterna bra.161 En intervju utfördes hemma hos deltagaren, två
intervjuer utfördes i föreningslokalen där deltagarna är aktiva och två intervjuer utfördes i universitetets lokaler.
154 Katrine Fangen, Deltagande observation (Malmö, 2005), s. 31. Samt Magnus Öhlander, ‖Deltagande observation som
metod‖ i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser och Magnus Öhlander (Lund, 1999), s. 74 f.
155 Bryman, s. 278 f. 156 Öhlander, s. 74. 157 Fangen, s. 80, 91.
158 Bryman, s. 301. Samt Steinar Kvale, Den kvalitativ forskningsintervjun (Lund, 1997), s. 32, 117. 159 Kvale, s. 32 ff.
160 Jfr. Kvale, s. 147.
Samtliga intervjuer har inletts med så kallade inledande frågor där deltagaren har berättat om sig själv och sin bakgrund. Som respons på det som deltagaren berättat har jag främst använt uppföljningsfrågor och tolkande frågor, alltså bett deltagaren fördjupa sig eller ställt frågor som bekräftar att jag förstått dem rätt.162 I så stor utsträckning som möjligt har jag försökt undvika
ledande frågor för att deltagarna ska få svara helt utifrån sina egna tankar.
Efter avslutad intervju har jag transkriberat mitt material, det vill säga skrivit ut tal till text.163
Transkriberingarna har sedan använts för att analysera intervjuerna genom Grundad teori- metoder, vilket går att läsa vidare om under nästa rubrik.
Grundad teori i min studie
Här beskrivs mitt individuella tillvägagångssätt vid användandet av Grundad teori- analysproceduren. 164 Min analys är uppbyggd kring de kategorier jag identifierat genom Grundad
teori-analysproceduren. För att identifiera dessa kategorier ur intervju- och observationsmaterialet har jag först gjort en inledande scanning vilket innebär att jag försökt identifiera begrepp och sammanhang som jag finner intressanta. Följande steg har varit att sätta etiketter på mitt material. Detta kan exempelvis vara uttryck från deltagarna eller något som beskriver vad de gör eller pratar om. Det slutliga steget har varit att sammanställa etiketterna till ett antal kategorier. Slutligen framkom två stycken kategorier ur materialet. Dessa två huvudkategorier kommer att synas som rubriker i min analys och det finns även underkategorier som tillsammans med huvudkategorierna kommer att beskrivas och analyseras vidare under respektive rubrik. De kategorier som framkom ur materialet är Vi tillsammans samt Ideellt arbete kontra lönearbete.
Etik
Då ämnet för denna studie är valt efter ett personligt intresse för ideellt engagemang inom idrotten och jag själv har ett sådant engagemang är jag väl medveten om att min förförståelse kan påverka resultatet av studien. Bent Gullveig Alver & Ørjar Øyen påvisar vikten av att det finns engagemang och motivation i förhållande till det studerade området. Samtidigt är det viktigt att ha distans till ämnet. De menar att en för stor närhet till ämnet kan hota distansen.165 För att
undvika att detta negativt påverkar min studie tänkte jag igenom min förförståelse innan studien påbörjades och försökte, i likhet med vad Katrine Fangen rekommenderar, vara kritisk mot mina fördomar och min förförståelse.166 Fangen beskriver även vikten av att avgränsa sitt studieområde
för att undvika att ‖studera allt‖.167 Jag anser mig blivit hjälpt av min förförståelse när jag skulle
avgränsa mitt fält och avgöra vad jag ville fokusera på.
162 Kvale, s. 124 f. 163 Fägerborg, s. 69.
164 För användning av Grundad teori, se även det gemensamma inledningskapitlet under rubriken Grundad teori. 165 Bente Gullveig Alver, Ørjar Øyen, Etik och praktik i forskarens vardag (Lund, 1998), s. 63.
166 Fangen, s. 53. 167 Fangen, s. 55.
Något annat jag anser varit positivt med min förförståelse är att jag funnit det enkelt att skapa naturliga samtal kring ämnet vid exempelvis intervjusituationen, då jag kunnat relatera till det deltagarna sagt. Jag har dock arbetat med att inte utifrån min egen vardag dra några slutsatser av vad deltagarna säger.
Vid bägge observationerna fick jag frågor om min närvaro och min studie vilket jag bemötte med att förklara min roll som observatör, vad min studie innebär och vilket syftet är med observationen.
Gällande citat i följande text har jag valt att ha relativt långa citat i många fall. Detta för att belysa deltagarens ordval och sätt att beskriva saker. Min tro är att detta minimerar risken för att saker lyfts ur sitt sammanhang. En risk med långa citat är att det blir lättare att identifiera studiedeltagaren men jag har ändå funnit denna risk som liten.