utbildning?
(1) Gruppövning: Applicera Antonovskys KASAM-teori på er skolvardag Se bilagor ”Kingston – VFU – Lektionsplanering” samt ”Hälsa och ohälsa – Introduktion”
Uppgiftens
konstruktion och anvisningar
Eleverna ombads att som avslutning på introduktionslektionen inom området Hälsa och ohälsa i mindre grupper analysera sin skolvardag med hjälp av Antonovskys teori och sedan redovisa sina tankar utifrån en illustration av den teoretiska modellen på tavlan. Eleverna testas i förmåga att tillämpa Antonovskys teori på en skoldag: Vad innebär en meningsfull, begriplig och hanterbar skoldag för er? Diskutera era upplevelser!
Kvalitet av kognitiva förmågor inklusive
kritiskt tänkande som
förväntas i
elevprestationen
Nivå(er):
2 – Förståelse (först teoretiska fakta kopplade till Antonovskys modell)
3 – Tillämpning: Att kunna utföra uppgiften med hjälp av fakta och kunskap man fått. Använda principen [Antonovskys teori] på procedurer[moment i skolvardagen] i verkliga/aktuella situationer [aktiviteter under en skoldag]
4 – Analys: Ta isär något [skoldagen] i mindre komponenter [kategorisera reflektioner under var och en av de tre hörnpelarna i Antonovskys teori] ör att förstå strukturen [fördjupad insikt i den egna skolvardagen]
5 – Syntes/Värdering: Dra egna slutsatser och kombinera ett antal principer [teoretiska antaganden] till en ny fungerande strategi [teoretiska antaganden i kombination med egna reflektioner resulterar i insikt i den egna skolvardagen]
6 – Att kunna producera, planera och generera något nytt [Tolka skolvardag och strukturera denna i en teoretisk version av Antonovskys modell]
Elevsvar
Skriftliga elevsvar kopplade till ”meningsfull skolvardag”
Inser nyttan
Kunna vara med och påverka skoldagen Vara mentalt redo för skoldagen
Planera dagen innan Delaktighet
Skriftliga elevsvar kopplade till ”hanterbar skolvardag”
6h sömn + kaffe Fokuserade lektioner
Stadig frukost
Skriftliga elevsvar kopplade till ”begriplig skolvardag”
Rutiner Bra förklaringar
Förståelse
Art och nivå (kvalitet) i kritiskt tänkande inklusive aktiva verb
4 – Analys: Tolkar [en skoldag med hjälp av Antonovskys teori], analyserar [samband mellan respektive teoretisk
dimension och egna erfarenheter]
5 – Syntes/Värdering: Väljer och bedömer [inom vilken kategori i den teoretiska modellen som respektive reflektion hör
33
(2) Gruppövning: Värdering av Maslows behovsteori Se bilaga ”Kingston: Humanistisk psykologi”
Uppgiftens konstruktion och anvisningar
Eleverna ombads att diskutera huruvida Maslows idé om hierarkiskt ordnade behov är rimlig samt rimligheten i behovens avgränsningar i förhållande till varandra i samband med en introduktionslektion på området Humanistisk psykologi.
Eleverna förväntas mot bakgrund av lektionsinnehållet värdera Maslows behovsteori och
reflektera över dess innehåll och struktur.
Nu har ni en chans att fundera på om ni håller med Maslow! Kvalitet av kognitiva
förmågor inklusive kritiskt tänkande som förväntas i
elevprestationen
Nivå(er):
5 – Syntes/Värdering: Att kunna dra egna slutsatser
Elevsvar Muntliga elevreflektioner
Fysiskt behov av mat kan också vara behov av trygghet och stabilitet – en person som bryr sig om någon annan kan visa detta genom tillexempel måltid som ett uttryck för gemenskap.
Fysiska behov och trygghetsbehov kan sammankopplas när det handlar om försäkringar. Självrespekt behöver inte handla om självkänsla
Självförverkligande som handlar om att prestera bra på prov handlar även om att göra något bra för en annan individ. Självförverkligande handlar om något man kämpar för själv genom att tillexempel plugga inför prov. Självförverkligande
kan vara en idé om att bättra sig och tar sig uttryck i handlingar.
