Att deltagarna har hjärta för det de gör är tydligt i de intervjuer jag gjort. För Mats verkar engagemanget handla om en tillhörighet och ett hjärta för idrotten och sin sport i stort till skillnad från de andra som belyser en tillhörighet till en specifik förening. Fyra av de fem deltagarna beskriver att de har ett ‖hjärta för föreningen‖ och att just den specifika föreningen betyder mycket för deras engagemang. Att Mats däremot skiljer sig något på denna punkt då han snarare betonar att han brinner för sin sport och att hans engagemang inte är lika beroende av vilken förening engagemanget utförs i märks bland annat i att Mats har varit aktiv i ca 10 föreningar medan de andra av studiens deltagare varit aktiva i högst två föreningar. Det kan möjligen också vara så att då Mats har ett avlönat uppdrag kanske fokus för engagemanget hamnar på exempelvis spelare och lag istället för på föreningen i sig. De beskrivningar som delgivits angående hjärtat för föreningen respektive idrotten tolkar jag som att det grundar sig i en trygghet baserad på att de alltid har något eller någon att gå till där de kan känna sig uppskattade och betydelsefulla. Dessutom verkar det finnas en lojalitet gentemot föreningen då de flesta av deltagarna anser sig ha fått mycket tillbaka därifrån. Att samtliga deltagare varit engagerade i mellan 5 och 25 år och finner det troligt att deras engagemang kommer att fortsätta under en ytterligare lång period kan ses som ett tecken på att det finns en betydande trygghet och gemenskap att tala om. Dessa aspekter strider mot den diskurs som belyses av Svedberg, von Essen och Jegermalm. De har funnit att det generellt har setts som att samhällets individualisering skulle orsaka att individer som engagerar sig endast gör det under kortare perioder på grund av minskad lojalitet mot traditioner, organisationer och kollektiv.189 I deras studie visar ett av
resultaten att 60 procent av de som engagerar sig ideellt gör det bland annat med motiveringen att bidra till organisationen/föreningen (vilket är det svarsalternativ med högst procent i undersökningen om vilka motiv som finns bakom ett ideellt engagemang). Detta visar på en lojalitet och ett intresse för föreningslivet. Något jag finner intressant är att samtliga av deltagarna i denna studie utöver sitt åtagande som innefattar en ledarfunktion även har engagerat sig inom andra områden. Detta är bland annat styrelseuppdrag, domare, utbildningsansvar och uppföljning vilket också visar på ett intresse i att bidra till sin förening.
188 Svedberg, von Essen, Jegermalm, s. 28. 189 Svedberg, von Essen, Jegermalm, s. 24.
En annan aspekt av den lojalitet som finns gentemot föreningen yttrar sig i att ett flertal av studiens deltagare anser att de har en skyldighet att kliva åt sidan från sitt engagemang om det känns mer som ett tvång än något som är baserat på lust och glädje. Det är dock inte under alla omständigheter som allt är 100 procent roligt och deltagarna beskriver hur energin ibland tryter i förhållande till sitt engagemang. Såsom Mats säger:
‖Sen är det klart att man brinner ju inte varje gång man går dit va.‖
Men det viktiga menar de är att om det under lång tid tar mer energi än vad det ger kan det vara en god idé att dra sig tillbaka från sitt engagemang både för sin egen skull och för andras. Några påvisar att det kan vara bra att backa från sitt engagemang och ‖sakna det lite‖ för att sedan kunna komma tillbaka med ny lust och energi. På frågan om de ser något negativ med att vara engagerad svarar samtliga deltagare uttryckligen att de inte ser några nackdelar och de menar att det som skulle kunna bli nackdelar snabbt överbyggs av de positiva delarna. Pontus menar att:
‖Man tröttnar ju lite då o då. Men det är ju roligt, det är ju så många fördelar. Det är så kul samtidigt. Man får ha tråkigt ett tag o sen blir det bra igen. O det är så det funkar.‖
Att det tråkiga kompenseras snabbt av det som är roligt visar sig starkt i intervjuerna. Återigen handlar mycket om gemenskapen. Det finns alltid någon som ‖plockar upp en‖ om det är lite motigt och det finns också beskrivningar av att det alltid finns något att ta tag i inom ramen för det uppdrag de har. Baksidan av detta beskrivs bland annat vara att de som personer sätter sig själva åt sidan. Anja pratar om att det medföljer mycket roliga åtaganden som ledare och aktiv och att det ibland kan vara lite svårt att säga nej:
‖Det är ju då det är som svårast. För man vill så gärna o sen tänker man inte riktigt på sig själv.‖
Detta citat anser jag visar på hur Anja tycker att mycket av det som innefattas i engagemanget är väldigt roligt och att hon ofta gör saker av lojalitet mot andra eller för att hon har ett starkt ‖hjärta för föreningen‖ men att det ibland kan bli för mycket och då sätter hon sig själv i andra hand. Liknande beskrivningar förekommer även hos de andra av studiens deltagare.
Deltagarna lämnar nästan genomgående positiva bilder och beskrivningar av sitt engagemang och sin förening vilket dels kan bero på att de faktiskt känner väldigt mycket för det de gör och att det betyder mycket för samtliga av studiens deltagare. Att studiens deltagare väljer att presentera och framhäva de positiva delarna kan också bero på vilken typ av självpresentation individen vill göra. Erving Goffman menar att individen i relation till andra individer kan kontrollera sitt handlande och de signaler handlandet ger så att det ‖överför till de andra ett intryck som det ligger i hans intresse att överföra‖.190 Goffman menar dock att överförandet av
intryck kan ske omedvetet och främst har att göra med traditioner inom den grupp individen tillhör.191 Även Anthony Giddens för ett liknande resonemang angående det individen förmedlar
till andra. Giddens menar att ‖vi är inte det vi är utan det vi gör oss till‖ och att individen kan bygga upp en positiv identitetskänsla.192 Min slutsats av detta är att ett positivt klimat i gruppen
där engagemanget utförs skulle kunna göra att gruppens deltagare i förhållande till andra
190 Erving Goffman, Jaget och maskerna (Stockholm, 2009), s. 13. 191 Ibid, s. 15.
använder ett positivt sätt att prata om, i det här fallet sin förening och sitt engagemang. Det positiva klimatet och deltagarnas sätt att beskriva engagemanget och sig själva som en del av det kan göra att det skapas en positiv självbild. Deltagarna beskriver att de får mycket beröm och uppskattning för det de gör och flera beskriver att det framförallt är den responsen som är viktig att ta åt sig av vilket också kan leda till en positiv självbild. Detta stämmer bra överens med vad Nilsson skriver om gruppklimat då han menar att ett bra klimat ger gruppens deltagare utrymme för att trivas, få bekräftelse och finna utmaningar i en anda av öppenhet.193