Referens Tidigare forskning kopplad till didaktisk hantering av kritiskt tänkande
Abrami et al., (2015)
Resultaten visar att det finns effektiva undervisningsstrategier för att lära ut och främja kritisk tänkande oberoende av om kritisk tänkande tolkas som allmän förmåga eller som ett undervisningsmoment som är beroende av sitt sammanhang. Därtill visar resultaten att de framgångsrika undervisningsstrategierna kan implementeras på alla utbildningsnivåer och områden.
Aktiviteter som i kombination med varandra underlättar utveckling av färdigheter och förmågor kopplade till kritiskt tänkande:
Dialog – att lära genom att diskutera ett problem tillsammans. Dialogen kan vara adversativ eller samstämmig och kan innebära debatter i helklass,
inomgruppsdebatter, inomgruppsdiskussioner, helklassdiskussioner.
Problemlösning – låta elever arbeta med genuina problem eller med problem som har betydelse för dem
Fokus på egen förmåga – stimulera dem till att undersöka och utreda problemet på egen hand.
Bellaera (2017)
Delaktighet och engagemang – kritiskt tänkande är förankrat i tillförlitlig/äkta undervisning som tillåter eleverna att engagera sig i problem som har betydelse för dem och som möjliggör ytterligare undersökningar.
Samtal – fortlöpande dialog och diskussioner i undervisningen
de Bruin (2017)
Kognitivt lärlingskap: Kan erbjuda ett ramverk för lärare att förstå hur man kan utveckla elevers förmåga till egen kontroll, kontroll över egen inlärning.
Kognitivt lärlingskap kan erbjuda situationella undervisningsstrategier vilka medför insiktsfullt och kreativt tänkande och reflektion kopplat till undervisning och lärande.
Kognitivt lärlingskap syftar på interaktionen mellan en expert och en elev i vilken experten hjälper eleven att maximalt utveckla sina färdigheter inom ett område. En nödvändig förutsättning för kognitivt lärlingskap är att lärandet synliggörs i antingen läsning, skrivande eller problemlösning. Lärarens tänkesätt måste synliggöras för eleven och elevens tänkesätt måste på motsvarande sätt synliggöras för läraren.
39
Ford Connors, Dougherty, Robertson & ,
Paratore (2015)
Förberedelser inför delaktighet i en global omvärld
I syfte att utveckla dessa förmågor behöver lärare använda sig av en
undervisningsmetod som utvecklar elevers förmågor och strategikunskaper då de navigerar genom texter vilka utvidgar deras omvärldskunskap. Då elever ombeds att läsa igenom ett ämnesinnehåll, ägnar sig eleverna åt kritiskt tänkande och analys som karakteriserar ämnet och bygger nödvändig kunskap som underlättar deras möjlighet att på ett framgångsrikt sätt förbereda sig inför kraven från den ständigt växande informationscentrerade globala omgivningen.
1. Motivation och deltagande – införliva kunskapsmål i undervisningen, fördjupar och vidareutvecklar elevers intressen, möjliggöra val för elever skapar elevers känsla av självständighet, social interaktion mellan elever
2. Undervisningsintensitet – explicita instruktioner till vad uppgiften handlar om, tillvägagångssätt för att lösa uppgiften, vid vilka tillfällen uppgiften ska lösas och orsaken till varför. Dessa strategier leder till att elever utvecklar en strategisk förmåga att navigera mellan text och det sammanhang inom vilket texten bearbetas. Fokuserade instruktioner leder till insikt i de målrelaterade lärandemålen och uppmuntrar elever att ta sig an successivt svårare uppgifter. Lektionseffektivitet med en livligt och uppskruvat tempo där eleverna ägnar maximal tid och
engagemang till uppgiften. Sammanhängande instruktioner som möjliggör elevers möjlighet till fördjupning av området i syfte att väva in nya insikter i tidigare förståelse.
3. Kognitiva utmaningar: Texter med tankeväckande teman och innehåll ökar sannolikheten för att eleverna både upplever läsningen som kognitivt stimulerande och tillfredsställande. Genom aktivt engagemang bygger de upp rika förråd av såväl begrepp som vokabulär vilket skapar kunskap.
Hedin (2006)
Diskussioner och klimat: Möjlighet för eleverna att diskutera mycket på lektionstid. Eleverna stimuleras till diskussion och upplever ett klimat där alla synpunkter välkomnas
Jakoubek (1995)
Centrerad undervisning där ett område/begrepp är en central del av
undervisningsinnehållet vilket bearbetas och examineras fortlöpande i takt med kursens gång snarare än komprimerade och omfattande genomgångar: Leder till bättre lärande. Läraren förklarar varför det särskilda området/begreppet behandlas återkommande i undervisningen leder till att elever uppmuntras till aktivt
deltagande.
Övningar kopplade till högintressanta ämnen/teman fångar elevers uppmärksamhet och bibehåller deras engagemang under kritisk analys av
forskning. Minnesvärda exempel ökar elevers förståelse och förmåga att bibehålla förståelsen av viktiga begrepp. Levande elevrespons förstärker engagemanget hos både lärare och elev.
Multipla källor för övningsmaterial underlättar för elever att generalisera sina färdigheter och koppla samman de färdigheter de utvecklar i klassrummet med de resurser de använder utanför klassrummet i sina privata liv.
Samarbetsfokuserat lärande underlättar för elevers möjlighet att praktisera kritiskt tänkande och deras möjlighet att både ge och ta emot feedback i rollen som varandras lärare. Underlättar för elever att ställa samman sin gemensamma bedömning i syfte att tillsammans komma fram till en bra lösning/svar på ett visst resonemang. Här kan man underlätta för eleven genom att be eleven att analysera, göra jämförelser eller utveckla ett resonemang genom att använda begrepp/koncept som eleven behöver behärska för att kunna lösa uppgiften.
