En aspekt av det kollektiva är att studiedeltagarna talar om att känslan av samhörighet och tillhörighet i gruppen ger dem ett eget utbyte. Samtliga av studiens deltagare beskriver en rad exempel på vad de vill ge till andra människor och hur de i mötet med andra människor får tillbaka något som respons på det de ger. Mia beskriver det såhär:
‖Att få tillbaks den creden, den känslan att det du gör är bra, det här får folk, folk att verkligen må bra o det är ju få förunnat känner jag. Att få stå, liksom på ett sånt här forum o ge så mycket till andra o samtidigt att andra spontant ger tillbaks. O utan den egokicken, just den känslan att det här är jag hyfsat bra på, att folk uppskattar det jag gör. Utan att få tillbaks den
känslan av uppskattning hade det ju känts rätt meningslöst tror jag, att komma hit.‖
Mias beskrivning kan också visa på att hon får bekräftelse för sin egen prestation vilket verkar vara en viktig del i utbytet för att kunna fortsätta sitt engagemang på ett sätt som inspirerar andra. Just beskrivningarna deltagarna ger av hur viktigt detta utbyte är relaterar jag till en beskrivning som Per-Anders Forstorp gör kring hur det ideella engagemanget uppstår och hämtar kraft ur mötet med andra människor. Han anser att det är i det konkreta mänskliga samspelet som individers motivation till ansvar, hjälpsamhet, uppoffringar med mera uppstår.184
Charlotte beskriver med glädje allt det positiva som hon får som respons på det hon gör och hur det påverkar henne positivt. Hon säger att:
‖Just den här feedbacken som man får som är, det är nästan lite hallelujavarning på. (skratt) Asså det är det.‖
Genom att som ledare få uppskattning för det de gör kan den egna självbilden och identiteten stärkas. Det kan tolkas som att den feedback och den glädje som studiedeltagarna beskriver att de får tillbaka är ett exempel på positiv identitetsbekräftelse. Svedberg beskriver att det är i mötet med andra som vi finner oss själva. Svedberg tolkar även Mead i sin beskrivning av att efter en handling ‖speglar sig‖ individen i andras reaktioner och attityder som uppkommer till följd av handlingen och att det är i detta sociala utbyte som vårt Jag blir till.185 Vad Svedberg också
181 Nilsson (1993), s. 32 f. 182 Jenkins, s. 176 f. 183 Nilsson (1993) s. 31.
184 Per-Anders Forstorp, ‖Att giva eller inte giva – om det ideella arbetets moraliska ekonomi‖ i Medmänsklighet att
hyra? (Örebro, 1995), s. 220 f.
poängterar är att Jaget inte helt är socialt konstruerat utan att det finns en viss subjektskraft som gör att individen till viss del skapar sin identitet själv. Det vill säga att Jaget inte helt skapas i samspel med andra. Dessutom ingår individen ofta i en rad olika sociala sammanhang som denne påverkas av kontinuerligt.186 Jaget är alltså något som utvecklas i en ständigt pågående
process.187 Att få utvecklas i sitt engagemang och ledarskap är något som samtliga deltagare
påvisar att de gjort och de finner av stor vikt att få utvecklas. Charlotte gör en jämförelse kring sitt ledarskap och att vara en bilförare och menar att:
Det är ungefär som jag brukar säga att nu har du fått ditt körkort, nu ska du fortsätta lära dig att bli en riktigt bra bilförare. Det kommer du behöva träna på hela livet. Du kommer aldrig bli färdig. Tack o lov! För då skulle det bli tråkigt. Du kommer hela tiden lära dig nytt, du kommer
hela tiden bli bättre o bättre o lära dig att tänka i andra banor o ta in nyheter liksom.‖
Charlotte menar alltså att det alltid finns något nytt att ta tag i inom ramen för engagemanget som gör att hon kan utvecklas. Att utvecklas i sitt ledarskap beskrivs av deltagarna som något som är beroende av givandet. Det de får tillbaka i form av framförallt glädje beskrivs som en starkt motiverande faktor som driver och utvecklar deras engagemang i positiv riktning.
Inom idrottandet blir också hälsa och träning påtagligt men ingen av studiens deltagare talar särskilt mycket om själva idrottandet och hälso- och träningsaspekterna av det de gör, för dem verkar engagemanget ha andra syften som ligger utanför själva idrottandet. De pratar om tränings- och hälsoaspekter till viss del men träning beskrivs mer som något ‖man får på köpet‖. Framförallt handlar det om att ha roligt menar de. Självklart visar de på att bra träning och själva idrottandet i sig är en viktig del som är viktig att ge inspiration kring och det är det faktiska idrottandet som i de flesta fall varit det grundläggande intresse som gjort att de hamnat där de är nu. I takt med att deras ledarskap har utvecklats verkar andra syften framkommit. Två av deltagarna beskriver till exempel hur de vill använda sitt ledarskap och sin idrott för att skapa trygghet för ungdomar som har det lite svårt på andra områden. Detta visar på att deras engagemang sträcker sig utanför idrotten och det kan tolkas som att idrotten blir ett verktyg för att nå unga som behöver en trygg plats i vardagen. Mats är en av de deltagare som brinner lite extra för att hjälpa ungdomar och han beskriver sitt ledarskap och sin plats inom idrotten på det här sättet:
‖Asså människosynen, det tror jag, det tar jag med mig. Att den är viktig, att vi inte bara är idrottare, utan en hel människa. Man idrottar en väldigt liten del av sitt liv men människa är man till man ligger med näsan upp. Och det är ju en mycket längre period än vad man idrottar.
O kan man få med sig nått av det då tycker jag att man har lyckats som ledare.‖
Det kan tolkas som att själva idrottandets syfte blir att skapa en grund för gemenskap som sträcker sig även utanför idrottsarenan och det är den tryggheten han strävar efter att ge till andra. Idrotten är bara en del av en större helhet som inte kan isoleras från det övriga livet. Mats beskriver vidare att:
‖Det här att hjälpa, se någon utvecklas, glädjen. Den biten va, det är ju den viktigaste biten. Helt klart.‖
186 Ibid, s. 16-37.
Även detta visar på att de viktigaste drivkrafterna verkar ligga utanför det idrottsliga och mycket av de drivkrafter som beskrivs grundar sig i att på något sätt hjälpa eller ge något till andra människor, ofta med glädjen som grund. Likheter med detta finns i Svedberg, von Essens och Jegermalms studie där ett av resultaten visar att 57 procent av de som svarade på studiens fråga om varför de började engagera sig ideellt svarade att det var för att göra nytta för andra människor.188 I likhet med detta kan engagemanget för deltagarna knytas till känslan av att betyda
något för andra.