Art och nivå (kvalitet) i kritiskt tänkande inklusive aktiva verb
4 – Kritiskt granskning och påståenden: Ser samband mellan olika fakta [de olika behovsnivåerna kan kopplas sammans med varandra snarare än separeras.] Tar isär något i mindre komponenter [självförverkligande både om egen framgång och om att göra något positivt för en annan individ], kritiserar [hierarkisk ordning av behov i Maslows teori]
5 – Etiska förhållningssätt: Drar egna slutsatser [strukturen i Maslows behovsteori är missvisande] Sammanställer nya mönster och strukturer [samband mellan de olika behovsnivåerna i Maslows teori], tolkar [innebörden i de olika behovsstegen utifrån egna tankar och erfarenheter av de olika behovsstegen]
(3) Gruppövning – utvärdera KASAM-teorins nytta och applicerbarhet på en skoldag Se bilagor ”Hälsa och ohälsa – Introduktion, ”Utgångspunkt” samt ”Svårt att ge en perfekt…”
Uppgiftens konstruktion och
anvisningar
Det ordinarie området för lektionsinnehåll fokuserar på området Ohälsa, men
lektionstillfället gör ett tillfälligt avhopp från detta område och centreras istället området
Hälsa. Den inledande lektionen behandlar olika teoretiska perspektiv på hälsa, medan det
andra lektionstillfället särskilt fokuserade på Antonovskys KASAM-teori.
Eleverna fick som avslutande uppgift på den andra lektionen utvärdera KASAM-teorin genom att ta utgångspunkt i de förslag på möjliga tillvägagångssätt som vi hade gått igenom under lektionen för att lösa uppgiften. Eleverna ombads att fundera på om
huruvida KASAM-teorin är applicerar på en skoldag i sin helhet eller på en eller flera
av de lektioner eleverna deltar i under en skoldag.
Eleverna förvänta att mot bakgrund av lektionsinnehållet kritiskt granska teorins styrkor och svagheter och att kritiskt reflektera över dessa.
Applicera KASAM-teorin på en skoldag – funkar detta?
I sin redovisning ombads eleverna att muntligt och skriftligt framföra sina tankar och reflektioner på KASAM-teorins användbarhet samt hur den skulle kunna fungera att applicera på en skoldag.
Eleverna ombads att reflektera kring och applicera KASAM-teorin på en skoldag och gruppvis redovisa sina tankar och reflektioner vid nästkommande lektionstillfälle. De uppmuntrades att våga tänka i olika tankeled och gavs möjlighet att fokusera på en eller flera delar av KASAM-teorin.
34
Kvalitet av kognitiva förmågor inklusive kritiskt
tänkande som förväntas i elevprestationen
Forts. (3) Nivå(er):
2 – Förstå [att kunna förstå fakta kopplad till Antonovskys KASAM-teori]
3 – Tillämpa [Att kunna utföra något [utvärdera KASAM-teorins applicerbarhet på en
skoldag] Personligen använda principen på procedurer [skolaktiviteter] i verkliga/aktuella situationer [lektioner under en skoldag]
4 – Analys Kan separera fakta [teoretisk information] från antaganden [innebörden av den
teoretiska informationen] i principen [uppgift]
5 – Syntes/Värdering: Att kunna dra egna slutsatser [KASAM-teorins användbarhet] Elevsvar
Gruppredovisningar med skriftliga elevröster respektive muntliga kommentarer koppade till fördelar
med KASAM-teorin
Inse vad som är meningslöst i sitt liv Bra för att förstå och initialt hantera stress
Struktur i vardagen som känns begriplig Bra under liknande former
Gruppredovisningar med skriftliga elevröster respektive muntliga kommentarer kopplade till nackdelar med KASAM-
teorin
Fungerar ej i vissa avseenden (till exempel film) Svårt att förstå i ett större sammanhang
Risk att man ställer fel diagnos
Svårt att använda om man inte identifierat sina problem
Art och nivå (kvalitet) i kritiskt tänkande inklusive aktiva verb
5 – Syntes/Värdering: Bedömer [teorins användbarhet], drar egna slutsatser [fördelar/nackdelar med KASAM-teorin 5, 6 – Syntes/Värdering respektive Skapa: Förklarar [sina tankar]
6 – Skapa: Arrangerar, skriver(om) [presenterar sina reflektioner i muntliga och skriftliga ordalag]
(4) Grupparbete: Rekryteringsprocessen i teori och praktik
Se bilagor ”Rekryteringsprocessen”, ”Rekrytera en lärare!” samt ”Rekryteringsprocessen…från praktik till teori”
Uppgiftens konstruktion och anvisningar
Muntliga instruktioner i samband med avslutande lektionstillfälle inom området Tester och
personlighet.