40
Referens Tidigare forskning kopplad till didaktisk hantering av kritiskt tänkande
King (1995)
Stimulans att tänka i annorlunda banor: Att ställa tankeväckande frågor jämfört med objektivt formulerade frågor vilka kräver att eleverna behöver leta efter svar bortom de redovisade faktauppgifterna. Att reflektera kring dem på olika sätt som är annorlunda än de uppgifter som presenteras explicit i klassrummet eller i texten.
Lujan & DiCarlo (2006)
Elevinflytande och stimulerande forskning: Lärare behöver reducera den totala mängden av fakta elever förväntas att behärska, reducera användningen av passiv lektionsstruktur och ägna betydligt mer tid åt att hjälpa elever att bli aktiva, självständiga aktörer i den egna inlärningsprocessen och problemlösare. Lärare behöver bygga upp en kultur där forskning och vetenskap är nödvändiga förutsättningar för elevers möjlighet att utveckla en egen begreppsförståelse och möjlighet att utveckla samband och metoder att söka, tillämpa och värdera information.
Prior (2010)
Utmaningar och mod att närma sig frågor utan bortre gräns
Vägar till kritiskt tänkande innebär ibland att elever behöver kämpa med material, begrepp och teorier i syfte att utveckla förmågor kopplade till kritiskt tänkande. Ibland finns det inget rätt svar – enbart en ny uppsättning av frågor vilka kräver analys.
Pedagogers insikt i kritiskt tänkande
Pedagoger behöver såväl förstå processen bakom kritiskt tänkande som mod att våga avböja att svara på en fråga. Vidare behöver läraren ha mod att våga låta eleverna utkämpa den strid som utveckling av kritiskt tänkande innebär. Klassrum med högt i tak
Lärandemiljön behöver identifiera pedagogen som någon som underlättar kritiskt tänkande snarare än som någon som har de rätta svaren. Lärandemiljön behöver baseras på öppenhet, jämlikhet, respekt och på berättigande att
ifrågasätta/utmana föreställningar och antaganden inom ramarna för dessa värden.
Skolverket
Kritiskt tänkande är en del av den svenska skolans värdegrundsarbete Arbeta med skolans värdegrund är en demokratisk angelägenhet: Kritiskt tänkande är en del av värdegrundsarbetet vilket genomsyrar kunskapsuppdraget och det dagliga arbetet i skolan. Om värdegrundsarbetet sker skiljt från
kunskapsuppdraget och det dagliga arbetet uteblir meningsskapande samtal om värdegrundens innebörd. Då minskar också utrymmet för kritisk reflektion, vilken är en viktig förmåga för att kunna verka aktivt i demokratin.
Meningsskapande samtal om värdegrundens innebörd är en nödvändig förutsättning för kritiskt tänkande som är en viktig förmåga för att kunna verka aktivt i demokratin
Gemensam bearbetning av kontextrika problem
Elever har behov av att få bearbeta ett ämne tillsammans med kamrater genom att diskutera, ifrågasätta och pröva idéer tillsammans vilket kan leda till en djupare förståelse.
Gruppdiskussioner kring ett verklighetsanknutet problem medför möjlighet att låta undervisningen genomsyras av diskussion och är en kvalitetsmarkör för undervisningens verklighetsanknytning.
Att införa gruppdiskussioner runt mer verklighetsanknutna – kontextrika – problem i undervisningen innebär att undervisningen är verklighetsanknuten där diskussioner är en naturlig del.
41
Referens Tidigare forskning kopplad till didaktisk hantering av kritiskt tänkande
Yanchar, & Slife (2004)
Hur läraren kan integrera förmåga till kritiskt tänkande i betydelse undersöka/testa teoretiska antaganden och innebörder:
1. Uppmuntra erfarenheter vilka stimulerar eleven till kritiskt tänkande kopplat till teoretiska antaganden.
2. Formulera frågor relaterade till kritiskt tänkande som underlättar för elever att identifiera teoretiska antaganden och urskilja en särskild innebörd.
3. Identifiera teoretiska antaganden hos de teorier som undersöks via frågor som har karaktär av kritiskt tänkande
4. Identifiera de särskilda påståenden (tillexempel vetenskapliga, sociala, utbildningsrelaterade, etiska) som är konsekvensen av dessa antaganden. 5. Låta eleverna motivera validiteten/användbarheten av de teorier som har studerats i ljuset av teoriernas antaganden och slutsatser.
Snyder & Gueldenzoph Snyder(2008)
Kritiskt tänkande – en inlärd förmåga vilken kräver undervisning, handledning och praktik.
Förutsättningar för kritiskt tänkande:
Tillsammans med sina elever etablerar läraren en inlärningsmiljö där elever känner sig bekväma med att systematiskt tänka igenom ett problem snarare än leverera ett bestämt svar inom en viss tid.
Balans mellan inlärningsprocess och undervisningsinnehåll
1. Uppmärksamma undervisningsstrategier som ett hjälpmedel i syfte att aktivt engagera eleverna i inlärnings-/undervisningsprocessen snarare än bedriva undervisning i form av föreläsningar och med fokus på utantill-inlärning. 2. Fokusera undervisningen på inlärningsprocessen snarare än enbart på undervisningsinnehållet.
3. Fokuserar på elevers möjlighet till intellektuella utmaningar snarare än på deras minnesförmåga.
4. Aktivt deltagande elever i projekt eller i olika former av samarbete kan stimulera elevers utveckling av kritiskt tänkande.
42