Eleverna får i uppgift att hjälpa till i rekryteringsarbetet av nya lärare till skolan. Under skoltiden har eleverna hunnit få en personlig bild av sina lärare och bildat sig en uppfattning om deras styrkor och svagheter. De har kommit i kontakt med olika
undervisningsmetoder och blivit experter på hur en bra lärare arbetar och vilka egenskaper en bra lärare behöver för att genomföra sitt uppdrag på ett framgångsrikt sätt.
Eleverna ombeds att reflektera kring frågorna ”Vem är målbilden?”, ”Hur är en bra lärare?” samt ”Hur kan man gå tillväga för att rekrytera på bästa sätt?” Vilka
problem/situationer behöver man vara beredd på att hantera och hur kan man hantera dessa på bästa sätt?
Inför uppgiften, har eleverna fått bekanta sig med olika personlighetstester i både teori och praktik i syfte att utveckla en kritisk insikt i deras styrkor och svagheter. Eleverna lär sig innebörd och skillnad mellan validitet och reliabilitet samt använder och problematiserar dessa termer i uppgiften.
Eleverna arbetar med uppgiften vid två lektionstillfällen samma vecka. Vid det andra lektionstillfället presenteras rekryteringsprocessen i teori och praktik och eleverna. Vid det tredje lektionstillfället redovisar eleverna sina presentationer muntligt och eventuellt med bildspel (power-point) inför helklass.
35
Kvalitet av kognitiva förmågor inklusive kritiskt
tänkande som förväntas i elevprestationen
Forts. (4) Nivå(er):
3 – Tillämpning: Att kunna utför något [rekrytera en lärare] med hjälp av de fakta och kunskap man fått [rekryteringsprocessen från praktik till teori]. Förmåga att använda principen [rekryteringsprocessens teoretiska utformning] på procedurer i verkliga aktuella situationer [rekryteringsprocessen i ljuset av skolans behov av att nyanställa lärare] 4 – Analys: Ta isär något i mindre komponenter [utveckla förståelse och insikt i de olika faserna i rekryteringsprocessen för att sedan kunna behandla dem separat och med utgångspunkt i uppgiften] för att förstå helheten: strukturen [de olika faserna från teori till praktik och deras betydelse som hållpunkter i praktiskt arbete med att rekrytera lärare] 5 – Syntes/Värdering: Att kunna dra egna slutsatser [resultatet av hur de lägger upp en rekryteringsprocess].
Kombinerar ett antal principer [eleverna ombeds att ta ned sig sina egna erfarenheter av hur en bra lärare arbetar ] till en ny fungerande strategi [Dessa erfarenheter är viktiga förutsättningar för hur ni sedan funderar kring hur det praktiska arbetet med rekryteringsprocessen ska gå till – hur ser målgruppen ut som ni söker och hur ska ni praktiskt gå tillväga för att bästa möjliga lärare anställs?]
6 – Skapa: Att kunna producera, planera och generera något nytt [Genomföra en
arbetsanalys där kraven i läraruppdraget ställs samman med elevernas tidigare erfarenheter av en bra lärare].
Bedöma användningen [av en teoretiskt konstruerad rekryteringsprocess] med hjälp av (nya) kriterier [validitet, reliabilitet] och följa den nya strategin [resultatet av den planerade rekryteringsprocessen].
Elevsvar
Bra läraregenskaper: Elevgrupp tar utgångspunkt i personlighetstest och reflekterar kring betydelsen av olika
personlighetsegenskaper hos läraren som att vara öppen, samvetsgrann och empatisk och trevlig. Viktigt att läraren är noggrann och strukturerad men inte för petig. Därtill är det viktigt att läraren visar ledarskap i klassrummet och inte är för kompis med eleverna men kan etablera en bra vänskapsrelation med sin klass. Lärare som är pedagogisk och har humor, är inspirerande och kreativ.
Egenskaper, sakkompetens och pedagogisk struktur i klassrummet: Elevgrupp tar utgångspunkt i personlighetstest -
öppenhet och samvetsgrannhet är viktiga egenskaper. Elevgrupp argumenterar för annonssök som en länk i
rekryteringsprocessen och för möjligheten att lärarkandidaten både bedöms utifrån egenskaper och sakkompetens. Viktigt att observera hur den pedagogiska strukturen ser ut i klassrummet och betydelsen av lärare som arbetar för att få alla elever godkända. Tålmodighet och bra bemötande är viktiga egenskaper.
Personlighet och agerande i klassrummet: Elevgrupp ger exempel på rekryteringsmetod som både omfattar
personlighetstest och intervjuer parallellt med att den sökande får testa att vara i klassrummet bland eleverna som får vara med och påverka.
Flera rekryteringsprocesser: Elevgrupp argumenterar för flera rekryteringsprocesser där lärarens förmåga att vara
diplomatisk, analytisk, ideologisk och elevmedveten. Gruppen fokuserar vid förhållandet mellan praktik och person.
Rekryteringsprocessens betydelse för skola och elever: Elevgrupp argumenterar för betydelsen av att lägga ner tid och
kraft på att rekrytera bra lärare och både fokusera på rekryteringsprocessen till både skola och elever. Det handlar om många moment som fokuserar på personlighetstestet OCEAN men också på intervjuer och hur lärarkandidaten agerar i klassrummet.
Egen insikt/förförståelse för läraruppdraget – grund för urval: Grupp fokuserar vid betydelsen av att den sökande har
genuin förståelse för läraruppdraget, visar uppmärksamhet, är rolig, trevlig och intressant och en bra lyssnare och som är bra på att ta råd från eleverna. Rekrytering via annons som den sökande svarar på och bifogar sitt CV samt ett personligt brev. Utifrån dessa uppgifter kallas personen sedan till intervju och får besvarar frågorna varför man söker tjänsten och hur man tänker sig själv i den positionen. Genom denna metod argumenterar man för både hög reliabilitet och validitet.
Forskningsbias kopplade till rekryteringsprocessen: Grupp problematiserar rekryteringsprocessen – risk för Haloeffekt
om personen ombeds att berätta om sina kunskaper, tidigare utbildning och erfarenhet. Oceantestet ger upphov till risk för confirmation bias – viktigt att observera personen vid olika tillfällen/platser.
36
Forts. (4)
Intervjufokus: Elevgrupp prioriterar intervju framför test i syfte att få en annan bild av den sökande än vad
personlighetstestet kan erbjuda. Uppmärksammar pedagogisk humor, vara inspirerande och kreativ som viktiga läraregenskaper.
Fråga om syftet med övningen: Efter teoretisk genomgång frågar elev om vad syftet med grupparbetet kring
rekryteringsprocessen handlar om – ”Varför är det viktigt för oss att veta hur en rekryteringsprocess går till?” Vilken betydelse har denna kunskap? (Kritiskt värdera information)
Art och nivå (kvalitet) i kritiskt tänkande inklusive aktiva verb
4 – Analys: Tar isär något i mindre beståndsdelar [delar upp rekryteringsprocessen i olika faser] för att förstå helheten:
strukturen [förberedande och praktiskt arbete med rekryteringsprocessen från teori till praktik]. Kan separera fakta [teoretiskt innehåll i rekryteringsprocessens faser] från antaganden [styrkor och svagheter man bör vara uppmärksam på i de olika stegen i syfte att rekrytera så effektivt och målmedvetet som möjligt] i principen [tillvägagångssätt för rekrytering på organisatorisk nivå]. Delar upp [faserna i rekryteringsprocessen] och ställer frågor/undersöka [deras styrkor/svagheter]. Identifierar och tolkar deras teoretiska innebörd och analysera[ dess betydelse i praktiskt arbete]. Kan separera fakta [rekryteringsprocessen i teori och praktik från antaganden [uppgiftens betydelse] i principen [elevers delaktighet i skolans visionsarbete].
5 – Syntes/Värdering: Drar egna slutsatser [hur bör skolan enligt er gå tillväga för att så bra lärare som möjligt
rekryteras?]. Sammanställer nya mönster och strukturer [med utgångspunkt i teoretisk modell av rekryteringsprocessen bidrar eleverna med egen insikt om hur en bra lärare fungerar i klassrummet och med hjälp av ny kunskap kring forskningsbias reflekterar kring vilka svårigheter som kan uppkomma i rekryteringen och hur man kan hantera dessa]. Kombinerar ett antal principer [rekryteringsprocessens teoretiska faser] till en ny fungerande strategi
[rekryteringsprocessen ur ett elevperspektiv]. Utvärderar och bedömer [den teoretiska bilden av rekryteringsprocessen].
6 – Skapa: Bedömer användningen [den teoretiska framställningen av rekryteringsprocessen] med hjälp av (nya) kriterier
[insikt i forskningsbias, personlighetstest och egna erfarenheter] och följer den nya strategin [eftersträvar rättssäkerhet och effektivitet i rekryteringsprocess]. Förbereder [muntlig redovisning av hur rekryteringsprocessen paktiskt ska utformas, planerar [arbetet med hur rekryteringen kan genomföras så effektivt och rättssäkert som möjligt], föreslår en strategi för att genomföra rekryteringsprocess, komponerar [faserna i ljuset av en medvetenhet om olika forskningsbias och med hjälp av egen erfarenhet], skapar [ett lösningsförslag] och utvecklar rekryteringsprocessens styrkor och svagheter.
(5) Elevarbete inom området psykisk ohälsa
Se bilagor ”Psykisk ohälsa”, ”Perspektiv på ohälsa – uppgift” samt ”Grovplanering över området hälsa och ohälsa”
Uppgiftens konstruktion och anvisningar
I takt med planeringen har vi precis avslutat kapitlet ”Hälsa” inom området Hälsa och
ohälsa. Här har vi studerat hälsa som ett individuellt behov men också som en social faktor
som påverkar hur vi upplever vår tillvaro och som något vi själva har möjlighet att förändra och påverka. Nu ska vi gå vidare och fokuserar på psykisk ohälsa.
Eleverna får möjlighet att välja om de vill arbeta i grupp eller individuellt. Elever som arbetar i grupp ska redovisa sin uppgift muntligt inför helklass och lämna in det material de använder vid presentationen.
Kvalitet av kognitiva förmågor inklusive kritiskt
tänkande som förväntas i elevprestationen
Nivå 1 – Kännedom om: beskriver valt område och väljer ut relevant information Nivå 2: Identifiera – läs in er på området med hjälp av relevanta delar i läroboken, men sök även information på egen hand, Vilken behandling finns och hur går den till?
Förståelse, tillämpning – väv gärna in egna tankar och reflektioner som också kan
kopplas till egna erfarenheter, sammanfattar informationen och förklarar principen [perspektivet på ohälsa genom egna exempel]
Nivå 3: Relatera ert område till de psykologiska perspektiv ni tidigare läst om Nivå 4 – Analys < Urval av information
37
Forts. (5) Kvalitet av kognitiva förmågor inklusive kritiskt
tänkande som förväntas i elevprestationen
Nivå 5 – Syntetisering/Värdering: beskriv <Redogör översiktligt, utförligt respektive
utförligt och nyanserat för arvets och miljöns betydelse för individers psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa: Beskriv symtom. Hur vanligt är det att drabbas? Varför
drabbas man? Finns det vissa riskgrupper som särskilt befinner sig i farozonen? Vilken betydelse har arv och miljö? Sammanställ allmän information och fakta, söka allmän information och fakta på egen hand men får även ta hjälp av läroboken Välj – söka information på egen hand – egen planering och eget ansvar för egen och klasskamraters kunskapsutveckling
Nivå 6: Skapa <Gör ett urval – relatera området till de psykologiska perspektiv vi tidigare läst om.
Förbered, planera: Presentera uppgiften som muntlig redovisning. Producerar, planerar
och genererar en muntlig presentation där baskunskap kompletteras med information från andra forskningskällor och exemplifieras med egna exempel
Elevsvar
Elevgrupp väljer området Stress och redogör för kopplingen till arv och miljö. Gruppen anknyter till A-personligheten inklusive hög samvetsgrannhet är riskfaktorer för att drabbas av negativ stress, men även enskilda variabler såsom individuella vanor och påverkan av yttre krav från skola och samhälle spelar in. Tiden för tillfrisknande varierar från 6 mån och upp till 2 år. Gruppen särskiljer mellan positiv och negativ stress.
Elevgrupp väljer området Ångest och knyter an till den fiktiva figuren Indiana Jones och den miljö som omger gestalten. Här talar man om KBT-behandling inklusive exponeringens betydelse i kombination med psykodynamisk behandling. Medicinsk behandling med psykofarmaka kopplas till betingad inlärning. Gruppen beskriver kroppsliga symtom och beskriver tillståndets koppling till fobier och sjukdomar. En gruppmedlem beskriver sin rädsla för sprutor och det tillstånd av rädsla och ångestkänslor personen fick i samband med ett läkarbesök då det i undersökningsrummet låg en hemsk spruta. Gruppen avslutar med den egna personens roll och viljestyrka för att hantera ångestkänslor.
Elevgrupp väljer området PTSD och berättar om vad PTSD är och dess koppling till flykt-kamprespons. Tiden för insjuknande varierar. Gruppen knyter an till digotala källan UDIF – US Department of Internal Fears samt till en svensk källa. Det finns individuella skillnader kopplad till vilka upplevelser som kan framkalla PTSD men generellt förklaras PTSD av att hjärnan inte hinner hantera traumatiska minnen.
Elevgrupp fokuserar på området Ätstörningar och delar upp detta i två kategorier – anorexi och bulimi. och knyter an till arv och miljö, behandling och hur vanligt det är att drabbas. Sociokulturella orsaker är de vanligaste orsakerna bakom ätstörningar. Bantningsmetoder kan kopplas till biologiska, psykologiska och kulturella orsaker.
Elevgrupp fokuserar på området Stress. Man beskriver tillståndet som en psykosomatisk reaktion där stresshormoner påverkar kroppsliga tillstånd och kan kopplas till tidigare upplevelser hos den enskilda individen vilka både kan vara enskilda situationer men också relationer och arbete. Man kopplas stress till arv och miljö och skiljer på kort- och långvarig stress. Behandling fokuserar på fysiska symtom med fokus på problem, känslor och personens egna erfarenheter. Man beskriver även vad som händer vid positiv stress.
Elevgrupp fokuserar på området Kris och har fördjupat sig särskilt i utveckling av livskris. Kris kan utlösas av trauma och det är viktigt att kontakten ger möjlighet till debriefing. Gruppen knyter an till de tidigare genomgångna faserna och reflekterar kring oklarheten i om arv eller miljö spelar in. Man kopplar också kris till PTSD och där sambandet mellan dessa båda tillstånd beror på flashbacks.
Art och nivå (kvalitet) i kritiskt tänkande inklusive aktiva verb
5 – Syntes/Värdering: Sammanställer nya mönster och strukturer [koppling mellan känslor och reaktioner relaterade till
kliniskt sjukdomstillstånd och egna erfarenheter/upplevelser respektive koppling till den fiktiva seriefiguren Indiana Jones och dennes livsförhållanden i syfte att levandegöra kopplingen mellan klinisk åkomma och omgivande
38